Uruguay

Republiken Uruguay
*República Oriental del Uruguay*
Republiken Uruguay; República Oriental del Uruguay
Flagga	Statsvapen
	Valspråk: Libertad o Muerte ; (spanska för "Frihet eller Död")
	Nationalsång: Orientales, la Patria o la tumba;
	läge
Huvudstad; (även största stad)	Montevideo
Officiellt språk	Spanska
Demonym	uruguayan
Statsskick	republik
Självständighet	från Brasilien
Area
Befolkning
BNP (PPP)	2022 års beräkning
BNP (nominell)	2022 års beräkning
HDI (2021)	▲ 0,809 (58:e)
Valuta	uruguayansk peso (UYU)
Tidszon	UTC-3
	Topografi
Kör på	Höger (sedan 1945-09-02)
Nationaldag	25 augusti
Nationalitetsmärke	ROU
Landskod	UY, URY, 858
Toppdomän	.uy
Landsnummer	598

För andra betydelser, se Uruguay (olika betydelser).

Uruguay, formellt Republiken Uruguay, är ett land i sydöstra Sydamerika, vid Atlanten. Landet gränsar till Argentina och Brasilien.

Historia

Huvudartikel: Uruguays historia

Uruguay (länge betitlat Banda Oriental – "Östra landremsan" – eftersom det låg öster om La Plata-viken och Uruguayfloden) började koloniseras under 1600-talet, och från 1776 ingick det i det spanska vicekungadömet Rio de la Plata. 1815 hade hela landet gjort sig fritt från främmande makter, efter ett fyra år långt självständighetskrig mot den spanska kolonialmakten. Självständighetsrörelsen leddes av José Gervasio Artigas som idag betraktas som Uruguays landsfader och nationalhjälte. Redan året därpå (1816) invaderades landet av Portugal som sedan 1821 annekterade landet. Man kom inte att uppnå full självständighet igen förrän 1828, då från det sedan 1822 självständiga Kejsardömet Brasilien som övertagit Portugals överhöghet över området. Den slutliga frigörelsen skedde efter brittisk medling, då även Argentina (efterföljaren till Vicekungadömet Rio de la Plata) hävdat sina gamla krav på området.^[4]

Med undantag för några kortare perioder av politisk oro lyckades Uruguay, till skillnad från sina sydamerikanska grannar, bygga upp en både ekonomiskt och politiskt stabil stat under 1800-talet och vid sekelskiftet var landet en väl fungerande demokrati. Under första halvan av 1900-talet hade Uruguay ett väl utbyggt välfärdssamhälle och ekonomi. På 1950-talet började dock ekonomin peka nedåt med politisk oro som följd. I början av 1960-talet startade den marxistiska stadsgerillan Tupamaros, "Nationella befrielsearmén", sin verksamhet i huvudstaden Montevideo.

Mot slutet av 1960-talet eskalerade våldet från båda sidor i konflikten och oron i landet ökade. Militären, som tidigare alltid hållit sig passiv i politiken, fick en allt större politisk roll. Tortyr av politiska fångar blev regel. Gerillan besegrades 1972, men militärens makt var nu så stark att den civila regeringen i praktiken blev helt beroende av den. 1972 upplöste Uruguays president Juan María Bordaberry parlamentet, och ett år senare överlämnade han landets styre till militären. Under de kommande 12 åren styrdes landet av en brutal militärjunta, den enda i landets historia. Bordaberry satt dock kvar som president med militärens stöd fram till 1976, då militärjuntan officiellt tog över makten. Den mest ökända av Uruguays militärdiktatorer under juntaåren var General Gregorio Álvarez som styrde landet 1981-85; under hans styre mördades tusentals politiska fångar och all opposition krossades brutalt. 1985 avgick militärjuntan efter att ha gått med på att återinföra demokrati. Under senare halvan av 1980-talet inleddes en framgångsrik återgång till demokrati. Den före detta Tupamarosgerillan gick med i en bred vänsterkoalition, och denna koalition vann de allmänna valen både 2004 och 2009. Tupamarosrörelsen var med i Uruguays regering. Uruguays politik och arbetsförhållanden betraktas idag som bland de friaste i Sydamerika.

Geografi

Längs gränsen mot Argentina i väster rinner Uruguayfloden. Främsta naturtillgångar är odlingsbar mark, vattenkraft, fisk och mindre mineralfyndigheter.

Klimat och miljö

I Uruguay råder ett varmt tempererat klimat och temperaturen sjunker sällan under fryspunkten. Eftersom landet saknar högre berg utsätts det ofta för hårda vindar. Både längre torrperioder och översvämningar förekommer.

Politik

Uruguays nuvarande konstitution från 1967 förespråkar en stark presidentmakt, men som också är underordnad viss kontroll från den lagstiftande församlingen och domstolarna. Uruguays president är både statschef och regeringschef och väljs i en direkt omröstning var femte år, tillsammans med en vice-president. Tretton ministrar utses av presidenten för att leda statliga departement.

”Asemblea General”, Uruguays parlament, är ett tvåkammarparlament som består av en senat (Cámara de Senadores) om 30 ledamöter som leds av vice-presidenten och representanthuset (Cámara de Representantes). Ledamöterna i båda kamrarna väljs i direkta val var femte år.

Under större delen av Uruguays historia har de två högerorienterade Colorado- och National-partierna haft makten i olika perioder. I valet 2004 lyckades dock Encuentro Progresista-Frente Amplio-Nueva Mayoría, en bred vänsterkoalition, ta makten med en majoritet i båda kamrarna och presidentposten. Tabaré Vázquez Rosas blev den nya presidenten. I valet 2009 återvaldes vänsterkoalitionen för ytterligare en mandatperiod och José Mujica blev ny president 2010. I valet 2014 vann vänsterkandidaten Tabaré Vázquez Rosas. Vázquez var president i landet också mellan åren 2005 och 2010, då vänstern inledde sitt decennium vid makten. Vázquez företrädare och partikamrat José Mujica hade varit mycket populär. Uruguays författning tillät inte Mujica att ställa upp för en ny mandatperiod. Mujica legaliserade abort, samkönade äktenskap och marijuana under sin mandatperiod.^[5]

I valet 2019 var det maktskifte. Konservative Luis Alberto Lacalle Pou från Nationella partiet blev ny president i Uruguay efter ett mycket jämnt val.^[6]

Försvarsväsende

Uruguay har ingen värnplikt, utan försvarsmakten (Fuerzas armadas del Uruguay) är en yrkesarmé. Sedan 2009 är det tillåtet för homosexuella att ta anställning i det militära.^[7]

Armén (Ejercito Nacional) är den största försvarsgrenen med 14 500 soldater. Den är organiserad i fyra divisioner, vilket i realiteten är förband av brigadstorlek.^[8]

Marinen (Armada Nacional) har 6 000 sjömän och marinsoldater. Marinen är organiserad i fyra kommandon: flottan, kustbevakningen, marinmateriel och marinpersonal. I marinen ingår en marininfanteribataljon (Cuerpo de Fusileros Navales) och ett marinflyg med bland annat sex helikopter Bölkow Bo 105.^[9]

Flygvapnet (Fuerza Aerea Uruguaya) har 3 000 flygsoldater. Det är organiserat på tre flygflottiljer och sju flygdivisioner och består av åtta attackflygplan samt ett större antal transportflygplan.^[9]

Polisen (Policia Nacional) är en paramilitär organisation.

Se även: Militära grader i Uruguay

Administrativ indelning

Huvudartikel: Uruguays departement

Uruguay är indelat i 19 departement (departamentos): Artigas, Canelones, Cerro Largo, Colonia, Durazno, Flores, Florida, Lavalleja, Maldonado, Montevideo, Paysandú, Río Negro, Rivera, Rocha, Salto, San José, Soriano, Tacuarembó och Treinta y Tres.

Ekonomi

Badorten Punta del Este är en av landets viktigaste turistdestinationer

Uruguays ekonomi karakteriseras av ett exportinriktat jordbruk, en välutbildad arbetskraft och utbyggda socialförsäkringssystem. Turismindustrin och pappers- och massaindustrin utgör en allt viktigare del av den uruguayska ekonomin, liksom tjänstesektorn.

Mellan 1996 och 1998 hade man en årlig tillväxt på omkring 5 % men 1999-2002 minskade efterfrågan kraftigt på de största exportmarknaderna vilket påverkade ekonomin negativt. Den totala BNP för de tre åren minskade med nästan 20 %, arbetslösheten steg till närmare 20 % 2002, inflationen ökade och utlandsskulden fördubblades. Ett samarbete med bland annat IMF begränsade skadorna, men 2003 var läget fortfarande besvärligt. Sedan dess har landet dock genomgått en stark ekonomisk utveckling med tillväxtsiffror kring 8 procent per år samtidigt som välfärdssektorn byggts ut kraftigt. Detta har lett till att fattigdomssiffrorna minskat betydligt på senare år.

Sport

Den populäraste sporten i Uruguay är fotboll, och landet var ett av de första som fick stora framgångar. Den första landskampen utanför de brittiska öarna spelades mellan Uruguay och Argentina i Montevideo i juli 1902. Uruguay vann OS-guld 1924 i Paris och 1928 i Amsterdam.

Vid två tillfällen har Uruguay dessutom vunnit världsmästerskapet i fotboll för herrar. Den allra första gången som VM spelades var Uruguay värdnation och tog hem guldet. Bedriften upprepades 1950 när man i finalen besegrade värdlandet Brasilien. Dessutom har man 15 gånger vunnit Copa America. Inget annat landslag från ett land med så liten befolkning har någonsin vunnit VM. Längre fram i historien har framgångarna varit mindre, t ex missade man att kvalificera sig till VM 1994, VM 1998 och VM 2006. 2010 var Uruguay med i VM-slutspelet och gick då överraskande till semifinal. Diego Forlán vann Guldbollen 2010. På världsrankingen har Uruguay som bäst uppnått en andraplats, vilket man fick 2012 (bakom Spanien) för första gången sedan FIFA införde rankingsystemet.

Demografi

Befolkningstillväxt: 0,27 % (2016)
Födelsetal: 13,0 födslar per 1 000 invånare (2016)
Dödlighet (hela befolkningen): 9,4 dödsfall per 1 000 invånare (2016)
Nettomigration: -0,9 migranter per 1 000 invånare (2016)
Spädbarnsdödlighet: 8,5 dödsfall per 1 000 levande födslar (2016)
- Manlig spädbarnsdödlighet: 9,5 dödsfall per 1 000 levande födslar (2016)
- Kvinnlig spädbarnsdödlighet: 7,6 dödsfall per 1 000 levande födslar (2016)
Antal barn/kvinna: 1,81 (2016)
Befolkningens medianålder: 34,7 år (2016)
- Mäns medianålder: 33,0 år (2016)
- Kvinnors medianålder: 36,4 år (2016)
Befolkningens medellivslängd vid födseln: 77,2 år (2016)
- Mäns medellivslängd vid födseln: 74,1 år (2016)
- Kvinnors medellivslängd vid födseln: 80,5 år (2016)
Analfabetism: 1,5 % (2015)
- Hos män: 1,8 % (2015)
- Hos kvinnor: 1,2 % (2015)
Ungdomsarbetslöshet: 19,2 % (2013)
- Hos män: 15,8 % (2013)
- Hos kvinnor: 24,0 % (2013)
Andel överviktiga hos den vuxna befolkningen: 27,6 % (2014)
Andel underviktiga barn under 5 års ålder: 4,5 % (2011)
Religiös tillhörighet: katoliker 47,1 %, non denominational 23,2 %, icke-katolska kristna 11,1 %, judar 0,3 %, ateister eller agnostiker 17,2 %, annan religion 1,1 %. (2006)
Språk: spanska, portuñol eller brasilero (en blandning av portugisiska och spanska vid gränsen mot Brasilien).

Siffror tagna från The World Factbook.^[1]

Internationella rankningar

Organisation	Undersökning	Rankning
Heritage Foundation/The Wall Street Journal	Index of Economic Freedom 2019	40 av 180
Reportrar utan gränser	Pressfrihetsindex 2019	19 av 180
Transparency International	Korruptionsindex 2018	23 av 180
FN:s utvecklingsprogram	Human Development Index 2018	57 av 189

Referenser

^ [a b c] ”Uruguay” (på engelska). The World Factbook. Central Intelligence Agency. 12 januari 2017. Arkiverad från originalet den 12 juni 2007. https://web.archive.org/web/20070612211631/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/uy.html. Läst 8 februari 2017.
^ [a b c d] ”World Economic Outlook database: April 2022” (på engelska). Internationella valutafonden. https://www.imf.org/en/Publications/WEO/weo-database/2022/April/weo-report?c=512,914,612,171,614,311,213,911,314,193,122,912,313,419,513,316,913,124,339,638,514,218,963,616,223,516,918,748,618,624,522,622,156,626,628,228,924,233,632,636,634,238,662,960,423,935,128,611,321,243,248,469,253,642,643,939,734,644,819,172,132,646,648,915,134,652,174,328,258,656,654,336,263,268,532,944,176,534,536,429,433,178,436,136,343,158,439,916,664,826,542,967,443,917,544,941,446,666,668,672,946,137,546,674,676,548,556,678,181,867,682,684,273,868,921,948,943,686,688,518,728,836,558,138,196,278,692,694,962,142,449,564,565,283,853,288,293,566,964,182,359,453,968,922,714,862,135,716,456,722,942,718,724,576,936,961,813,726,199,733,184,524,361,362,364,732,366,144,146,463,528,923,738,578,537,742,866,369,744,186,925,869,746,926,466,112,111,298,927,846,299,582,487,474,754,698,&s=PPPPC,&sy=2022&ey=2022&ssm=0&scsm=1&scc=0&ssd=1&ssc=0&sic=0&sort=country&ds=.&br=1. Läst 2 augusti 2022.
^ ”Human Development Report 2021/2022” (på engelska) ( PDF). United Nations Development Programme. sid. 284-287. https://hdr.undp.org/system/files/documents/global-report-document/hdr2021-22pdf_1.pdf. Läst 3 december 2022.
^ "Uruguay: Historia". NE.se. Läst 2012-05-14.
^ ”Vänsterkandidaten Vázquez vann i Uruguay” (på svenska). svenska.yle.fi. https://svenska.yle.fi/artikel/2014/12/01/vansterkandidaten-vazquez-vann-i-uruguay. Läst 21 augusti 2021.
^ TT-AFP (28 november 2019). ”Maktskifte i Uruguay – högerkandidat vinnare”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/maktskifte-i-uruguay. Läst 21 augusti 2021.
^ http://en.mercopress.com/2009/05/17/uruguay-scraps-rules-banning-homosexuals-from-armed-forces 2009-11-13
^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 19 november 2003. https://archive.is/20031119234834/http://www.saorbats.com.ar/Fuerzas%20Armadas%20Uruguayas.htm. Läst 13 november 2009. 2009-11-14
^ [a b] http://www.milaviapress.com/orbat/uruguay/index.php 2009-11-14

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Uruguay.
Bilder & media
Uruguays regering
Uruguays turistportal
Den svenska ambassadens information om Uruguay

[CIAWorldFactbook-1] [a b c] ”Uruguay” (på engelska). The World Factbook. Central Intelligence Agency. 12 januari 2017. Arkiverad från originalet den 12 juni 2007. https://web.archive.org/web/20070612211631/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/uy.html. Läst 8 februari 2017.

[imf.org-2] [a b c d] ”World Economic Outlook database: April 2022” (på engelska). Internationella valutafonden. https://www.imf.org/en/Publications/WEO/weo-database/2022/April/weo-report?c=512,914,612,171,614,311,213,911,314,193,122,912,313,419,513,316,913,124,339,638,514,218,963,616,223,516,918,748,618,624,522,622,156,626,628,228,924,233,632,636,634,238,662,960,423,935,128,611,321,243,248,469,253,642,643,939,734,644,819,172,132,646,648,915,134,652,174,328,258,656,654,336,263,268,532,944,176,534,536,429,433,178,436,136,343,158,439,916,664,826,542,967,443,917,544,941,446,666,668,672,946,137,546,674,676,548,556,678,181,867,682,684,273,868,921,948,943,686,688,518,728,836,558,138,196,278,692,694,962,142,449,564,565,283,853,288,293,566,964,182,359,453,968,922,714,862,135,716,456,722,942,718,724,576,936,961,813,726,199,733,184,524,361,362,364,732,366,144,146,463,528,923,738,578,537,742,866,369,744,186,925,869,746,926,466,112,111,298,927,846,299,582,487,474,754,698,&s=PPPPC,&sy=2022&ey=2022&ssm=0&scsm=1&scc=0&ssd=1&ssc=0&sic=0&sort=country&ds=.&br=1. Läst 2 augusti 2022.

[hdirapport2022-3] ”Human Development Report 2021/2022” (på engelska) ( PDF). United Nations Development Programme. sid. 284-287. https://hdr.undp.org/system/files/documents/global-report-document/hdr2021-22pdf_1.pdf. Läst 3 december 2022.

[4] "Uruguay: Historia". NE.se. Läst 2012-05-14.

[5] ”Vänsterkandidaten Vázquez vann i Uruguay” (på svenska). svenska.yle.fi. https://svenska.yle.fi/artikel/2014/12/01/vansterkandidaten-vazquez-vann-i-uruguay. Läst 21 augusti 2021.

[6] TT-AFP (28 november 2019). ”Maktskifte i Uruguay – högerkandidat vinnare”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/maktskifte-i-uruguay. Läst 21 augusti 2021.

[7] ttp://en.mercopress.com/2009/05/17/uruguay-scraps-rules-banning-homosexuals-from-armed-forces 2009-11-13

[8] ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 19 november 2003. https://archive.is/20031119234834/http://www.saorbats.com.ar/Fuerzas%20Armadas%20Uruguayas.htm. Läst 13 november 2009. 2009-11-14

[milaviapress.com-9] [a b] http://www.milaviapress.com/orbat/uruguay/index.php 2009-11-14

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]