| dbo:abstract
|
- Dieser Artikel befasst sich mit der Homosexualität in Berlin. Berlin gilt schon seit dem Beginn des 20. Jahrhunderts als einer der wichtigsten Metropolen, in der Homosexuelle relativ frei und gefahrlos leben können. Als Zentrum der Lesben- und Schwulenszene gilt der Nollendorfplatz in Berlin-Schöneberg mit seinen umliegenden Straßen. (de)
- Berlin was the capital city of the German Empire from 1871 to 1945, its eastern part the de facto capital of East Germany from 1949 to 1990, and has been the capital of the unified Federal Republic of Germany since June, 1991. The city has an active LGBT community with a long history. Berlin has many LGBTIQ+ friendly districts, though the borough of Schöneberg is widely viewed both locally and by visitors as Berlin's gayborhood. Particularly the boroughs North-West near Nollendorfplatz identifies as Berlin's "Regenbogenkiez" (Rainbow District), with a certain concentration of gay bars near and along Motzstraße and Fuggerstraße. Many of the decisive events of what has become known as Germany's second LGBT movement (the first beginning roughly in the 1860s and ending abruptly in 1933) take place in the West Berlin boroughs of Charlottenburg, Schöneberg, and Kreuzberg beginning in 1971 with the formation of the (HAW). Where as in East Berlin the district of Prenzlauer Berg became synonymous with the East Germany LGBT movement beginning in 1973 with the founding of the HIB. Schöneberg's gayborhood has a lot to offer for locals and tourists alike, and caters to, and is particularly popular with gay men. Berlin's large LGBT events such as the Lesbian and Gay City Festival, East Berlin Leather and Fetish Week, Folsom Europe, and CSD center around Schöneberg, with related events taking place city-wide during these events. Nevertheless, with roughly 180 years of LGBTIQ+ history, and a very large community made up of members with very varied biographies, it is hard to find a place in Berlin completely without LGBT culture past or present. Berlin's present-day neighborhoods with a certain concentration of LGBTIQ+ oriented culture vary somewhat in terms of history, demography, and where the emphasis in each neighborhoods' queer culture falls along the LGBTIQ+ spectrum. Over the course of its nearly two centuries of queer history (herstory), definitions not with standing, Berlin's LGBTIQ+ culture has never ceased to change, not only in appearance and self-understanding, but also in where the centers of queer culture were located in the city. What is true about Berlin's "LGBT culture in Berlin" at one point in time, in a given place and from a given perspective, is almost certainly different the next. (en)
- Berlino, la capitale della Germania, ha una comunità LGBT attiva e con una lunga storia alle spalle. In città vi sono molti quartiery gay ed il più grande di loro Schöneberg, è anche il primo al mondo per ampiezza. (it)
- Berlin har en lång HBTQ-historia och det var här den första homosexuella rörelsen började. 1896 startade världens första gaytidning av Adolf Brand i Berlin. Den homosexuella läkaren Magnus Hirschfeld gjorde mycket för de homosexuella från slutet av 1800-talet och framåt. Han grundade den första Gayorganisationen Wissenschaftlich-humanitäre Komitee år 1897. 1914 kom Hirschfelds bok "Die Homosexualität des Mannes und des Weibes" (Mäns och kvinnors homosexualitet) och år 1919 öppnade han Institut für Sexualwissenschaft. På 1920-talet började en HBTQ-rörelse ta sin form i Berlin, främst i området Nollendorfplatz. Området blev känt som världens första gaydistrikt. Den första demonstrationen som anordnades av homosexuella ägde rum i Berlin 1922 och samlade 400 deltagare. I Berlin fanns det 1932 cirka 300 klubbar och barer som framförallt besöktes av homosexuella. Flera kända bi- samt homosexuella besökte eller uppträdde på klubbarna såsom Christopher Isherwood, Marlene Dietrich, Claire Waldoff, Anita Berber och Sebastian Droste. Den homosexuella rörelsen i Tyskland var under denna tid den mest aktiva i världen. Det trycktes olika tidningar för homosexuella, bland annat den lesbiska tidningen "Die Freundin" av . Under nazisternas styre försämrades villkoren drastiskt för homosexuella och det blev ett stort bakslag för den liberala kulturen i Berlin under ett antal år.
* , världens första gaytidning
* Magnus Hirschfeld, en förgrundsgestalt för hbtq-rättigheter
* , lesbisk tidning i Berlin
* Klubben Eldorado, en av träffpunkterna för homosexuella i Berlin under 1920 och 1930-talet. Sakta men säkert återhämtade sig staden och snart var återigen Berlin den liberala staden men nu med fokuset i Västberlin. Efter andra världskriget saknade Västberlin restriktioner för barer och nöjesinrättningars öppettider vilket gjorde staden unik med dygnetrunt öppna barer och klubbar. Detta gjorde att staden fick ryckte om sig att vara en dekadent nöjesmetropol. I kombination med liberala regler och fri värnplikt lockades unga och homosexuella till Västberlin. Legendariska gayklubben Kleist-Kasino som fanns åren 1921–1933, öppnade igen 1950 i Västberlin och där uppträdde bland andra Klaus Nomi under 1960-talet. I Östberlin fanns en del gayställen och staden ansågs vara den mest liberala inom Östblocket. Välkända gaybaren Schoppenstube öppnade redan 1963 i Östberlin. Club David öppnade 1968 i Västberlin. Under 1970-talet fick den homosexuella kulturen ytterligare kraftigt genomslag i Västberlin då frigörelsen spreds bland homosexuella i Västvärlden och den första Prideparaden (CSD eller Berlin Pride) startade. Homosexuelle Aktion Westberlin startade redan 1971 med bland annat demonstrationer. Samma år gjordes filmen It Is Not the Homosexual Who Is Perverse, But the Society in Which He Lives av Rosa von Praunheim. Ursprunget till läderföreningen BLF:s Easter Fetish Week, startade 1973 under namnet Ostertreffen. David Bowie besökte ofta gaybaren Anderes Ufer då han bodde i Västberlin under 1970-talet. I Östberlin träffades homosexuella bland annat i Gründerzeitmuseet som drevs av transpersonen Charlotte von Mahlsdorf.I Västberlin öppnade världens första gaymuseum, Schwules Museum, år 1985. 1987 tillkom filmpriset Teddy Award för homosexuella. 1989 kom den östtyska hbtq-filmen Coming Out, om homosexualitet i Östberlin.
* Homosexuelle Aktion Westberlin startade 1971, föregångaren till Berlin Pride
* Världens första gaymuseum öppnade 1985
* Homomonumentet i Tiergarten
* Monumentet för den första homosexuella rörelsen Efter Tysklands återförening från 1990-talet och framåt har antalet evenemang för homosexuella ökat dramatiskt. 1993 hade Berlin Europride och samma år slog den idag välkända Lesbisch-schwules Stadtfest igenom och är idag Europas största gatufest för homosexuella. 1998 tillkom fler festivaler för homosexuella såsom Kreuzberg Pride, Lesbischwules Parkfest Friedrichshain och Berlin Lesbian Non-binary Filmfest. Från 2000-talet och framåt växte Berlins gayfestivaler ytterligare i antal med fetischfestivalen Folsom Europe, Hustlaball samt Dyke March. Idag är Berlin en huvudstad för homosexuella enligt Spartacusguiden. Berlin har flera av Europas största evenemang för homosexuella såsom Berlin Pride, Lesbisch-schwules Stadtfest och Folsom Europe. Det finns flera minnesmärken samt monument om homosexualitet i Berlin såsom Homomonumentet i Tiergarten, minnesmärket Rosa triangeln och Regnbågskolonnen samt Monumentet för den första homosexuella rörelsen. I Berlin utkommer bland andra gaytidningarna Siegessäule, blu samt lesbiska L-Mag. Berlins kända och stora gaydistrikt ligger vid Nollendorfplatz med gatorna Motzstrasse och Fuggerstrasse. I detta område finns även de flesta klubbar och barer inom läderscenen, flera gayhotell samt Schwules Museum. (sv)
|
| rdfs:comment
|
- Dieser Artikel befasst sich mit der Homosexualität in Berlin. Berlin gilt schon seit dem Beginn des 20. Jahrhunderts als einer der wichtigsten Metropolen, in der Homosexuelle relativ frei und gefahrlos leben können. Als Zentrum der Lesben- und Schwulenszene gilt der Nollendorfplatz in Berlin-Schöneberg mit seinen umliegenden Straßen. (de)
- Berlino, la capitale della Germania, ha una comunità LGBT attiva e con una lunga storia alle spalle. In città vi sono molti quartiery gay ed il più grande di loro Schöneberg, è anche il primo al mondo per ampiezza. (it)
- Berlin was the capital city of the German Empire from 1871 to 1945, its eastern part the de facto capital of East Germany from 1949 to 1990, and has been the capital of the unified Federal Republic of Germany since June, 1991. The city has an active LGBT community with a long history. Berlin has many LGBTIQ+ friendly districts, though the borough of Schöneberg is widely viewed both locally and by visitors as Berlin's gayborhood. Particularly the boroughs North-West near Nollendorfplatz identifies as Berlin's "Regenbogenkiez" (Rainbow District), with a certain concentration of gay bars near and along Motzstraße and Fuggerstraße. Many of the decisive events of what has become known as Germany's second LGBT movement (the first beginning roughly in the 1860s and ending abruptly in 1933) take p (en)
- Berlin har en lång HBTQ-historia och det var här den första homosexuella rörelsen började. 1896 startade världens första gaytidning av Adolf Brand i Berlin. Den homosexuella läkaren Magnus Hirschfeld gjorde mycket för de homosexuella från slutet av 1800-talet och framåt. Han grundade den första Gayorganisationen Wissenschaftlich-humanitäre Komitee år 1897. 1914 kom Hirschfelds bok "Die Homosexualität des Mannes und des Weibes" (Mäns och kvinnors homosexualitet) och år 1919 öppnade han Institut für Sexualwissenschaft. På 1920-talet började en HBTQ-rörelse ta sin form i Berlin, främst i området Nollendorfplatz. Området blev känt som världens första gaydistrikt. Den första demonstrationen som anordnades av homosexuella ägde rum i Berlin 1922 och samlade 400 deltagare. I Berlin fanns det 1932 (sv)
|