mun

(anatomi) den kroppsdel hos människan och djur genom vilken mat intas och ljud avges
Tugga inte med öppen mun.

Mamman fick en puss mitt på munnen.

Synonymer: munhåla, munöppning

Sammansättningar: munskydd, munvatten
öppning (i ett föremål) vilken liknar en öppen mun (kroppsdel)
Synonymer: mynning
tal, uttryckssätt
Med en mun förnekade barnen att de haft någonting att göra med det trasiga fönstret.

Besläktade ord: muntlig

Etymologi: Av fornsvenska munder, av fornnordiska munnr, av urgermanska *munþaz, av en urindoeuropeisk rot med betydelsen "att tugga". Besläktat med isländska munnur, norska munn, engelska mouth, tyska Mund och latinska manducare "att tugga" (franska manger, "att äta").

Sammansättningar

Fraser

Översättningar

kroppsdel

afrikaans: mond^(af)
arabiska: فم^(ar) m (fam)
asturiska: boca^(ast) f
azerbajdzjanska: ağız^(az)
baskiska: aho^(eu)
bokmål: munn^(no) m
bosniska: usta n pl
burmesiska: ပါးစပ်^(my) (pa:cap)
danska: mund^(da) u
engelska: mouth^(en)
estniska: suu^(et)
finska: suu^(fi)
fornnordiska: munnr
franska: bouche^(fr) f
frisiska: mûle
färöiska: munnur^(fo) m
grekiska: στόμα^(el)
hebreiska: פֶּה^(he) m (pe)
indonesiska: mulut^(id)
iriska: béal^(ga) m
isländska: munnur^(is) m
italienska: bocca^(it) f
japanska: 口^(ja) (くち, kuchi)
jiddisch: מויל n (moyl)
khmer: មាត់^(km) (mŏət)
koreanska: 입^(ko) (ip)
krimtatariska: ağız
ladino: boka f, בוקה f
lettiska: mute^(lv)
litauiska: burna^(lt)
meänkieli: suu
nederländska: mond^(nl) m
nordsamiska: njálbmi
nynorska: munn m
polska: jama ustna^(pl) f hos människan, jama gębowa f hos djur, usta^(pl) pl hos människan, buzia^(pl) f vardagligt, gęba^(pl) f vardagligt, pysk^(pl) m hos djur eller nedsättande hos människor, morda^(pl) f hos djur eller nedsättande hos människor
portugisiska: boca^(pt)
rumänska: gură^(ro)
ryska: рот^(ru)
somaliska: af^(so)
spanska: boca^(es)
svensk romani: mojj u
thai: ปาก^(th) (bpàak)
tibetanska: ཁ (kha)
tigrinska: አፍ (ʾäf)
tiwi: irubudara
tjeckiska: ústa^(cs)
tok pisin: maus
turkiska: ağız^(tr)
tyska: Mund^(de) m, Maul^(de) n, Schnauze^(de) f
ungerska: száj^(hu)
urdu: مکھ m (mukh)
venetianska: boca^(vec) f
zhuang: bak

Enaresamiska

Pronomen

mun

jag

Finska

Pronomen

mun

(talspråk, dialektalt) böjningsform av minä

Forndanska

Substantiv

mun m

mun
Etymologi: Av fornnordiska munnr.

Nordsamiska

Pronomen

Tabell över pronomen

Personliga pronomen	Nominativ	Ackusativ / Genitiv	Illativ	Lokativ	Komitativ	Essiv
1:a person singular	mun, mon	mu	munnje	mus	muinna	munin
2:a person singular	don	du	dutnje	dus	duinna	dunin
3:e person singular	son, dat	su, dan	sutnje, dasa	sus, das	suinna, dainna	sunin, danin

1:a person dual	moai	munno	munnuide	munnos	munnuin	munnon
2:a person dual	doai	dudno	dudnuide	dudnos	dudnuin	dudnon
3:e person dual	soai, dat	sudno, daid	sudnuide, daidda	sudnos, dain	sudnuin, daiguin	sudnon, danin

1:a person plural	mii	min	midjiide	mis	minguin	minin
2:a person plural	dii	din	didjiide	dis	dinguin	dinin
3:e person plural	sii, dat	sin, daid	sidjiide, daidda	sis, dain	singuin, daiguin	sinin, danin

mun

(personligt) jag
Varianter: mon