Lundgren8

{{is-subst-m-ur-ar}} (hattur), {{is-subst-m-ur-ir}} (drengur), {{is-subst-m-n}} (steinn), {{is-subst-f-0}} (rós) och {{is-subst-f-ja}} (kirkja) är nu skapade. Du nämnde -f-a, men det skulle inte funka på kirkja eftersom ett par av formerna har skakat av sig j:et. ~ Dodde 22 februari 2010 kl. 04.09 (CET)Svara

Hm, isf var kirkja, nog ett ganska dåligt exempel, ett exempel skulle annars vara kisa, ”källing”. Det är helt regelbundet, sen finns taska, ”väska” också, det är helt regelbundet men omljud sker, dock är det ett helt normalt omljud som sker i alla liknande ord med A i roten.

På {{is-subst-m-ur-ir}} har inte alla ”-jum” senare som ”drengur” även om det är många som har det. Dock har lika många ett böjningsmönster som hvalur och svanur (båda med omljud) limur (lem) och gestur (gäst) är två utan. Lundgren8 22 februari 2010 kl. 10.37 (CET)Svara

Det finns en mall {{p}} som ser ut såhär: pl – Smiddle 25 februari 2010 kl. 16.20 (CET)Svara

Tack, kände inte till den, ska genast ändra. :) Lundgren8 25 februari 2010 kl. 16.26 (CET)Svara

Hade glömt bort att den fanns jag också. Tack Smiddle! Svenji ♥ 25 februari 2010 kl. 16.38 (CET)Svara

Jag har inte gjort det (än iaf), men det kan hända att böjningstabellen på kunna li tas bort. Inga böjningstabeller på flerordsuppslag egentligen enligt nuvarande stilguide, som diskuterats idag på Diskussion:trampade snett. Ever wonder 7 mars 2010 kl. 23.25 (CET)Svara

Hur ska det i så fall visas? Lundgren8 8 mars 2010 kl. 00.10 (CET)Svara

Via kunna, om det inte har egen avvikande böjning då förstås. Ever wonder 8 mars 2010 kl. 00.12 (CET)Svara

Okej, med en extra betydelse där då alltså? Lundgren8 8 mars 2010 kl. 00.13 (CET)Svara

Nej alltså, kunna li ska vara ett uppslag och beskriva betydelsen men inte böjningen. Det ska länka till kunna från fetstilsraden - så hoppas vi att folk som behöver böjningen tänker på att titta där. (Ett problem då är att det fortfarande inte går att hitta perfektparticiper, säg utslagen från slå ut, vet inte om vi har tänkt på det.) Ny betydelse på kunna är kanske aktuellt i det här fallet, men det beror helt på om man tycker att det kunna som förekommer i kunna li faller in under någon av de nuvarande definitionerna eller inte. Däremot bör kunna länka till kunna li, antagligen med hjälp av den nya konstruktionsmallen under rätt betydelse. Ever wonder 8 mars 2010 kl. 00.24 (CET)Svara

Ah, jag förstår, inga problem. :) Lundgren8 8 mars 2010 kl. 00.25 (CET)Svara

Angående perfektparticipen: Vi har tänkt på det, och diskuterat det flera gånger, men inte skapat någon mall för detta ännu. :) ~ Dodde 8 mars 2010 kl. 06.05 (CET)Svara

Franskan har ett uttalsmönster som vi inte är särskilt vana vid. Exempelvis om en vokal följs av en nasal konsonant (dvs n eller m), och en annan konsonant, bildar vokalen och den följande konsonanten en nasal vokal, dvs luften strömmar genom näsan. Tildet ovanför vokalen (ɑ̃, ɛ̃, ɔ̃, œ̃) indikerar detta (om det visas som en kvadrat saknar du typsnitt för det). Bara så du vet, alltså. Du bör förresten inte genomföra redigeringar som du "gissat" dig fram till. – Smiddle 13 mars 2010 kl. 22.10 (CET)Svara

Jo jag vet detta mycket väl; jag talar franska och jag trodde att det nasala tecknet i IPA inte inkluderade N:et. Förlåt om jag upprört dig. Lundgren8 13 mars 2010 kl. 22.18 (CET)Svara

Jag var inte särskilt upprörd. Du får ursäkta mig om jag lät(?) som om jag vore det. Kul att du pratar franska förresten; du får gärna göra en användarsida där det står sådant (så att jag kanske inte råkar berätta sånt som är självklart för fransktalande, som jag gjorde nu). – Smiddle 14 mars 2010 kl. 19.21 (CET)Svara

Jovars, kan väl slänga ihop en babelruta åtminstone. Lundgren8 14 mars 2010 kl. 19.29 (CET)Svara

Tja! Är det regelbundet hur ord böjs när de står som förled i ett sammansatt ord? Att t.ex. -ur alltid tas bort (broddgöltur) samt att -a läggs till (spilastofa)? I sådana fall kanske det går att göra någon sorts automatisk ruta som not-rutan på uppslaget flicka? –dMoberg 10 april 2010 kl. 14.07 (CEST)Svara

Av mina egna erfarenheter är det inte regelbundet. Jag har sett både dativ och genitivändelser användas i sammanbindningar. I broddgöltur är det dessutom ackusativ och i spil plural genitiv. Det kanske finns regler, men jag kan dem i så fall inte. Lundgren8 10 april 2010 kl. 14.10 (CEST)Svara

okidoki! –dMoberg 13 april 2010 kl. 22.35 (CEST)Svara

Det har varit uppe till diskussion om om och isåfall hur de föråldrade verbformerna ska kunna redovisas. Jag kan inget om det, men tills vi har en lösning, är det inte rimligt att ha kvar denna information på uppslagen i de fall uppslagen försetts med sådan information? ~ Dodde 13 oktober 2010 kl. 23.44 (CEST)Svara

Efter min redigering funderade jag själv på detta och kom fram till att det, enligt min åsikt, vore relevant att redovisa de ålderdomliga verbformerna eftersom man ofta stöter på dem i ålderdomligare litteratur. Jag funderade på om de skulle ha en plats i mallen; i så fall skulle det bara vara på de starka verben eftersom de annars är desamma. I så fall vore det nästan relevant att återge konjunktivformen också. (Jag gick > vi gingo > ginge jag). I så fall skulle man behöva ha separata mallar för alla starka verb, vilket är lite krångligt, så det vore kanske bäst om man bara återgav dem under grammatikrubriken. Eftersom jag har en lista över alla starka verb och andra egendomligheter skulle jag kunna lägga till ett sådant projekt till att-göra-listan, det vill säga ”ange alla ålderdomliga pluralformer + konjunktiven till grammatikrubriken” likt under fnysa. Vet inte vad du tycker om den idén men det jobbiga är ju att det beror på hur långt tillbaka man ska gå, vi har ju även ”Vi tackom nu så gärna.” Lundgren8 14 oktober 2010 kl. 11.02 (CEST)Svara

The more the merrier, tycker jag, men man får förstås avväga extraarbete nytta tydlighet osv. Det känns som om det bör övervägas om denna typ av information ska finnas i en gömbar del av mallen. Jag tycker inte att man ska ha särskilda mallar, men förse de befintliga mallarna med kod så att man med en parameter kan trigga den(/de?) gömbara delen(/delarna?). Jag är också tveksam till att denna information ska ges utan att den som lägger till mallen aktivt väljer att inkludera denna information. Om jag lägger till en mall med former jag inte själv kan verifiera att de stämmer ökar risken för fel. I den mån man kan få med formerna i grammatikmallen föredrar jag det betydligt mer än att använda grammatikrubriken (även till viss del ur bot-synpunkt). ~ Dodde 14 oktober 2010 kl. 11.25 (CEST)Svara

Är helt överens med dig. Jag föredrar också mallen före rubriken, det är bara det att jag själv inte kan bidra med något när det kommer till malluppbyggnad. Om man tänker på de ålderdomliga pluralformerna som sprungo och gingo tror jag inte att det är någon större risk för felaktigheter; de är så pass få att en person skulle kunna infoga dem alla, men beroende på hur långt bak man ska sträcka sig ökar naturligtvis och dessvärre risken för fel. Jag hjälper gärna till med det jag kan dock. :) Lundgren8 14 oktober 2010 kl. 11.36 (CEST)Svara

Det är väl orimligt att ange ålderdomliga böjningsformer för nyord, till exempel. Tänker att det kan vara knepigt att avgöra vilka ord som är tillräckligt gamla för att faktiskt ha använts med de ålderdomliga formerna. Men reglerna som sådana för hur formerna bildas kanske är enkla. Det underlättar isåfall syntaxen. När det gäller malluppbyggnad så kanske vi kan diskutera det nån kväll nästa vecka, om du har möjlighet. Ska försöka vara i irc-kanalen när jag håller på med Wiktionary. ~ Dodde 14 oktober 2010 kl. 11.43 (CEST)Svara

Helt sant, jag har halvkoll på de ”nyaste” gamla formerna så kan titta in i irc-kanalen så kan vi tala om det. :) Lundgren8 14 oktober 2010 kl. 11.47 (CEST)Svara

IRC? ~ Dodde 18 oktober 2010 kl. 19.00 (CEST)Svara

Har nu skapat {{sv-verb-er-test}}. Utseendet verkar ok tycker jag, eller? Vet inte om jag fick till det helt rätt. Parameternamnen behöver innehålla så många delar - indikativ/konjunktiv, presens/preteritum, singular/plural, aktiv/passiv, så det kanske är bättre att använda numrerade parametrar för de ålderdomliga formerna istället, vad tycker du? Föreslå gärna parameternamn om du tycker att de ska vara namngivna... Är det nån mening att använda sig av "ålderrot=" eller "åldrot=" - är de ålderdomliga formerna så regelmässiga? 5 rutor bygger på nutida former (kod inte tillagd ännu), men ska kunna ändras vid behov (med namngivna eller numrerade parametrar). 9 rutor måste anges speciellt. 6 rutor saknar form. ~ Dodde 19 oktober 2010 kl. 03.19 (CEST)Svara

Inflikar bara snabbt att jag tycker det ser bra ut med en visa-/gömfunktion i mallen. Ålderdomliga böjningsformer är absolut inom Wiktionarys område, tycker jag. Tyvärr är min kunskap om dessa väldigt begränsad, men hoppas andra har mer kunskap. :) /Jiiimbooh | snacka me' maj 19 oktober 2010 kl. 06.54 (CEST)Svara

Tanken är att om en av formerna anges explicit, så dyker den gömbara delen upp (gömd i utgångsläget), i annat fall förblir den helt osynlig (trots att 5 av formerna sammanfaller med stavningen hos de nutida böjningsformerna). Exakt hur man gör detta får jag klura lite på, eller om jag inte reder ut det fråga Skalman om en hjälpande hand. ~ Dodde 19 oktober 2010 kl. 09.37 (CEST)Svara

Tycker att formgivningen ser mycket snygg ut; exakt som jag föreställde mig faktiskt. Det finns ju alltid mönster så det går säkert absolut att skapa något slags ”ålderrot=”. Frågan är hur lätt det är att göra detta, då man måste kategorisera verben på ett nytt sätt än vad vi har gjort med standardmallen. Alltså efter de som böjs IAU (finna) och YÖY (fnysa) och dylikt, i så fall är det nästan lättare att ange det manuellt? Och om man ska göra det manuellt är det kanske lättare med siffror. Lundgren8 19 oktober 2010 kl. 23.23 (CEST)Svara

Har bara ett exempel, men det finns ålderdomliga imperativformer i singular, såsom gack för gå. Alltså är inte den ålderdomliga imperativen alltid samma som den nuvarande. Lundgren8 10 november 2010 kl. 00.15 (CET)Svara

tid för irc nu? ~ Dodde 12 december 2010 kl. 23.08 (CET)Svara

-"-? ~ Dodde 16 mars 2011 kl. 21.12 (CET)Svara

Hej, har ett problem jag undrar om du kan hjälpa mig med. Jag skapade en sida för ett lettiskt verb, sapūt, men råkade få in det som svenskt verb, och när jag klickar på redigera går det bara att ändra på ena stället, men kategorin ligger kvar, hur göra? Markup 16 december 2010 kl. 23.46 (CET)Svara

Fixat [2]. Ordklasskategorin ges av ordklasskategorimallen ({subst}, {verb}, {adj} osv., se Wiktionary:Stilguide#Ordklasskategorisering). Som argument ett ger man språkets språkkod (om det inte är svenska, då detta redan är inlagt som standardvärde i mallarna). En lista över språknamn och språkkoder finns på Wiktionary:Stilguide/Språknamn. ~ Dodde 17 december 2010 kl. 03.57 (CET)Svara

Ah, var det inte svårare än så! Tack!! Markup 17 december 2010 kl. 14.13 (CET)Svara

Takk! I was wondering where that image was coming from. Malafaya 12 mars 2011 kl. 16.31 (CET)Svara

Hehe, don’t mention it. :) Lundgren8 12 mars 2011 kl. 16.33 (CET)Svara

Hej, kan man använda wikipedia som källhänvisning om man skriver ett ords etymologi, eller måste man hitta källan som wikipedia-artikeln använder? –föregående osignerade kommentar är från Brödrost (diskussion • bidrag)

Den ursprungliga källan är att föredra, men det är givetvis bättre att ange Wikipedia än inget alls. Bounce1337 15 mars 2011 kl. 18.24 (CET)Svara

Allrajt. :) Kan man ställa sådana här frågor på min egen diskussionssida? --Brödrost 15 mars 2011 kl. 18.35 (CET)Svara

Vanligtvis används din diskussionssida för andra att skriva på (såvida du inte svarar), så om du har frågor är det bättre att skriva på andras. Om det gäller större frågor kan du även skriva i Bybrunnen (för diskussioner om Wiktionary), Fikarummet (för diskussioner om språk) eller Teknikvinden (för tekniska spörsmål e.dyl.). Lundgren8 15 mars 2011 kl. 18.38 (CET)Svara

Okej, tack för hjälpen! :) --Brödrost 15 mars 2011 kl. 18.48 (CET)Svara

Ingen orsak, roligt att du har hittat hit. :) Lundgren8 15 mars 2011 kl. 18.48 (CET)Svara

Jag skulle däremot vilja säga att det i grund och botten är olämpligt att källhänvisa till Wikipedia. Information på Wikipedia skall vara källbelagd, annars har man ingen anledning att citera dem, och då kan man lika gärna hänvisa till den ursprungliga källan. Diupwijk 16 mars 2011 kl. 20.24 (CET)Svara

Hej, vad gör man om man ser vandalisering i form av nya sidor som endast innehåller nonsens? 81.236.190.11 gjorde nyss en sida om "malmös vatten" till exempel. --Brödrost 16 mars 2011 kl. 17.31 (CET)Svara

Du kan placera mallen {{raderas}} högst upp på sidan och skriva en motivering efter ett ”|” om du tycker att det behövs. Sedan raderas artikeln när en admin ser den (i det här fallet Smiddle). Om du bedömer det som klotter kan även {{klotter}} placeras på vederbörande klottrares diskussionssida.--Lundgren8 (d · b) 16 mars 2011 kl. 17.34 (CET)Svara

Vill du bli sysop på Svenska Wiktionary? (Se Administratörer). Svara på Begäran om administratörskap om du accepterar nomineringen eller ej. Bounce1337 23 mars 2011 kl. 23.02 (CET)Svara

Är det dags att sjösätta nya sv-subst-er nu, tycker du? Svara gärna på Malldiskussion:sv-verb-er-test. ~ Dodde 4 april 2011 kl. 07.51 (CEST)Svara

Gratulerar! Du är nu administratör på svenskspråkiga Wiktionary! --Andreas Rejbrand 5 april 2011 kl. 23.51 (CEST)Svara

Tackar! :) --Lundgren8 (d · b) 9 april 2011 kl. 16.35 (CEST)Svara

Det skulle vara bra om du ville delta i omröstningen om fetstilsrad/friställt avsnitt på Bybrunnen... ~ Dodde 15 april 2011 kl. 22.26 (CEST)Svara

Skulle du kort kunna berättade vad som menas med ”friställt avsnitt för mallbaserade listor”? --Lundgren8 (d · b) 15 april 2011 kl. 22.36 (CEST)Svara

Användare:Dodde/testsida4, det avgränsade avsnittet som på denna sida innehåller listorna med "besläktade ord" och "sammansättningar". Själva avgränsaren ska vi försöka göra snyggare. Vilka listorna är kan, som framgår av Bybrunnen-diskussionen, variera. Listorna som ges i detta avsnitt är definitionsoberoende (utan åsyftan på någon särskild definition), medan listor (som nuvarande {{synonymer}} exempelvis) som placeras direkt under definitionen är definitionsberoende. ~ Dodde 15 april 2011 kl. 23.53 (CEST)Svara

[3] Tar emot lite att inte redovisa plural av det här ordet... (en:skärseldar finns)... google ~ Dodde 22 april 2011 kl. 17.11 (CEST)Svara

Ah förlåt, jag fick det omvänt. Men om det finns belägg för plural så är det klart att det kan redovisas. Baserade det på NE:s ordbok där den kristna betydelsen bara finns i singular. Möjligen kan den överförda betydelsen finnas i plural, men jag skulle personligen nog använda det i singular då med, t.ex. ”Varenda fotbollsmatch jag spelar är rena skärselden”, snarare än ”Alla fotbollsmatcher är skärseldar”. --Lundgren8 (d · b) 22 april 2011 kl. 17.15 (CEST)Svara

Mm, vet inte om jag hade använt skärseld i samma mening som en fotbollsmatch över huvud taget ;) Nu har jag inte riktigt koll på begreppet men man kanske skulle kunna tänka sig användning av ordet för någonting annat än exakt det som avses i bibeln, t ex jobbig reningsprocess som en person mer eller mindre kanske känt att han/hon upplevt flera gånger i livet. "Det känns som om jag har passerat flera skärseldar redan". Det är möjligt att en räknebar betydelse inte exakt går att härleda till den kristna betydelsen. Jag kan känna att "skärselden" samtidigt kan ha lite av namnkaraktär (i den kristna betydelsen) och då är det ju {sv-subst-t-namn} som ska användas istället för {sv-subst-n-oräkn}... (ja, det blir ju lite lustigt att det byter genus då)... ~ Dodde 22 april 2011 kl. 17.33 (CEST)Svara

Nej det var det första exemplet jag kom på. Någon som är jobbigt för en att genomföra mentalt. (Jag har inte så goda minnen av mina fotbollsmatcher som barn ;)) Men ja, i exemplet du ger kan jag tänka mig en pluralform, men jag tycker inte att en namnmall ska användas. Just av den överförda betydelsen, då känns skärstorsdagen också som ett namn. --Lundgren8 (d · b) 22 april 2011 kl. 17.36 (CEST)Svara

Stackare! Haha... Nä, är själv tveksam till resonemanget om namnet... Kan inte sätta fingret på det, men håller med dig om jämförelsen med skärtorsdagen... Men jag ändrar tillbaka till plural för skärseld iallafall, då... ~ Dodde 22 april 2011 kl. 17.44 (CEST)Svara

Nej så farligt var det inte, jag är ganska bra på fotboll. ;) Men okej gör så. Jag lägger till en tagg för den kristna betydelsen. --Lundgren8 (d · b) 22 april 2011 kl. 17.54 (CEST)Svara

Hej, och tack för att du hjälper en som fortfarande inte riktigt har fattat alla oskrivna regler här på Wiktionary! :) Tanzania 18 maj 2011 kl. 18.28 (CEST)Svara

Ingen orsak, vanligtvis försöker vi samla allt på grundformsuppslag, det inkluderar exempel och övrig information. :) --Lundgren8 (d · b) 18 maj 2011 kl. 18.45 (CEST)Svara

Hej! Tänkte bara förklara varför jag inte skriver i grekiska boksäver i etymologin: det är helt enkelt så att den etymologiska ordbok jag har inte skriver i grekiska bokstäver utan latinska, även för grekiska. Jag tror det är för att de vill visa på hur ordet utvecklats, och inte vad det heter på grekiska. Tanzania 12 juni 2011 kl. 23.41 (CEST)Svara

Jag tycker att det är bra att ha såsom det egentligen skrivs och sen skriva en translitterering bredvid, eftersom grekiska inte skrivs med latinska bokstäver, men då visar man ändå t.ex. utveckling. --Lundgren8 (d · b) 12 juni 2011 kl. 23.45 (CEST)Svara

Jag håller med. Nackdelen är dock att jag inte är tillräckligt säker på det grekiska alfabetet för att vilja göra transkriberingar ill grekiska själv, så i sådana fall får jag undvika att skriva de grekiska delarna. Tanzania 12 juni 2011 kl. 23.50 (CEST)Svara

Det förstår jag också, det är inte jag heller, i synnerhet inte klassisk grekiska. Mallen lades bara dit så att någon som kan alfabetet bättre kan lägga till det. --Lundgren8 (d · b) 13 juni 2011 kl. 01.07 (CEST)Svara

Då förstår jag! Tanzania 13 juni 2011 kl. 08.47 (CEST)Svara

Finns det någon nyckel till grekiska alfabetet någonstans i boken? – Smiddle 13 juni 2011 kl. 08.56 (CEST)Svara

Det förslag som jag lade till var nygrekiska, taget från el.wikipedia och en.wikt, men jag vet inte vad det skulle kunna vara på klassisk grekiska. --Lundgren8 (d · b) 13 juni 2011 kl. 10.56 (CEST)Svara

På grekiska Wikipedia står den alternativa formen αλληλουϊά på uppslaget Αλληλούια. Accentueringen stämmer inte riktigt med den på uppslaget alleluia, men det är kanske en början. – Smiddle 13 juni 2011 kl. 11.53 (CEST)Svara

Nej, det finns inte någon nyckel till grekiska alfabetet.. :/ Tanzania 13 juni 2011 kl. 12.30 (CEST)Svara

Vet inte om du sett det här dokumentet, men Övdalian toolbox av Piotr Garbacz & Henrik Rosenkvist är ytterst användbart.   ╰ Svenji 18 juni 2011 kl. 13.22 (CEST)Svara

Ah, nej det har jag inte sett, tack! :) Edit: Jag känner dock igen det, måste ha missat att lägga till det på användarsidan isf, tack! :) --Lundgren8 (d · b) 19 juni 2011 kl. 00.03 (CEST)Svara

Hej! Tack för tipset!--Susann Schweden 2 juli 2011 kl. 17.45 (CEST)Svara

Jag var och kollade runt lite och såg att sönnun och fj. hade olika pluralformer listade. Jag trodde att detta var en miss och ändrade -sannarnir till -sannanir, men sedan såg jag att du hade gjort samma ändring ogjord. Jag kan ju inte isländska, men ska det vara så? – Smiddle 4 juli 2011 kl. 23.25 (CEST)Svara

Det var fel av mig. Ibland går det för fort. :) --Lundgren8 (d · b) 4 juli 2011 kl. 23.26 (CEST)Svara

Om du vill dubbelkolla någon gång är [4] en bra sida. --Lundgren8 (d · b) 4 juli 2011 kl. 23.28 (CEST)Svara

Det ordet i synnerhet ser ut att ha ganska jobbiga böjningar, så det är förståeligt. :) Tack för tipset förresten! – Smiddle 4 juli 2011 kl. 23.30 (CEST)Svara

Jo, ibland blir det många "an"- och "un"-stavelser i ord. Det kan vara lätt att se fel. Varsågod! --Lundgren8 (d · b) 4 juli 2011 kl. 23.32 (CEST)Svara

Får tacka för bidraget och eventuella i framtiden! Jag har ingen plan direkt, bara ungefär att man listar de former som "inte finns", som ändå är teoretiskt/hypotetiskt möjliga. Exempelvis skulle "skola" aldrig kunna ha något perfektparticip av semantiska skäl, men presensparticip hade varit möjligt (tror jag). Hjälpverb har en tendens att vara allmänt knepiga. – Smiddle 4 juli 2011 kl. 23.45 (CEST)Svara

Jo, jag förstår. För övrigt saknar väl de flesta hjälpverb imperativform? --Lundgren8 (d · b) 4 juli 2011 kl. 23.52 (CEST)Svara

Ja, jag tror det. Jag vet inte riktigt hur jag ska göra överallt, och som sagt är systemet inte färdigsnickrat. – Smiddle 4 juli 2011 kl. 23.53 (CEST)Svara

Hej!
Jag har skrivit lite längre hålla sig på mattan och skulle önska att du tittar på det och berättar om jag kan fortsätta så där eller vilka ändringar som behövs för framtida artiklar. Speciellt det där med SAOL: Jag skulle gärna vilja ha en godtagen form. Skriver jag Svenska akademiens ordbok, Svenska Akademiens Ordbok, SAOB? Ska jag har två '' eller tre ''' runt sökordet? Ska jag skriva när jag har läst det: SAOB, läst 2011-07-15? Tack för svaret. mvh--Susann Schweden 15 juli 2011 kl. 17.57 (CEST)Svara

Hej! Svenska Akademien skriver sitt namn just så. Så den form du bör använda är Svenska Akademiens ordbok eller SAOB, båda fungerar bra tycker jag. När det gäller källor har vi inte riktigt en utvecklad standard hur det ska se ut här på Wiktionary, men jag tycker att ordningen från webbref-mallen från Wikipedia fungerar bra, alltså:
matta, Svenska Akademiens ordbok Läst 15 juli 2011
,till exempel. För SAOB kan det nog vara bra att skriva när du inhämtade informationen eftersom den ständigt uppdateras. Men för SAOL kan man i stället skriva vilken upplaga det handlar om. Alltså 13:e upplagan, eller dylikt. Egentligen vore det bra om Wiktionary hade mallar för källor likt en-wikt, det kanske någon tar sig tid till att ordna i framtiden. För mer om utformning av uppslagen, se WT:SG, där ser du också i vilken ordning rubrikerna ska komma, och du kan läsa mer om varje rubrik och dess utformning. Hoppas jag kunde vara till hjälp. --Lundgren8 (d · b) 15 juli 2011 kl. 19.32 (CEST)Svara

Tack!
Jag har anpassat artikeln och ska fortsätta med den där formen. Annars var det ok?, antar jag?, eftersom du inte har sagt nåt om det. För det mesta gör jag artiklar i den tyska wiktionaryn och där har vi mallar till en referens. Den jag sökte här heter på tyska {{Ref-SAO|ord}}. Man skriver bara detta med rätt ord tex {{Ref-SAO|matta}} och så hamna den som läser artikeln på rätt ställe. Om du/ni/nån skapa sånt nån gång hjälper jag gärna till med referenser/böcker. Men själva strukturen, att det finns sånt överhuvudtaget här, har jag ju ingen aning om. Tack-tack en gång till mvh--Susann Schweden 15 juli 2011 kl. 21.08 (CEST)Svara

Hej, Lundgren8! Talar du bretonska, eller hur kommer det sig att du verkar kunna så mycket om språket? Det är ju inte direkt jättevanligt.. :) Tanzania 17 juli 2011 kl. 17.02 (CEST)Svara

(la inte märke till att du verkar kunna lite kymriska) Tanzania 17 juli 2011 kl. 17.04 (CEST)Svara

Hej! Jo jag har alltid varit intresserad av keltiska språk, jag har varit insnöad på både kymriska och korniska, även om kymriska är det jag kan bäst. Bretonska och korniska kan jag mer "om" än språket i sig självt. Sedan bodde jag även en vecka i Bretagne i en bretonsk familj, den var inte bretonsktalande men man stöter ju ändå på lite skyltar och så som väcker intresset. Jag har också lyssnat en del på bretonsk folkmusik och lite så. Kul att du undrar. Själv då? Var kommer alla bretonska ord ifrån? :) --Lundgren8 (d · b) 17 juli 2011 kl. 17.08 (CEST)Svara

Haha, inte mer än att vi tillbringade en vecka i Bretagne, och att jag självklart var tvungen att köpa boken "Breton pour les Nuls".. Skapar en bretonsk kurs på Wikiversity parallellt, så då lär man sig lite ord och grammatik samtidigt! Inte med större vision än att kunna lite om hur keltiska språk är uppbyggda.. Tanzania 17 juli 2011 kl. 17.12 (CEST)Svara

Ah okej, jag fick aldrig med mig någon ordbok därifrån, även om jag letade lite. Språket verkar ha ganska låg status från mina erfarenheter där. Mitt intresse har mest lett mig till att lyssna på musik och skriva lite Bretagnerelaterade artiklar på Wikipedia. ;) Jag får ta en titt på kursen. Det låter intressant. :) --Lundgren8 (d · b) 17 juli 2011 kl. 17.15 (CEST)Svara

Jo, det minskar ju ganska kraftigt i talare, även om det är ovanligt många talare för ett keltiskt språk. Positivt är dock att många skolor är tvåspråkiga i Bretagne, och kommunerna arbetar som tossingar för att öka bretonskkunskaperna.. Så det kanske vänder :)

Notera att jag skapar en bretonsk kurs, jag har verkligen inte kommit långt än.. ;) Tanzania 17 juli 2011 kl. 17.54 (CEST)Svara

Språket har dock förlorat c:a 1 000 000 talare på 70 år och förlorar talare kraftigt jämfört med andra keltiska språk. Kymriska ökar till exempel i talare nu vilket gör att de som kan språket bäst är de yngsta och det äldsta. Inte heller finns det lika många tvåspråkiga skolor (w:Diwan) och jag vill inte påstå att den franska språkpolitiken stöder språket direkt eftersom Frankrike vägrar ge några andra språk än franska officiell status. :p Dessutom bland människorna jag träffade där har de flesta väldigt negativ attityd till språket (för att föräldrarna t.ex. använt det som ett hemligt språk emot dem), men är positiva till bretonsk kultur annars . Men visst, jag ska inte vara för negativ, jag var i en storstad och där talas det inte så mycket. Min värdmor i familjen jag bodde jobbade på sjukhuset och hade fått in tanter från centrala Bretagne där de fick inkalla tolk eftersom de inte talade franska, och språket har fortfarande ganska många talare. Dessutom bjuder man in många gamla till Diwanskolorna så man inte skapar några klyftor mellan de gamla och de ungas språk, vilket är positivt. Han som undervisade i franska på min skola undervisar för övrigt nu i franska på en Diwanskola så man får lite ljusglimtar därifrån, vilket är trevligt. Bretonska Wikipedia är dessutom ganska starkt! :) Nåja, nog om det. ;) --Lundgren8 (d · b) 17 juli 2011 kl. 18.37 (CEST)Svara

För övrigt skulle jag vilja dela den här skriften också om Strindbergs upplevelser i Bretagne. På sidan 163 står lite om språket också, roligt att läsa. Nu för tiden är det rullande R:et som Strindberg beskriver på de flesta platser ersatt av franskt R. (Därav denna ändring. --Lundgren8 (d · b) 17 juli 2011 kl. 18.47 (CEST)Svara

(avindenterar) Jo, både rullande och inte-rullande är förekommer ju :) Det finns mycket att kämpa med för de som talar bretonska, men om man ska säga så så tappar det, vad jag har förstått, i städer men vinner mark på landsbygd. Brest får ju allt färre bretonsktalande. Nantes, Vannes och Rennes har ju aldrig talat mycket bretonska, utan mer w:gallo. Men på landsbygden förstod jag det som att många unga eller i alla fall relativt, lär sig bretonska. Men, det ses ju som hotat, och det är i allra högsta grad hotat. Jag tror inte att det kommer överleva om inte fransk språkpolitik ändras. Bretonskan har ju visserligen ett nystartat språkråd, men det gör inte jättemycket om inte samhället är tolerant mot att ha två språk. Man kan ju se i Sverige att samiskan tappar mark, och det är så på de flesta ställen med minoritetsspråk. Tyvärr.. Men som språkforskarna säger: det är viktigare att de språk som dör ut är väldokumenterade än att man "tvingar" folk att tala det; det är ju trots allt kommunikationen som är viktigast.. Wow, nu blev det långt :P Tanzania 17 juli 2011 kl. 20.04 (CEST)Svara

Absolut, jag var i Brest, och där fanns bara skyltar och liknande på bretonska. Jag frågade mina värdföräldrar vart man skulle åka för att höra mest bretonska och de nämnde någon stad/by och pekade ut den på en karta. Jag minns inte namnet men den låg i mitten av bretagne och de sade att man skulle fara till mitt-mitt av Basse-Bretagne för att höra mest. Jag tror att bretonskan kan bli ett starkt språk om toleransen och språkpolitiken ändras. Bretonerna brinner för sitt ursprung och sin kultur, sin mat, sina danser, fester och språket är en sådan stor del av kulturen att jag tror att bretonerna skulle vinna på att stärka språket för sin egen skull. I Wales har kymriska en mycket högre status än t.ex. bretonska i Bretagne och av vad jag har fått intrycket av, även gäliska i Skottland. Det är lättare att få jobb om man talar kymriska, och just nu pågår en Big Brother-liknande tv-serie där kändisar lär sig kymriska och liknande. --Lundgren8 (d · b) 17 juli 2011 kl. 20.50 (CEST)Svara

Jag tillbringade en vecka i w:Locoal-Mendon, som är en av de mest bretonsktalande delarna av w:Morbihan, men jag måste erkänna att jag aldrig hörde någon tala bretonska, eller såg en bretonsk tidning. Det fanns dock mycket information på bretonska, och alla skyltar fanns på bretonska. Och Morbihan är ju dessutom inte klassiskt bretonsk-talande område. Sen är det väl så att de mellanstora språken ofta blir något "nationalistiska" och därigenom får väldigt starka Wikipedior. Tänker dessutom på katalanska och Volapük. Men vi kan ju hoppas på att det inte dör ut! Det är roligare med många språk :) Tanzania 17 juli 2011 kl. 21.28 (CEST)Svara

Låter roligt. :) Nej det var lite det intrycket jag fick också, språket har lite uppmärksamhet, om man bortser från skyltar. I vilket fall som helst. Det vore roligt om du som skicklig Wikipedian kunde hjälpa till med artiklarna om w:Bretonska och w:Bretagne någon gång om du har tid och ork. Jag har planerat på att göra det ett tag eftersom artiklarna om keltiska språk är ganska små och sådär i kvalitet, men har inte haft tid och källor riktigt, men jag har skapat en del Bretagne- och Walesrelaterade artiklar. --Lundgren8 (d · b) 17 juli 2011 kl. 21.51 (CEST)Svara

Båda artiklarna har ju sina brister, om man säger så.. Jag får göra mitt bästa! Tanzania 17 juli 2011 kl. 22.03 (CEST)Svara

Precis min åsikt. Jag hjälper mer än gärna till, dela gärna värdefulla källor om du hittar några. :) --Lundgren8 (d · b) 17 juli 2011 kl. 22.09 (CEST)Svara

Köpte tyvärr inga källor där förutom en språkbok (där finns nog lite iofs).. Tanzania 17 juli 2011 kl. 22.30 (CEST)Svara

Grammatikböcker brukar vara ganska lätta att få tag på, jag har Colloquial Breton tror jag som dock är en lärobok. Däremot är det svårare att hitta källor om språk när det kommer till historia och dylikt. --Lundgren8 (d · b) 18 juli 2011 kl. 00.09 (CEST)Svara

Jo.. Tog lite fonologi från enwp, men annars är det svårt att hitta.. Tanzania 18 juli 2011 kl. 15.25 (CEST)Svara

Hej!
Tack för redigeringen. Flytt gärna artikeln till ha fjärilar i magen. Det passar utmärkt. mlg --Susann Schweden 28 juli 2011 kl. 10.06 (CEST)Svara

Hey, I happened to read your question at nl.wp. Next time you can contact me at li.wikt, because I watch that talk page everyday, while it was a coincidence that I read nl.wp :) There are three possible translations: voeagelssjöjjer, voeagelssjrik and ippevantei. Though there are a lot of local variations of course :) --Ooswesthoesbes 30 juli 2011 kl. 22.45 (CEST)Svara

Hi, I checked which wiki you made your latest entry on and you made one today on Dutch wiki, that’s why I picked that one. Anyway, thanks for your translations! :) --Lundgren8 (d · b) 30 juli 2011 kl. 22.50 (CEST)Svara

Ow yeah, that could be well possible :) No problem, thank you for your interest in my native language :) --Ooswesthoesbes 30 juli 2011 kl. 23.06 (CEST)Svara

I tried creating a Swedish entry. Could you take a look at it please? --Ooswesthoesbes 3 november 2011 kl. 08.51 (CET)Svara

Looked good, just changed ”var” to ”där”, switched the word order and removed ”oven” because I don’t think it necessarily have to be in an oven. :) --Lundgren8 (d · b) 3 november 2011 kl. 10.44 (CET)Svara

Tack så mycket :) Still have to get used to the SVO word order I guess :) So, if I'm right: "var" is for questions only? --Ooswesthoesbes 3 november 2011 kl. 18.50 (CET)Svara

Yes, otherwise we use ”där”. --Lundgren8 (d · b) 3 november 2011 kl. 19.53 (CET)Svara

Alright, makes sense :) Thank you! :) --Ooswesthoesbes 4 november 2011 kl. 06.49 (CET)Svara

Blev otroligt glad över att se mitt lilla varthän som veckans ord, det piggade upp denna dagen! ╰ Svenji 26 januari 2012 kl. 05.11 (CET)Svara

Ingen orsak! Något ord ska ju användas och varthän är ett snyggt ord, så varför inte? :) --Lundgren8 (d · b) 26 januari 2012 kl. 11.21 (CET)Svara

Börjar vi närma oss ett avslut på diskussionen, tro? Ska jag sätta igång och skapa mallen och ska mallen heta {{etyl}} eller nåt mer "svenskt"? ~ Dodde 28 januari 2012 kl. 17.58 (CET)Svara

Förlåt, jag missade att du hade skrivit i diskussionen. Jo, men mot slutet rör vi oss nog. :) Skulle du kunna skapa en mall utifrån vad vi kommit fram till så ser vi om det funkar? Just ”etyl” är en förkortning av ”etymology langugage” så det kanske inte är ett logiskt namn på svenska; man kanske skulle kunna ha {{härkomst}} eller något liknande eftersom {{etymologi}} redan finns. Vad tycker du? --Lundgren8 (d · b) 28 januari 2012 kl. 18.03 (CET)Svara

Ja, kollar på det i natt. {{härstamning}} kanske? ~ Dodde 28 januari 2012 kl. 18.49 (CET)Svara

Det fungerar också, namnet är väl inte det viktigaste egentligen, någonting som associeras till etymologi i alla fall. :) Tack! --Lundgren8 (d · b) 28 januari 2012 kl. 18.51 (CET)Svara

{{härledning}} klar för testfasen. :) ~ Dodde 29 januari 2012 kl. 02.46 (CET)Svara

Kul! :) --Lundgren8 (d · b) 29 januari 2012 kl. 02.47 (CET)Svara

Vad betyder * när du skriver det i etymologin t.ex. på vatten? ~ Dodde 8 februari 2012 kl. 20.30 (CET)Svara

En asterisk betyder att formen är rekonstruerad. Det vill säga att det inte finns några skriftliga bevis på att formen har existerat, men man är ändå säker (eller relativt säker) på det tack vare t.ex. w:jämförande språkvetenskap. --Lundgren8 (d · b) 8 februari 2012 kl. 22.03 (CET)Svara

Vi försöker undvika att använda förkortningar, för att det ska vara lättare att utläsa betydelsen av vad som skrivs här på svwikt (och på svwp). Finns det nån möjligghet att agera i samma anda när det gäller *, som du ser det? ~ Dodde 9 februari 2012 kl. 03.37 (CET)Svara

* är oerhört etablerat inom språkvetenskap som en rekonstruerad form. Att Wiktionary skulle använda ett eget system skulle se lite oprofessionellt ut enligt min åsikt. Hellquists etymologiska ordbok använder t.ex. asterisken och engelska Wiktionary har det som symbol i sin mall för rekonstruerade former och det används på alla uppslag. NE skriver ”Asterisk före en språklig form anger att denna är konstruerad eller ogrammatisk.” På franska Wiktionary är däremot ibland asterisken understruken och när man svävar på den står ”rekonstruerad form”. Man kanske skulle kunna ha något liknande på svenska Wiktionary i så fall? --Lundgren8 (d · b) 9 februari 2012 kl. 16.44 (CET)Svara

Absolut, som {{dödform}}, kanske? {{rekform}}? ~ Dodde 11 februari 2012 kl. 17.43 (CET)Svara

Rekform skulle kunna fungera bra. I ett senare skede kanske man också kan skapa rekonstruerade ord i ett appendix som på en-wt eller fr-wt, men just nu är det lite att ta sig vatten över huvudet för sv-wt tycker jag, så om mallen stryker under asterisken (eller ordet?) med svävartexten "rekonstruerad form" så funkar ju det. :) --Lundgren8 (d · b) 12 februari 2012 kl. 00.07 (CET)Svara

Är det inte bättre med en vanlig länk från {{rekform}}asterisken till Wiktionary:Rekonstruerad form, där betydelsen av begreppet förklaras lite närmare? Som för {{dödform}} som blir "†". Håller man muspekaren över syns dit det länkas till. ~ Dodde 12 februari 2012 kl. 09.06 (CET)Svara

Jo det låter bra :) Du tror inte att det ser konstigt ut om asterisken är blå men ordet är svart bara? --Lundgren8 (d · b) 12 februari 2012 kl. 10.47 (CET)Svara

Känns som en bra idé. Jag tror att den breda massa av wiktionaryanvändare är ganska vana vid "ett litet blått tecken invid ett stort svart ord", à la noter och källförteckningar här och på Wikipedia. Å andra sidan kan man ge asterisken svart färg med hjälp av stilmallar, men då kanske användarna helt missar svävartexten..? –Tommy Kronkvist, 14 februari 2012 kl. 13.47 (CET).Svara

Jo det är risk för det, om du tror att det kommer se bra ut tror jag på dig. :) Jag vill bara inte att asterisken ser för självständig ut i egen blå färg, utan att den fortfarande på något sätt ingår i ordet. På död form är korset mer en symbol, men asterisken känns mer knuten till själva orden, nästan som om den vore en bokstav i ordet. I vilket fall som helst tänkte jag att den kanske då försvinner i sin färg, men det blir säkert bra. --Lundgren8 (d · b) 14 februari 2012 kl. 17.00 (CET)Svara

Hej Lundgren! Var det någon särskild anledning till att du inte skapade en fullständig artikel till bohuslänning med två n? Saol och saob har denna stavningen som sin primära... ╰ Svenji 23 mars 2012 kl. 00.22 (CET)Svara

Jag såg det som en vanlig felstavning eftersom -länning är efterleden till ord som slutar på "land" (t.ex. islänning). Eftersom bohuslän slutar på -län borde det vara -läning. Svt textade det så på tv i förrgår så det var så jag kom att tänka på det. Om ordböckerna hävdar annorlunda backar jag naturligtvis och jag slog inte upp det när jag skapade. Jämför dock denna tidning och se denna länk. --Lundgren8 (d · b) 23 mars 2012 kl. 08.28 (CET)Svara

Jag undrar över språken - i princip ska det väl på svenska WP-artiklar om ett ord kunna finnas något om alla språk, där just den bokstavskombinationen har nån innbörd, och vice versa på alla andra språkversioners artiklar. Finns det mer att läsa nånstans om tankarna bakom? Och finns det robotar som kopierar innehåll mellan språkversionerna? -Arne Saknussemm jr (diskussion) 24 april 2012 kl. 15.42 (CEST)Svara

Jo, det är som du säger. Svenska Wiktionarys mål är att ha samtliga definitioner av samtliga ord på samtliga språk, och detsamma gäller de andra Wiktionarierna. Interwikilänkarna är till skillnad från WP inte för "översättningar" utan länkar bara till exakt samma uppslag på andra språk. Det finns inga robotar som kopierar information eftersom informationen här till skillnad från de andra upplagorna är på svenska. Du kan läsa lite mera här. Annars är det bara att du frågar om det är några oklarheter! --Lundgren8 (d · b) 24 april 2012 kl. 15.47 (CEST)Svara

Jag såg just att uppslag skapats för både myöta och my̨öta, vill du va snäll och kolla om det finns med i din bok och i så fall i vilken form? ╰ Svenji 31 maj 2012 kl. 22.15 (CEST)Svara

Endast den nasala varianten står i både ordboken och grammatikan. --Lundgren8 (d · b) 31 maj 2012 kl. 22.17 (CEST)Svara

Hej Lundgren! Har du något förslag på namn för min nya mall för bokmåls tredje neutrum-böjning? För närvarande Mall:no-subst-n-3 ╰ Svenji 19 juni 2012 kl. 22.48 (CEST)Svara

Hm, kommer inte på något riktigt bra. Helst skulle man ju vilja ha någon kombination av mall 1 och 2 eller att man visar både 1 och 2. I det avseendet är ju 3 ganska bra, men inte så beskrivande. Man kan inte ha typ {{no-subst-n-0/er}} eller {{no-subst-n-0-er}}? Dodde kanske har något förslag, han brukar vara bra på mallnamn om han är aktiv. :) --Lundgren8 (d · b) 19 juni 2012 kl. 23.09 (CEST)Svara

Var finns reglerna för det om böjningsformer? Jag har gjort det tidigare utan problem. Jag får väl förresten ändra etymologin av änna verkar det som, eftersom är motstridiga uppgifter. I SAOB står det under siffran 1 under uppslagsordet 'en' citat: "gen. i substantivisk anv.", men i Elof Hellquist har det med adverbet ända att och det har jag hört tidigare, men tidigare har tvivlat på./Hälsningar --Við Væni (diskussion) 1 juli 2012 kl. 23.51 (CEST)Svara

Vet inte var det står, det är något jag lärt mig genom att ha blivit rättad o.d. men det har att göra med att böjningsuppslagen oftast är skapade av bot och därför krävs en enhetlig struktur. Jag kan inte riktigt det tekniska, men se t.ex. den här diskussionen. Du kan naturligtvis skriva på etymologirubriken att etymologin är omstridd och ange två olika typer av information med två olika källor. T.ex. ”kanske från genitiv plural av ”en”[källa] eller ifrån ”ändå”[källa]” om du förstår vad jag menar. --Lundgren8 (d · b) 2 juli 2012 kl. 00.02 (CEST)Svara

Tack, jag ska försöka att inte skriva på böjningsformer, det är väl bl.a. också för att få det samlat på ett ställe. Ok, jag gör så då. --Við Væni (diskussion) 2 juli 2012 kl. 00.23 (CEST)Svara

Men i min isländsk-svenska ordbok så har einna ett eget uppslag där det står "adverb med superlativ", så det verkar lite krångligt alltsammans.--Við Væni (diskussion) 2 juli 2012 kl. 00.29 (CEST)Svara

Det står också här einna. Då är det naturligtvis helt befogat att skapa ett uppslag, men under en adverbsrubrik. Då är det ju fråga om en stelnad form eller vad man ska säga med en annan ordklass. --Lundgren8 (d · b) 2 juli 2012 kl. 00.31 (CEST)Svara

Ah intressant! Ja det går ju!--Við Væni (diskussion) 2 juli 2012 kl. 00.57 (CEST)Svara

Var I SAOB såg du ”enna”? :p Uppslaget ”en” är så långt så har gått lite vilse… ;) --Lundgren8 (d · b) 2 juli 2012 kl. 00.59 (CEST)Svara

Det står i slutet av första stycket under uppslaget 'en', det stavas dock 'ena' där.--Við Væni (diskussion) 2 juli 2012 kl. 01.21 (CEST)Svara

Du tror inte det har och göra med ”ena” som i ”den ena (av dem)” eller kanske troligare, som i ”vad är ni för ena?” (där kan det ju ha samma uttal)? Det står t.ex. bara plural och inte genitiv plural om jag inte ser fel… --Lundgren8 (d · b) 2 juli 2012 kl. 01.34 (CEST)Svara

Ja, det upprepas också där, jag förstår inte riktigt vad de menar.--Við Væni (diskussion) 2 juli 2012 kl. 01.40 (CEST)Svara

Kan {fakta}-mallen på kläde tas bort? ~ Dodde (diskussion) 9 september 2012 kl. 16.49 (CEST)Svara

Hm, tror hela faktaundersökningen låste sig senast, men tror den är ganska korrekt som den är, så det borde gå bra. --Lundgren8 (d · b) 10 september 2012 kl. 22.52 (CEST)Svara

diskussion flyttad till Diskussion:leds

Finns det någon möjlighet att du med din kunskap skulle vilja titta på denna sida och se om den kan göras till en användbar referens för definitionsskapande för såväl nybörjare som mer erfarna användare? ~ Dodde (diskussion) 13 september 2012 kl. 17.33 (CEST)Svara

Den kan nog bli bra tror jag, jag förstår inte riktigt det sista med ”utgångspunkt från adjektiv” o.s.v. och sen tror jag fler exempel vore bra. Men vissa grejer är viktiga att belysa, såsom utbytbarhetsprincipen liknande, så det är bra. --Lundgren8 (d · b) 13 september 2012 kl. 21.51 (CEST)Svara

Känner bara att jag är bättre på att ställa frågor än att ge svar, så jag kommer inte mycket längre än denna snabba början till utkast som jag skapade för 4 år sedan. Hade hoppats på att någon kunde/ville ta vid, men sidan har varit oförändrad sedan dess. Det är dock något jag tror att du skulle kunna göra en bra insats i. Det aktualiserades här om dagen när jag fick frågan varför "det att" framför en definition gör att det ändras från att vara en definition av ett verb till att vara en definition av ett substantiv. Försökte så gott jag kunde förklara min uppfattning om det, men det hade varit toppen om man istället hade kunnat hänvisa till den här sidan som skulle kunna förklara både bättre och mer ingående.

Med "utgångspunkt från adjektiv" menar jag att man kan få hjälp med att beskriva ett ord med ord från andra ordklasser (i det här fallet adjektiv). Adjektiv från verb blir t ex ofta "som <presens passiv av verb>" eller "som har <supinum passiv av verb>". När det blir det ena och när det blir det andra är tycker jag ofta svårt att sätta fingret på och det hade också kunnat skrivas, om man nu lyckas komma fram till ett svar. ~ Dodde (diskussion) 13 september 2012 kl. 22.06 (CEST)Svara

Jag förstår, i och med mina påbörjade universitetsstudier har jag inte kunnat vara lika aktiv, så jag lovar inget, men jag skulle kanske kunna titta lite mer på det när jag får tid. Det låter trots allt intressant. --Lundgren8 (d · b) 14 september 2012 kl. 00.47 (CEST)Svara

Vad var det du försökte åstadkomma med ändringar av {{uttal}}? (Vad jag minns har diskussioner förts att uttalsanvisningar inte ska vara fonetiska utan just fonemiska, men jag är dåligt insatt i det hela) ~ Dodde (diskussion) 3 november 2012 kl. 23.54 (CET)Svara

Eftersom de allra flesta uttal som angivs på Wiktionary är fonetiska och inte fonematiska, tyckte jag det passade bättre att ange dem i hakparenteser, d.v.s. fonetisk transkription. snarare än fonematisk, som transkriberas med snedstreck. Fonematisk transkription är mycket enklare uppbyggd än fonetisk och är mer anpassad till stavning, och långa och korta vokaler har alltid samma tecken, d.v.s. kort u är /ʉ/ och inte [ɵ] och kort e är /e/ och inte [ɛ] o.s.v. --Lundgren8 (d · b) 4 november 2012 kl. 00.38 (CET)Svara

Ok, de som har jobbet med uttalsmallen tidigare verkar iallafall ha haft en annan åsikt. Fonematiska hellre än fonetiska för att inte dialektala nyanser ska framhävas(?). För det förenklade uttalsanvisningssystemet är det dessutom inbyggt i systemet och vad jag förstår ska det råda ett ett-till-ett förhållande mellan det förenklade uttalsanvisningssystemet och ipa-systemet som används här på wikt, och alltså är det ett medvetet val att använda snedstreck och inte hakparenteser. Det kanske borde vara annorlunda, men då behöver en förändring av mallen ske ihop med en översyn av de uppslag som använder sig av den, vilket är lite av ett projekt i sig. ~ Dodde (diskussion) 5 november 2012 kl. 07.56 (CET)Svara

Ok, enligt min åsikt ser Wiktionary:Stilguide/Uttal ganska fonetisk ut, från vad jag har lärt mig om fonematisk stavning i min grundkurs i lingvistik, men det kan kanske skilja sig. Jag ser nu i Stilguiden att det faktiskt står att t.ex. retroflexa konsonanter inte ska användas i transkriberingen på Wiktionary, något som förekommer ganska mycket. Jag ska se till att rätta till dessa åtminstone när jag stöter på dem. Men när vi har transkriberat fonematiskt på t.ex. tentor, så har vi inte t.ex. [ɔ] eller [ɛ], utan dessa ersätts med [o] och [e]. Ursäkta att jag förhastade mig i redigeringen! --Lundgren8 (d · b) 5 november 2012 kl. 12.25 (CET)Svara

Jag har tyvärr mycket begränsad kunskap när det gäller detta med uttal, kan inte påstå att jag ens behärskar begreppen fullt ut, men Peter Isotalo som stod för den större delen av utformningen är inte aktiv på Wiktionary längre. Han skrev dock vid något tillfälle att han studerat ett antal böcker:

• • • • Fonetikens grunder, Olle Engstrand (dyr, men väl uppdaterad och omfattande)
      • Elementär fonetik, Eva Lundström-Holmberg och Peter af Trampe (billigare, men mindre omfattande än Engstrand
      • Svenskans fonologi, Claes Garlén (rätt svårläst, men omfattande)
      • Allmän och svensk fonetik, Claes-Christian Elert (något föråldrad, men med bra dialektkartor)
      • The Handbook of the International Phonetic Association (många bra exempel på tillämpning av IPA) m.fl. mer allmänt inriktade lingvistiska böcker.

Hej. Jag skrev en liten grej på Wiktionarydiskussion:Om/Statistik som jag undrar om du har någon kommentar till eller kunskap om? Om inte, så låt saken bero. –Tommy Kronkvist (diskussion), 6 juni 2013 kl. 18.12 (CEST).Svara

Jag bedömde din radering av tåcke som potentiellt kontroversiell och återställde därför artikeln. Förutom skillnaden å/o saknas även n:et i tåcke. Möjligen att någon av artiklarna borde göras om det ett enklare variantuppslag, men jag kan inte riktigt bedöma det. /Jiiimooh » DISKUSSION – BIDRAG 27 september 2013 kl. 03.35 (CEST)Svara

Jag försökte fixa formatering på taka, men hittade en fetstilsrad för takast. Eftersom det verkar vara ett annat verb så tog jag bort definitionerna lyckas och fungera, men du får gärna skapa takast med den informationen.

Vidare är jag inte helt säker på vad "Styr ackusativ" (och dativ) betyder. Är detta något som skulle kunna förtydligas med {{konstr}}? Om du tror att det är tydligt som det är behöver du inte göra något. //Skal 2 februari 2014 kl. 22.04 (CET)Svara

Såhär ska den formateras. //Skal 10 februari 2014 kl. 02.33 (CET)Svara

Hej!

Jag har på flera ställen här hittat användning av termen mediopassivum med annan innebörd än min tolkning av ordet. Jag har uppfattat ordet som att det står för verbformer som både kan användas i medial och passiv betydelse; alltså en kombination eller blandning av medium och passsivum. Bl. a. du verkar dock snarare att använda termen som synonym med medium (i den åttonde betydelse SAOB ger detta ord, altså "huvudform hos verbet i vissa indoeuropeiska språk (t. ex. grekiskan), som intager en mellanställning mellan aktivum o. passivum"). SAOB ger i samma artikel en tredje innebörd av mediopassivum, nämligen en mediumform som har (även) passiv innebörd.

Själv brukar jag kalla våra svenska -s-verbformer "mediopassiva" i deras två normala användningar, alltså dels den mediala (eller resiproka): "Vi ses i morgon!", och dels den (rent) passiva ("Musens förehavanden sågs emellertid av katten"). Detta stämmer formellt i viss mån även med den tredje användningen av termen, alltså SAOBs definition, eftersom våra -s-former till sitt ursprung torde ha haft mer en medial "reflexiv" innebörd än en rent passiv. (Jag noterar att de motsvarande isländska verbformerna, med suffixet -st, karakteriseras som mediala i den isländska språklära för skolbruk jag kom över i Reykjavik för några år sedan; som passivformer anges i stället närmast motsvarigheten till vår omskrivning med "att bli" + perfektparticip.)

Det är dock emellertid inte mittt språkbruk eller mina egna funderingar runt logiken med den ena eller andra termen som avgör vilken innebörd vi bör ge den i wiktgrammatikartiklar. Jag undrar därför om du känner igen termen från modernare svenskspråkig facklitteratur än SAOB, och om du kunde citera någon modernare ordboksdefinition eller användning i nutida grammatikor, som kunde klargöra hur termen används nu.

Mer direkt uttryckt: Har innebörden av mediopassivum numera ändrats till något mer likt SAOBs "medium", eller är jämställandet av "mediopassiv" med medial användning mer en missuppfattning? Jörgen B (diskussion) 16 mars 2014 kl. 06.56 (CET)Svara

Hej!

Du får det här meddelandet eftersom du är administratör på en Wikimediawiki.

När någon redigerar en Wikimediawiki utan att vara inloggad visar vi deras IP-adress. Som du kanske redan vet kommer vi inte att kunna göra det i framtiden. Detta är ett beslut från Wikimedia Foundations jurister, för att normer och regleringar om integritet på nätet har ändrats sedan Wikipedia startades.

Istället för IP kommer vi att visa en maskerad identitet. Du som administratör kommer fortfarande ha tillgång till IP-numret. Det kommer också att finnas en ny användarrättighet för de som behöver tillgång till hela IP-adressen för att hantera vandalism, trakasserier och spam utan att vara administratörer. De som patrullerar kommer också att kunna se en del av IP-adressen utan användarrättigheten. Vi arbetar också på bättre verktyg som stöd.

Om du inte har sett sidan tidigare kan du läsa mer på Meta. Om du vill försäkra dig om att inte missa tekniska uppdateringar på Wikimediawikierna kan du prenumerera på det tekniska nyhetsbrevet.

Vi har två föreslagna sätt den här maskerade identiteten skulle kunna fungera på. Vi skulle uppskatta din återkoppling om vilket som skulle fungera bäst för dig och din wiki, nu och i framtiden. Du kan svara på diskussionssidan. Du kan skriva på ditt språk. Föreslagen publicerades i oktober och vi kommer att besluta oss efter 17 januari.

Tack. /Johan (WMF)

4 januari 2022 kl. 19.19 (CET)