[go: up one dir, main page]

Marie Taglioni

dansös. Dotter till Filippo Taglioni

Marie Taglioni, egentligen Mariana Sophie Taglioni[8], född 23 april 1804 i Stockholm, död 24 april 1884 i Marseille, var en italiensk ballerina. Hon brukar ses som den första tåspetsdansaren, och utvecklade den första modellen av tåskor.[9]

Marie Taglioni
Född23 april 1804[1][2][3]
Stockholm[4][5]
Död23 april 1884[6] (80 år)
Marseille[4][5], Frankrike
BegravdPère-Lachaise
kartor, Grave of Taglioni och Montmartrekyrkogården
Medborgare iKungariket Italien
SysselsättningBalettdansare, koreograf
MakeJean Pierre Victor Albert Gilbert, Comte Gilbert de Voisins[7]
PartnerAlexandr Trubetskoj
BarnGeorges Philippe Gilbert, Comte Gilbert de Voisins
FöräldrarFilippo Taglioni
Sophie Karsten
Redigera Wikidata
Marie Taglioni i Sylfiden. Litografi från 1832

Biografi

redigera
 
Marie Taglioni uppträder i Hamburg, 1840 eller 1841. Tuschteckning av Fritz von Dardel.

Taglioni var dotter till dansaren och koreografen Filippo Taglioni och dansösen Sophie Karsten samt dotterdotter till operasångarna Christopher Christian Karsten och Sophie Stebnowska, verksamma vid Kungliga Operan i Stockholm.[10] Hon gifte sig 1835 med den franske greven Jean Pierre Victor Alfred Gilbert de Voisins.[11]

Marie Taglioni, som anses vara den romantiska balettens främsta ballerina, debuterade 1822 och fick sitt stora genombrott i faderns balett Sylfiden som sattes upp i Paris 1832.[9][12] Sylfiden skapades för att visa upp Marie Taglionis talang, bland annat inom en pointe-dans som gav illusionen att sylfiden hon gestaltade svävade fram över golvet. Taglioni lämnade Paris operabalett 1837 för en treårsanställning vid Mariinskijbaletten i Sankt Petersburg. Taglioni vann publikens gunst, inte minst i Perrots Pas de Quatre 1845.

Hon drog sig tillbaka från balettscenen 1847. När Paris operabalett omorganiserades och fick en mer professionell inriktning fanns hon med som rådgivare. Marie Taglioni koreograferade en balett, Le Papillon (1860), för sin elev Emma Livry.

Marie Taglioni anses vara den största ballerinan under den romantiska eran.

Utmärkelser

redigera

Nedslagskratern Taglioniplaneten Venus är uppkallad efter henne.[13]

Litteratur

redigera
  • Marie Taglioni, Souvenirs. Le manuscrit inédit de la grande danseuse romantique, édition établie, présentée et annotée par Bruno Ligore, Gremese, 2017.
  • Madison U. Sowell, Debra H. Sowell, Francesca Falcone, Patrizia Veroli, Icônes du ballet romantique. Marie Taglioni et sa famille, Gremese, 2016.
  1. ^ Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Marie-Taglionitopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6dr2xv8, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ Find a Grave, Find A Grave-ID: 8284161, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Тальони Мария”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] arkiv Storico Ricordi, Archivio Storico Ricordi person-ID: 3064, läst: 3 december 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ läs online, Projekt Runeberg .[källa från Wikidata]
  7. ^ läs online, roglo.eu .[källa från Wikidata]
  8. ^ https://www.treccani.it/enciclopedia/taglioni_(Dizionario-Biografico)
  9. ^ [a b] Julia Guiheen (4 augusti 2020). ”The History of Pointe Shoes: The Landmark Moments That Made Ballet's Signature Shoe What It Is Today” (på amerikansk engelska). Pointe Magazine. https://pointemagazine.com/history-of-pointe-shoes/. Läst 2 juli 2024. 
  10. ^ ”genealogia.fi”. Arkiverad från originalet den 11 januari 2010. https://web.archive.org/web/20100111065210/http://www.genealogia.fi/genos/5/5_37.htm. Läst 12 november 2007. 
  11. ^ https://de.wikisource.org/wiki/BLK%C3%96:Taglioni,_Marie
  12. ^ ”The ethereal woman”. Eliza Minden. 1 november 2014. https://dancer.com/ballet-info/the-story-of-ballet/the-ethereal-woman/. Läst 2 juli 2024. 
  13. ^ ”Taglioni on Venus” (på engelska). International Astronomical Union. 1 oktober 2006. https://planetarynames.wr.usgs.gov/Feature/5820. Läst 2 juni 2024. 

Översättning

redigera

Externa länkar

redigera