[go: up one dir, main page]

Hoppa till innehållet

Vasilij Kandinskij

Från Wikipedia
Vasilij Kandinskij
Född4 december 1866 (g.s.)[1][2][3]
Moskva[4][5][6]
Död13 december 1944[7][8][9] (78 år)
Neuilly-sur-Seine[4][5][6], Frankrike
BegravdNeuilly-sur-Seines nya begravningsplats[10]
Medborgare iKejsardömet Ryssland, Ryska SFSR[11], Sovjetunionen[12][13], Frankrike och Tyskland
Utbildad vidAkademie der Bildenden Künste München
Moskvauniversitetets juridiska fakultet
Odessas konstskola
SysselsättningMålare[14][15][16], ritare[17], grafiker[14], scenograf[17], formgivare[17], skulptör[17], gravör[16], advokat, universitetslärare, illustratör[16], konstteoretiker[14], lärare[18], tecknare[19]
Befattning
Direktör, Institute of Artistic Culture
ArbetsgivareBauhaus (1922–1933)
MakaNina Kandinskaja
(g. 1917–1944)
PartnerGabriele Münter (1903–1916)
Namnteckning
Webbplatswassilykandinsky.net
Redigera Wikidata

Vasilij Vasiljevitj Kandinskij (även Vassily Kandinsky, Vasily Kandinsky eller Wassily Kandinsky; ryska: Василий Васильевич Кандинский), född 16 december 1866 (4 december g.s.) i Moskva, Ryssland, död 13 december 1944 i Neuilly-sur-Seine, Frankrike, var en rysk målare och grafiker, även verksam en stor del av sitt liv i Tyskland och Frankrike.

Vasilij Kandinskij föddes och växte upp i Moskva. Han utbildade sig först till advokat, men övergav dessa ambitioner och begav sig som 30-åring till München för att studera vid stadens konstakademi. Tillsammans med Gabriele Münter och Franz Marc var han 1911 en av grundarna av konstnärsgruppen Der Blaue Reiter. [20] År 1914 återvände han till Ryssland och ledde efter revolutionen nyorganisationen av det ryska konstlivet. Då kulturklimatet svängde 1921, lämnade han på nytt hemlandet och återvände till Tyskland.

I Tyskland var Kandinskij en ledande medlem av Bauhaus-skolan i Weimar från 1922 till dess att nazisterna stängde skolan 1933. Efter Adolf Hitlers maktövertagande 1933 lämnade Vasilij Kandinskij Tyskland för Frankrike, där han bosatte sig i Parisförorten Neuilly-sur-Seine. Här var han verksam fram till sin död i december 1944.[20]

Tillsammans med sin partner åren 1904–1916, konstnären Gabriele Münter, utvecklade Vasilij Kandinskij en vänskap till det svenska konstnärsparet John Jon-And och Agnes Cleve-Jonand.[21] Åren 1917–1944 var han gift med Nina Kandinskij, född Nikolajewna Andreevskaja (1896–1980).

Konstnärskap

[redigera | redigera wikitext]

Vasilij Kandinskij brukar ses som sin tids främsta företrädare för den abstrakta konsten, detta tack vare att han genom sitt måleri och sina konstteoretiska böcker, bland annat Om det andliga i konsten (1911), utvecklade den abstrakta konsten. Hans stil kan kategoriseras som abstrakt expressionism. Hans tidiga abstrakta konstverk innehöll antydan till igenkännliga föremål för att sedan utvecklas till en nästan formell geometri. Hans måleri kännetecknas av starka, symboliska färger, där färgen är befriad från formen.[22]

Åren 1937–1941 visades 14 verk av Kandinskij på den avsiktligt nedsättande, nazistiska vandringsutställningen Entartete Kunst.

I Sverige är Kandinskij representerad vid Göteborgs konstmuseum.[23]

Varje period av en civilisation skapar en konst som är specifik i den, och som vi aldrig kommer att se återfödas.

Att försöka återuppliva konstens principer från tidigare århundraden kan bara leda till produktion av dödfödda verk.

– Vasilij Kandinskij.

Asteroiden 2662 Kandinsky är uppkallad efter honom.[24]

Verk (urval)

[redigera | redigera wikitext]

Skrifter och grafikmappar

[redigera | redigera wikitext]
  • Über das Geistige in der Kunst. Insbesondere in der Malerei (München: R. Piper, 1911) online(digi.ub.uni-heidelberg.de)
  • Klänge, prosadikter med 12 färgträsnitt och 44 svartvita träsnitt (München: R. Piper, 1913)
  • Kleine Welten", en portfolio med 12 delvis färglagda etsningar, litografier och träsnitt (Weimar: Staatliches Bauhaus, 1922)
  1. ^ RKDartists, RKDartists-ID: 43433, läst: 22 augusti 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ Wassily Kandinsky, Benezit Dictionary of Artists (på engelska), Oxford University Press, 2006 och 2011, ISBN 978-0-19-977378-7, Benezit-ID: B00096992.[källa från Wikidata]
  3. ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6x92dkn, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Кандинский Василий Васильевич”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 25 februari 2017.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Artnet, Artnet konstnärs-ID: wassily-kandinsky.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b] RKDartists, RKDartists-ID: 43433.[källa från Wikidata]
  7. ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Кандинский Василий Васильевич”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 27 september 2015.[källa från Wikidata]
  8. ^ Vasili Vasileevich Kandinsky, RKDartists (på engelska), RKDartists-ID: 43433.[källa från Wikidata]
  9. ^ Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Wassily-Kandinskytopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  10. ^ läs online, www.landrucimetieres.fr .[källa från Wikidata]
  11. ^ läs online, www.hist.msu.ru .[källa från Wikidata]
  12. ^ läs online, The New York Times .[källa från Wikidata]
  13. ^ Museum of Modern Arts webbsamling, MoMA konstnärs-ID: 2981, läs online, läst: 4 december 2019.[källa från Wikidata]
  14. ^ [a b c] Archive of Fine Arts, abART person-ID: 14325, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
  15. ^ Blick auf Murnau mit Kirche (på nederländska), läs online, läst: 5 juli 2021.[källa från Wikidata]
  16. ^ [a b c] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Wassily-Kandinskytopic/Britannica-Online.[källa från Wikidata]
  17. ^ [a b c d] Union List of Artist Names, ULAN: 500021093, läs online.[källa från Wikidata]
  18. ^ läs online, Taylor & Francis .[källa från Wikidata]
  19. ^ Aquarell No. 2 (på engelska), läs online, läst: 7 september 2021.[källa från Wikidata]
  20. ^ [a b] Bra Böckers lexikon, 1976
  21. ^ De berömda och de glömda - Kvinnliga svenska modernister 1900-1930, Halmstad 2006, sid. 79
  22. ^ A World History of Art (Seventh Edition) . 2009.
  23. ^ Göteborgs konstmuseum
  24. ^ ”Minor Planet Center 2662 Kandinsky” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=2662. Läst 22 november 2023. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]