[go: up one dir, main page]

Hoppa till innehållet

Alfred Jarry

Från Wikipedia
Alfred Jarry
Född8 september 1873[1][2][3]
Laval[4], Frankrike
Död1 november 1907[5][6][7] (34 år)
Paris[8]
BegravdCimetière parisien de Bagneux
Andra namnDocteur Faustroll[9], Père Ubu[10] och Alain Jans[11]
Medborgare iFrankrike[12]
Utbildad vidLycée Henri IV
SysselsättningDramatiker[13], gravör, kritiker[13], författare[13], poet[13], bildkonstnär[13]
Noterbara verkFar Ubu
Utmärkelser
Concours général
Namnteckning
Redigera Wikidata

Alfred Jarry, född 8 september 1873 i Laval, Mayenne, död 1 november 1907 i Paris, Île-de-France, var en fransk författare och dramatiker.

Alfred Jarry växte upp hos modern efter föräldrarnas skilsmässa. I början av 1890-talet kom han till Paris där han rörde sig i kretsen runt förlaget Mercure de France som gav ut hans första dikter i sin tidning med samma namn. Han har bland annat skrivit Kung Ubu (1896) som är en dramatisering om far Ubu som tillsammans med mor Ubu tar över ett land någonstans runt Polen och sedan styr detta som envåldshärskare.

Pjäsens huvudfigur, den snikne och elake far Ubu, är en nidfigur som Alfred Jarry sammanställde efter en mängd folkliga grotesker och skämtfigurer som florerade i den folkliga karnevalkulturen under Jarrys tid och århundradena innan. Texterna om Ubu, Kung Ubu, Den fjättrade Ubu med flera, baserar sig på pjäser som cirkulerade bland eleverna i Jarrys gymnasium och drev med deras gamle fysiklärare, en riktigt elak och isterbuksförsedd domptör. François Rabelais var en av Jarrys främsta förebilder.

Alfred Jarry lanserade även en egen vetenskap, patafysiken, läran om undantagen eller de inbillade lösningarnas vetenskap.

Några av Jarrys texter är samlade i Sture Pyks översättning i boken Far Ubus läsebok: texter av Alfred Jarry. Pyk har även försett boken med ett femtio sidor långt förord. I nyutgåvan finns också Övermannen (Le sûrmale), i Magnus Hedlunds översättning, samt ett antal texter i Claes Hylingers patafysiska antologi Segla i ett såll.

Ett ofta använt citat av Jarry är "Varför påstår varenda människa att ett fickur är runt, vilket bevisligen är falskt, alldenstund det sett i profil bildar en smal, elliptisk rektangel, och varför i helvete har man lagt märke till formen bara för det ögonblick urtavlan var intressant?". Citatet återfinns bland annat i Johan Asplunds bok Om undran inför samhället.

André Breton tog med utdrag ur flera av Jarrys verk i sin antologi om svart humor, Anthologie de l'humour noir (1940).

Bibliografi (utgivet på svenska)

[redigera | redigera wikitext]
  • Kung Ubu (Ubu-roi, översättning: Marianne Kihlgren, Cavefors, 1963)
  • Kung Ubu; Den fjättrade Ubu; Dåd och idéer av doktor Faustroll (översättning: Sture Pyk, Wahlström & Widstrand, 1964)
  • Övermannen (Le surmâle) (översättning: Magnus Hedlund, Korpen i samarbete med Bokomotiv, 1985)
  • Far Ubus läsebok (inledning, urval och översättning av Sture Pyk, Carlsson, 1995)
  • Dagarna och nätterna: en desertörs roman (Les jours et les nuits) (översättning: Ingar Gadd och Ylva Lindberg, Bakhåll, 2005)
  • Ur Den gröna talgdanken (La chandelle verte) (i urval och översättning av Andrey Edelfeldt, Vertigo, 2009)
  1. ^ Internet Movie Database, läst: 25 juni 2019.[källa från Wikidata]
  2. ^ Internet Speculative Fiction Database, ISFDB författar-ID: 7185, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ BD Gest', BD Gest' author-ID: 11599, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Жарри Альфред”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
  5. ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015.[källa från Wikidata]
  6. ^ Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Alfred-Jarrytopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  7. ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6x06cbh, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  8. ^ RKDartists, läs online, läst: 13 april 2018.[källa från Wikidata]
  9. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: jn19990003996, läst: 30 augusti 2020.[källa från Wikidata]
  10. ^ brevväxling.[källa från Wikidata]
  11. ^ L'Ymagier, Gallica-ID: bpt6k10656540.[källa från Wikidata]
  12. ^ Museum of Modern Arts webbsamling, MoMA konstnärs-ID: 2893, läs online, läst: 4 december 2019.[källa från Wikidata]
  13. ^ [a b c d e] Archive of Fine Arts, abART person-ID: 14400, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]