Suomusjärvi
| Suomusjärvi | ||
| Före detta kommun | ||
|
||
| Land |  Finland
| |
|---|---|---|
| Landskap | Egentliga Finland | |
| Län | Västra Finlands län | |
| Centralort | Kitula | |
| Area | 176,48 km² (2008-01-01)[1] | |
| - land | 159,29 km²[1] | |
| - vatten | 17,19 km²[1] | |
| Folkmängd | 1 329 (2008-12-31)[2] | |
| Befolkningstäthet | 8,3 invånare/km² | |
| Kommunkod | 776 | |
| Språk (2007)[3] | ||
| - Finska: | 97,08 % | |
| - Svenska: | 0,77 % | |
| - Övriga: | 2,15 % | |
| Upphörd | 2009 | |
| Ny kommun | Salo | |
 | ||
Suomusjärvi var en kommun i landskapet Egentliga Finland i Finland. Kommunen hade 1 329 invånare (2008),[2] på en yta av 176,48 km².[1] Den 1 januari 2009 förenades Suomusjärvi jämte Bjärnå, Finby, Halikko, Kiikala, Kisko, Kuusjoki, Muurla och S:t Bertils med Salo stad.[4]
De före detta grannkommuner till Suomusjärvi var Karislojo, Kiikala, Kisko, Nummi-Pusula och Sammatti. Suomusjärvi var enspråkigt finskt.
Historia
[redigera | redigera wikitext]Många stenåldersfynd har gjorts i Suomusjärvi, men brons- och järnåldersfynd har inte varit lika rikliga. Man antar att den fasta bosättningen grundades på 1300-talet. I mitten av 1400-talet förenades området till Muurla socken, där Suomusjärvi tillhörde Kaninkola bol. År 1540 fanns det 15 byar i Suomusjärvi.[5]
Den första kyrkan i Suomusjärvi byggdes i byn Laidike vid sjön Enäjärvi år 1635. År 1678 blev Suomusjärvi ett kapell under Kisko. Kyrkan flyttades till nuvarande Suomusjärvi kyrkby på 1650-talet. År 1898 blev Suomusjärvi en självständig församling och orten fick sin första kyrkoherde år 1904.[5]
Geografi
[redigera | redigera wikitext]Byar
[redigera | redigera wikitext]Ahtiala, Arpalahti, Häntälä, Hinttala, Kettula, Kitula, Koorla, Lahnajärvi, Laidike, Laperla, Lemula, Rautsuo, Salittu, Salmi, Suomusjärvi, Taipale.
I slutet av 2016 fanns det 595 invånare i tätorten Kitula.
Kultur
[redigera | redigera wikitext]Suomusjärvi är känd för Suomusjärvikulturen, en arkeologisk kulturform under äldre stenålder, mesolitikum, uppkallad efter boplatsfynd från Laperla i Suomusjärvi. Kulturen fanns mellan 7400 och 4300 f.v.t.[6]
Museiverket har klassificerat två värdefulla byggda kulturmiljöer av riksintresse i Suomusjärvi. En, Aneriojärvis bybostättning, består av byar Yltäkylä, Laperla och Häntälä. Den andra är Suomusjärvi kyrkby.
Suomusjärvi hembygdsmuseum hör numera till Salos historiska museum Samu.
Sevärdheter
[redigera | redigera wikitext]- Suomusjärvi kyrka
- Suomusjärvi hembygdsmuseum
- Minnesten över gamla kyrkan i Laidike
Bilder
[redigera | redigera wikitext]-
-
-
Före detta kommunhuset i Suomusjärvi.
-
Suomusjärvi skola.
-
Minnessten över den gamla kyrkan i Laidike.
-
Tätorten Kitula.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] ”Finlands areal kommunvis 1.1.2008” (
PDF). Lantmäteriverket. https://www.maanmittauslaitos.fi/sites/maanmittauslaitos.fi/files/old/pinta_alat_kunnittain_01012008.pdf. Läst 27 mars 2023.
- ^ [a b] ”Områdesordningar 1.1.2009”. Statistikcentralen. 27 mars 2009. https://www.stat.fi/til/vaerak/2008/vaerak_2008_2009-03-27_tau_001_sv.html. Läst 27 mars 2023.
- ^ ”Befolkningens sammansättning och befolkningsförändringar kommunvis, 2007” (
- ^ Suomusjärvi i Uppslagsverket Finland (webbupplaga, 2012). CC-BY-SA 4.0
- ^ [a b] Tarmio, Hannu; Heinonen, Marketta (1978). Korpela, Kalevi. red (på finska). Suomenmaa 7: maantieteellis-yhteiskunnallinen tieto- ja hakuteos. Helsingfors: WSOY. sid. 177-179. ISBN 951-0-06467-X
- ^ Ekholm, Gunanr. ”Finländska stenåldersfrågor ur svensk synpunkt”. Fornvännen. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1226655/FULLTEXT01.pdf. Läst 14 juni 2024.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]Wikimedia Commons har media som rör Suomusjärvi.
| |||||||||||||||||||
|