[go: up one dir, main page]

Hoppa till innehållet

Korpo

Från Wikipedia
För huvudön, se Kyrklandet, Korpo.
Korpos gamla kommunvapen.

Korpo (finska: Korppoo) är en kommundel i Pargas stad i landskapet Egentliga Finland. Då staden bildades genom sammanslagning av kommunerna i Väståboland 1 januari 2009 hade Korpo cirka 880 invånare, en landyta på 177,30 km² och vattenområde på 2 275,50 km². Korpo var en tvåspråkig kommun med svenska (73 procent) som majoritetsspråk och finska (27 procent) som minoritetsspråk.

Korpo ligger i Åbolands skärgård och består av cirka 2 000 holmar och skär av olika storlek, av vilka 1072 har egen sida på Wikipedia. Klart störst är huvudön Korpo Kyrklandet (cirka 10 km från väst till öst) och holmen Norrskata (cirka 5 km, med cirka 50 invånare).

Korpo Långholm, sen kväll i skärgårdshavet.

I århundarden låg Korpo i centrum för Sveriges vattentransporter genom området. Korpos bönder förde en stor mängd med varor såsom fisk och ved till Stockholm och Mälarregionen. Då det svenska rikets många farleder gick igenom det Korpo-vatten så blev platsen en mycket viktig punkt. Då det senare behövdes flertal lotsar och fyrvaktare. Även under den ryska tiden hade Korpo skärgård militärstrategisk betydelse, som även fortsatte under den finska självständigheten[1]

Korpo kyrka uppfördes i slutet av 1200-talet och är tillägnad ärkeängeln Mikael.

Byar i Korpo är Bendby, Bonäs[2], Brunskär, Böhle, Elvsö, Galtby (färjhamn), Gyltö (kustfort), Havträsk, Houtsala, Inikorp, Järvsor, Kalgarholm, Karby, Kopois, Korpoström, Kyrkoby (f.d. kommuncentrum), Kälö, Kärvois (uttalas tjärr-), Kölingby, Lempersö, Lillpensar, Markomby, Rosklax, Rumar, Skofatt, Strömma, Syvälax, Vattkast, Väsby[3], Västerkalax, Västerretais, Åvensor (fi. Ahvensaari), Änkis, Österkalax, Österretais och Österskär. Korpogård är en gård i kyrkbyn Korpo.

Öar, holmar och skär i Korpo är Alu, Bokulla, Heimarmo, Hevonkack, Hässlö, Jurmo, Kait, Killingholm (lotsstation), Kokombrink (skär med ledfyr), Kråkskär, Käldersö (uttalas tj-), Lillgyltö, Lohm, Maskinnamo, Snökobben Ulvingen och Utö. Fjärdar är Finnödjupet (mellan Korpo och Houtskär), Lockvattnet (mellan Korpo och Rimito) och Vidskärsfjärden (strax norr om Utö, invid gränsen till Åland). En vik heter Kuggvik. Grund är Grimsörarna och Smörgrundet. Berg är Hjortöbötet och Sitilax klint.

Märk att Korpolaisbacken är en del av Åbo stad.

Sevärdheter

[redigera | redigera wikitext]

Hembygdsmuseet – grundades 1960. På museiområdet finns huvudbyggnaden från 1800-talet, en väderkvarn, Idas torp samt ett antal bodar. Här kan man se bruksföremål som använts i socknen.

Korpo gård – Gården år från tidigt 1800-tal och ritad av den kände italienska arkitekten Charles Bassi som även har ritat Akademihuset i Åbo. Gården är stil- och storleksmässigt unik för en skärgårdskommun. Gården är privatägd och inte öppen för allmänheten.

Minnesmärket i Korpoström – Minnesmärke över sjöslaget Sjöslaget vid Korpoström mellan svenskar och ryssar år 1743.

Norrskatta Kyrka - En träkyrkan på Norrskata som byggdes under åren 1932–1934.

Skärgårdscentrum i Korpoström – som erbjuder flera olika utställningar

Utkikstornet – Utsiktstornet på Rumar berg byggdes 1997. I tornet finns Meteorologiska institutets väderradar, vars utslag kan ses på en radarskärm på markplanet. Dessutom kan man bekanta sig med lokal kultur och besöka utekafeet. År 2001 introducerades en natur/kulturstig i närheten av tornet.[4]

Skärimuseet - Ett museum som invigdes 16 juni 2012, den lyfter fram skärgårdslivets vardag och livsstil och inleder med utställningen Korpo i sikte. Utställningen förevisar redskap anknutna till fiske och berättar bland annat om den utdöende fiskemetoden notdragning. Även om spritsmugglingen

Korpo är även känt för att uppvakta den finska presidenten med en gädda den 20 december. Det är en gammal tradition som har sina rötter från 1700-talet då man gav den svenska kungen en julgädda.[5]

Ragnar Granit, som 1967 tilldelades Nobelpriset i fysiologi eller medicin tillsammans med amerikanarna Haldan Keffer Hartline och George Wald. Hans föräldrar kom ifrån Korpoström (Korpo).

Mandatfördelning i Korpo kommun, valen 1976–2004

[redigera | redigera wikitext]
ValårSDPÖVRSFPKDSAMLGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
1976215
215
1770,7
19801115
1115
1774,5
1984215
215
1772,9
19881151
1151
1778,3
19924121
4121
1774,9
1996413
413
1772,9
200017
17
1766,5
200413
13
1374,7
76
Data hämtat från Statistikcentralen och Doria.fi, Statistikcentralens digitaliserade historiska statistik
  1. ^ ”Korpo i Åbolands skärgård”. Skärgården Finland. [Skärgården Finland]. 3 februari 2013. Arkiverad från originalet den 26 oktober 2012. https://web.archive.org/web/20121026164000/http://www.skargardenfinland.com/index.php?option=com_content&view=article&id=44&Itemid=58. Läst 3 februari 2013. 
  2. ^ ”Svenska ortnamn i Finland”. Institutet för de inhemska språken. http://kaino.kotus.fi/svenskaortnamn/?a=find&qfind=Bon%C3%A4s. Läst 11 februari 2019. 
  3. ^ ”Svenska ortnamn i Finland”. Institutet för de inhemska språken. http://kaino.kotus.fi/svenskaortnamn/?a=find&qfind=V%C3%A4sby. Läst 10 augusti 2018. 
  4. ^ ”Sevärdheter”. Skärgården Finland. [Pargas]. 3 februari 2013. Arkiverad från originalet den 3 maj 2012. https://web.archive.org/web/20120503050655/http://www.pargas.fi/web/kommunerna/korpo/sevardheter/sv_SE/sevardheter/. Läst 3 februari 2013. 
  5. ^ ”Niinistö får julgädda från Korpo”. Niclas Lundqvist. [1]. 12 december 2012. http://svenska.yle.fi/artikel/2012/12/12/niinisto-far-julgadda-fran-korpo?utm_source=twitterfeed&utm_medium=twitter. Läst 12 december 2012. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]