Slaget vid Lissa (1866)

Slaget vid Lissa
Del av Tredje italienska frihetskriget
Sjöslaget vid Lissa av Carl Frederik Sørensen, 1868.
Ägde rum 20 juli 1866 Plats Adriatiska havet, nära ön Vis (Lissa), dagens Kroatien Resultat Österrikisk seger
Stridande
Kungariket Italien	Kejsardömet Österrike
Befälhavare och ledare
Carlo di Persano	Wilhelm von Tegetthoff
Styrka
12 pansarklädda fartyg 10 kryssare 4 kanonbåtar (omkring 68 000 ton)	7 pansarklädda fartyg 1 tvådäckare 6 kryssare 12 kanonbåtar (omkring 50 000 ton)
Förluster
2 pansarklädda fartyg sänkta 620 döda 40 skadade[1]	38 döda 138 skadade[1]

Slaget vid Lissa var ett sjöslag som ägde rum 20 juli 1866 i Adriatiska havet nära ön Vis (italienska Lissa). Slaget var en klar österrikisk seger över en numerärt överlägsen italiensk styrka. Det var det första större sjöslag mellan pansarklädda örlogsfartyg och ett av de sista där ramning användes som taktik.

Slaget utgjorde en del av tredje italienska självständighetskriget i vilket Italien förenade sig med Preussen mot Österrike. Italiens främsta krigsmål var att erövra Venedig från Österrike. Flottorna bestod av en blandning av opansrade segelfartyg med ångmaskiner och pansarklädda fartyg, även dessa var utrustade med både segel och ångmaskiner för framdrivning.

Den italienska flottan bestod av 12 bepansrade fartyg och 17 obepansrade mot den österrikiska flottans 7 fartyg med pansarklädsel och 11 utan. Österrikarna var också kraftigt underlägsna i antal räfflade kanoner med 121 stycken mot italienarnas 276 och i fartygens sammanlagda deplacement.

Piemontesaren greve Carlo di Persano förde befälet över den italienska flottan. Den österrikiska flottans chef var konteramiral Wilhelm von Tegetthoff.

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia.

• Wikimedia Commons har media som rör Slaget vid Lissa (1866).
  Bilder & media