Siljan

Siljan
Insjö
	Satellitbild över Siljansringen taget med Landsat 7.
Geografiskt läge
Land	Sverige;
Län	Dalarnas län
Kommun	Leksands kommun
	Mora kommun
	Rättviks kommun
Landskap	Dalarna
Socken	Mora, Sollerö, Siljansnäs, Leksand, Rättvik
Koordinater
WGS 84	60°52′08″N 14°47′44″Ö / 60.86900°N 14.79569°Ö
SWEREF 99 TM	6748214, 488905
	; Siljan Topografisk karta över Siljan.
	Karta över sjön Siljan.
Mått
Areal	293 km²
Längd	32 km
Bredd	25 km
Höjd	161,18 m ö.h.
Strandlinje	244 km
Medeldjup	27,8 m
Maxdjup	134 m
Volym	8,1 km³
Flöden
Tillflöden	Österdalälven
Huvudavrinningsområde	Dalälvens huvudavrinningsområde (53000)
Utflöde	Österdalälven
VattendragsID (VDRID)	672632-158939
GeoNames	2679230
Status[1]
Ekologisk status	Måttlig
Kemisk status (exkl. kvicksilver)	God
Miljöproblem[2]
Försurning	Nej
Övergödning	Nej
Miljögifter (exkl. kvicksilver)	Nej
Flödesförändringar	Nej
Kontinuitetsförändringar	Ja
Morfologiska förändringar	Nej
Källa	VISS (SE673490-145597)
Övrigt
Öar	Sollerön
Kuststäder	Mora, Rättvik, Leksand
SjöID	673490-145597
ID vattenförekomst	SE673490-145597
Vattenytans ID (VYID)	675069-144516
Vattendistrikt	Vattenmyndigheten Bottenhavet (SE2)
Limnisk ekoregion	Norrlands kustland, under högsta kustlinjen
Delavrinningsområde
Delavrinning ID (AROID)	675033-144519
Namn	Utloppet av Siljan
Areal	586,86 km²
Vattenytor	292,16 km²
Sjöprocent	49,78 %
Ackumulerad areal uppströms	11 955,03 km²
Biflödesordning	1
Utflöde	Dalälven (Österdalälven)
VattendragsID (VDRID)	672632-158939
Avstånd till havet	270 km
Medelhöjd	181 m ö.h.
Område nedströms	673495-145678
Källor

För andra betydelser, se Siljan (olika betydelser).

Siljan i Dalarna är Sveriges till storleken sjunde^[6] största insjö. Sjön ligger 161 meter över havet och ytan är 293 kvadratkilometer. Tillsammans med angränsande Orsasjön och Insjön är ytan 354 kvadratkilometer. Största djup är 134^[7] meter. Utflödet går via Österdalälven till Dalälven.

Namn

Siljans namn på olika dalmål.^[8]
Socken	Namn	Böjning
Älvdalen	Sil’n	ackusativ Silan, dativ Silam^[9]
Våmhus	Sil’n	ack. Siljan, dat. Silam
västra Mora	Siljan	dat. Siljam
östra Mora	Siljä′nn	dat. Silja′mm
västra Sollerön	Siljad’n	dat. Siljadim
Sollerön	Syljan	dat. Syljam
Orsa	Silin	ack. Silån, dat. Silåm^[10]
Rättvik	Sôljôn
Siljansnäs	Seljen
Leksand	Sôljôn, Säljôn
Djura	Säljän
Äppelbo	Silljan
Malung	Sälin	dat. Säljam
Lima	Silin	dat. Silom, Seljam
Ore		dat. Siljam

Namnet Siljan är tidigast belagt år 1442 i frasen nordhan Silghis sio ’norr om Siljans sjö’. Namnet stammar från en icke-belagd fornsvensk form *Sylghir, som sedan har ombildats till att ansluta andra sjönamn på -an. Namnet är besläktat med ett gotländskt dialektord sylgå ’ränna på havsbotten’ och det svenska verbet svälja. Längs med Siljans sjöbotten löper nämligen en djup ränna från ett område söder om Mora ned i Österviken vid Leksand, som på sina håll är över 100 meter djup.^[11]

Enligt Johan Ernst Rietz skulle namnet höra samman med ordet sel ’lugnvatten’^[12], men enligt Elof Hellquist omöjliggörs denna tolkning av den äldre formen Silghis sio.^[13]

På de dalmål som talas i socknarna runt Siljan har sjön varierade namn som i flera socknar traditionellt böjs efter kasus.^[8]

Historia

För 365 miljoner år sedan slog en meteorit ned med enorm kraft och bildade det som idag kallas för Siljansringen. Siljan, Orsasjön, Skattungen, Oresjön och småsjöarna i Bodadalen är meteorkraterns yttre ring.

Kratern mäter 50 km i diameter, största djup 160 m, och är den största kända nedslagsplatsen i Europa.

Österviken har bildats senare som en glaciärdalgång i sydlig riktning under den senaste istiden.

Siljansområdet

Området utgörs av Siljans och Orsasjöns vattensystem med anslutande terräng, samt området längs Siljansringen. Berggrunden runt Siljan består, förutom av det prekambriska urberget, av sedimentära bergarter från framför allt ordovicium och silur.

Dessa ställdes på kant vid det meteoritnedslag som bildade Siljan och finns därför bevarade idag. Området är typområde för många fossil och därför geologiskt viktigt ur en global synvinkel. Det finns många aktiva och nedlagda stenbrott i området. Ett exempel på ett nedlagt stenbrott som levt upp igen är Draggängarna utanför Rättvik som numera rymmer amfiteatern Dalhalla.

Inom området finns ett omfattande nät av vandrings- och cykelleder, samt skidspår. Siljansleden omfattar 34 mil vandringsleder i omväxlande bygd och obygd, mestadels följande de gamla fäbodstigarna och med rastplatser och övernattningsstugor på lämpliga ställen. Badplatser finns runt hela Siljan och Orsasjön. Som frilufts- och rekreationsområde har Siljanstrakten en lång historia. Redan tidigt uppfördes hälsobrunnar och friluftsbad i området. Siljanområdet besöks årligen av hundratusentals människor. Både Sollerön och Skattungen ingår i Siljansområdet och är av riksintresse för friluftslivet. Även Gesunda-fjärden är intressant för friluftslivet. I Siljansområdet finns även landets äldsta lokalradiostation som fortfarande sänder lokalt, Radio Siljan. De sänder dagligen året om och ger bland annat turister i området värdefull turistinformation.

Fornlämningar på Sollerön från senare delen av järnåldern (vikingatiden).^[14]

Bilder

Siljan sett från ett segelflygplan över Rättvik.
Rättviks kyrka över Siljan.
Vy över Siljan från Tällberg.
Karta över Siljan från 1719.
Utsikt över Siljan från Plintsberg

Vy över Siljan från utsiktstornet Vidablick i Rättvik

Fisk

Vid provfiske har följande fisk fångats i sjön:^[15]

Även "istidsfisken" Hornsimpa förekommer i de djupaste delarna av Siljan och har fångats vid ett par tillfällen under 1900-talet.

Se även

Källor

^ [a b c d e f g] ”Fakta om Siljan”. SMHI. 31 mars 2022. https://www.smhi.se/kunskapsbanken/hydrologi/de-stora-sjoarna/fakta-om-siljan-1.100225. Läst 9 juni 2022.
^ ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Vattenytor (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.31148!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/Vy_y_2012_2c.zip. Läst 7 oktober 2012.
^ ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Ackumulerade delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.22092!svaro_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
^ ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.20768!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
^ ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Delavrinningsområden (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.24469!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2012_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
^ Lista över Sveriges största insjöar
^ nyligen ( sommaren 2023) uppmätt till 150 meter + vid flera mätningar. ”Siljan - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/siljan. Läst 27 april 2022.
^ [a b] Levander, Lars; Nyström Gunnar, Björklund Stig, Källskog Margareta, Hagren Kristina (1991). Ordbok över folkmålen i övre Dalarna [Bd 4] S-, H. 30 S-Skata. Uppsala: Dialekt- och folkminnesarkivet. sid. 2090. Libris 142180. ISBN 9185540536
^ Steensland, Lars (2021). Älvdalsk ordbok: svenska-älvdalska, älvdalska-svenska (Andra upplagan). [Älvdalen]: [Ulum dalska]. sid. 585. Libris n2sb9hqslv9trk9c. ISBN 9789198494020
^ Ohlsén, Karin; Olander, Eva (2013). Orsaord: en orsamålsordbok (2:a uppl.). Orsa: Orsa-Skattunge hembygdsförening. sid. 436
^ Wahlberg, Mats, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Språk- och folkminnesinstitutet (SOFI. sid. 276. Libris 8998039. ISBN 917229020X
^ Sil i Johan Ernst Rietz, Svenskt dialektlexikon (1862–1867)
^ Sillen i Elof Hellquist (1906), ”Studier öfver de svenska sjönamnen deras härledning ock historia”, Svenska landsmål ock svenskt folklif 20: 611–812
^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 22 januari 2018. https://web.archive.org/web/20180122071955/http://www.lansstyrelsen.se/dalarna/rumtext/kv_rikst/62-069.txt. Läst 21 januari 2018.
^ ”Fångst arter förekomst” (Sökmotor). SLU. http://aquarapport.slu.se/default.aspx?ID=3. Läst 7 oktober 2012.

SMHI: Sjöar, vattendrag och avrinningsområden

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Siljan.
Bilder & media
Delavrinningsområden på SMHI Vattenwebb (S-HYPE)
Ladda ner data från Svenskt Vattenarkiv
Siljan på VISS
Wikimedia Commons har media som rör Siljan.
Bilder & media
Siljan - meteoritnedslag, Calle Petterson, Geologi och geokemi, Stockholms universitet

[smhi-1] [a b c d e f g] ”Fakta om Siljan”. SMHI. 31 mars 2022. https://www.smhi.se/kunskapsbanken/hydrologi/de-stora-sjoarna/fakta-om-siljan-1.100225. Läst 9 juni 2022.

[SMHI_SVAR_2012_Vattenytor-2] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Vattenytor (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.31148!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/Vy_y_2012_2c.zip. Läst 7 oktober 2012.

[SMHI_SVAR_2010_Ackumulerade_delavrinningsområden-3] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Ackumulerade delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.22092!svaro_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012.

[SMHI_SVAR_2010_Delavrinningsområden-4] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.20768!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012.

[SMHI_SVAR_2012_Delavrinningsområden-5] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Delavrinningsområden (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.24469!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2012_2.zip. Läst 7 oktober 2012.

[6] Lista över Sveriges största insjöar

[7] yligen ( sommaren 2023) uppmätt till 150 meter + vid flera mätningar. ”Siljan - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/siljan. Läst 27 april 2022.

[oöd-8] [a b] Levander, Lars; Nyström Gunnar, Björklund Stig, Källskog Margareta, Hagren Kristina (1991). Ordbok över folkmålen i övre Dalarna [Bd 4] S-, H. 30 S-Skata. Uppsala: Dialekt- och folkminnesarkivet. sid. 2090. Libris 142180. ISBN 9185540536

[9] Steensland, Lars (2021). Älvdalsk ordbok: svenska-älvdalska, älvdalska-svenska (Andra upplagan). [Älvdalen]: [Ulum dalska]. sid. 585. Libris n2sb9hqslv9trk9c. ISBN 9789198494020

[10] Ohlsén, Karin; Olander, Eva (2013). Orsaord: en orsamålsordbok (2:a uppl.). Orsa: Orsa-Skattunge hembygdsförening. sid. 436

[11] Wahlberg, Mats, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Språk- och folkminnesinstitutet (SOFI. sid. 276. Libris 8998039. ISBN 917229020X

[12] Sil i Johan Ernst Rietz, Svenskt dialektlexikon (1862–1867)

[hellquist-13] Sillen i Elof Hellquist (1906), ”Studier öfver de svenska sjönamnen deras härledning ock historia”, Svenska landsmål ock svenskt folklif 20: 611–812

[14] ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 22 januari 2018. https://web.archive.org/web/20180122071955/http://www.lansstyrelsen.se/dalarna/rumtext/kv_rikst/62-069.txt. Läst 21 januari 2018.

[SLU_Fångst_arter_förekomst-15] ”Fångst arter förekomst” (Sökmotor). SLU. http://aquarapport.slu.se/default.aspx?ID=3. Läst 7 oktober 2012.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]

[15]