Livingstonön
| Livingstonön | |
| Livingston Island | |
| ö | |
 Kartan markerar Livingstonön i Sydshetlandsöarna
| |
| Land |  Antarktis
|
|---|---|
| Arkipelag | Sydshetlandsöarna |
| Läge | Livingston Island |
| - koordinater | 62°36′0″S 60°30′0″V / 62.60000°S 60.50000°V |
| Längd | 73 km |
| Bredd | 34 km |
| Höjd | 1 700 m |
| Area | 798 km² |
| Geonames | 6620723 |
Livingstonön (engelska: Livingston Island), historiskt namn på ryska: Smolensk, är en ö i Antarktis, som ingår i Sydshetlandsöarna. Den upptäcktes 1819 av kapten William Smith[1], och när den första ryska antarktisexpeditionen passerade området i januari 1821, fann man en stor mängd amerikanska och brittiska sälfångstfartyg. Ryssarna kallade ön Smolensk, men namnet Livingston Island, vars ursprung är obekant, har blivit internationellt vedertaget.
På ön ligger två permanenta forskningsstationer, som båda upprättades 1988: spanska Juan Carlos I och bulgariska St. Kliment Ohridski.
De allra flesta kryssningar till Antarktis passerar Sydshetlandsöarna, och många turister vandrar på Hannah Point, en kustremsa på södra delen av ön.
Bildgalleri
[redigera | redigera wikitext]-
Mount Friesland når en höjd av 1700 m.
-
Många turister besöker Hannah Point.
-
Den bulgariska forskningsstationen St. Kliment Ohridski
-
Den spanska forskningsstationen Juan Carlos I
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Livingston Island, 1 juli 2013.
Fotnoter
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”Introducing Livingston Island” (på engelska). Lonely Planet. https://www.lonelyplanet.com/livingston-island. Läst 1 januari 2016.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]Wikimedia Commons har media som rör Livingstonön.
- Ivanov, L. General Geography and History of Livingston Island. In: Bulgarian Antarctic Research: A Synthesis. Eds. C. Pimpirev and N. Chipev. Sofia: St. Kliment Ohridski University Press, 2015. pp. 17–28. ISBN 978-954-07-3939-7
- Ivanov, L.L. Livingston Island: Tangra Mountains, Komini Peak, west slope new rock route; Lyaskovets Peak, first ascent; Zograf Peak, first ascent; Vidin Heights, Melnik Peak, Melnik Ridge, first ascent. The American Alpine Journal, 2005. pp. 312–315.
- Gildea, D. Mountaineering in Antarctica: complete guide: Travel guide. Primento and Editions Nevicata, 2015. ISBN 978-2-51103-136-0
