Himalayasiska

	Himalayasiska; Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Tättingar; Passeriformes
Familj	Finkar; Fringillidae
Släkte	Spinus
Art	Himalayasiska; S. thibetanus
Vetenskapligt namn
	§ Spinus thibetanus
Auktor	(Hume, 1872)
Synonymer
	Serinus thibetanus

Himalayasiska^[2] (Spinus thibetanus) är en fågel i familjen finkar inom ordningen tättingar.^[3]

Utseende

Himalayasiskan är en relativt liten fink med en kroppslängd på tolv centimeter. Jämfört med liknande grönsiskan saknar den gula fläckar på vingarna. Hanen är huvudsakligen olivgrön med gulakigt ögonbrynsstreck och gulaktig undersidan. Honan är kraftigt streckad med otydligt gulaktigt vingband.^[4]

Himalayasiska i Khangchendzonga Biosphere Reserve i västra Sikkim, Indien.

Läte

Från himalayasiskan hörs en rad olika läten, som hesa toner, kvitter och drillar. Sången består vanligen av en mix av hesa och drillande toner.

Utbredning och systematik

Himalayasiska förekommer i barrskogar från norra Indien till Nepal, östra Tibet och sydvästra Kina.^[5] Tidigare placerades den i Serinus, men förs numera till Spinus efter genetiska studier.^[6]

Levnadssätt

Arten häckar i bergsskogar av gran, hemlock och björk med tät undervegetation av rhododendron. Den påträffas också i blandskog med lärk, al och björk samt buskmarker mellan 2.800 och 4.000 meter över havet, i Myanmar ovan 1.500 meter. Vintertid påträffas den i liknande miljöer men på lägre nivåer, mellan 1.000 och 3.500 meters höjd i Himalaya och ner till 610 meter i Myanmar. Häckningssäsongen pågår troligen i maj-juni när de flesta individer ses i par.^[7]

Himalayasiskan lever huvudsakligen av frön, framför allt från al och björk. Den födosöker aktivt och rastlöst antingen på marken under buskar eller i trädtoppar. Fågeln ses oftast parvist eller i smågrupper, men vintertid kan gupper på upp till 200 individer formas.^[7]

Status och hot

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.^[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).^[1] Världspopulationen har inte uppskattats, men den beskrivs som lokalt vanlig eller fåtalig.^[8]

Noter

^ [a b c] Birdlife International 2016 Spinus thibetanus Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 11 december 2016.
^ Sveriges ornitologiska förening (2016) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter Arkiverad 18 oktober 2014 hämtat från the Wayback Machine., läst 2016-02-10
^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2016. IOC World Bird List (v 6.2). doi : 10.14344/IOC.ML.6.2.
^ Grimmett, R.; Inskipp,C. & Inskipp, T. 1999. Birds of the Indian Subcontinent. Oxford University Press
^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
^ Zuccon, D., Prys-Jones, R., P.C. Rasmussen, and P.G.P. Ericson (2012), The phylogenetic relationships and generic limits of finches (Fringillidae), Mol. Phylogenet. Evol. 62, 581-596.
^ [a b] Clement, P. (2018). Tibetan Siskin (Spinus thibetanus). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/61339 15 april 2018).
^ Clement, P., Harris, A. and Davis, J. 1999. Finches and sparrows. Christopher Helm, London.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör himalayasiska.
Bilder & media
Wikispecies har information om Spinus thibetanus.
Artförteckning
Läten på xeno-canto.org

[IUCN-1] [a b c] Birdlife International 2016 Spinus thibetanus Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 11 december 2016.

[2] Sveriges ornitologiska förening (2016) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter Arkiverad 18 oktober 2014 hämtat från the Wayback Machine., läst 2016-02-10

[IOC-3] Gill, F & D Donsker (Eds). 2016. IOC World Bird List (v 6.2). doi : 10.14344/IOC.ML.6.2.

[Indian-4] Grimmett, R.; Inskipp,C. & Inskipp, T. 1999. Birds of the Indian Subcontinent. Oxford University Press

[CC-5] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11

[6] Zuccon, D., Prys-Jones, R., P.C. Rasmussen, and P.G.P. Ericson (2012), The phylogenetic relationships and generic limits of finches (Fringillidae), Mol. Phylogenet. Evol. 62, 581-596.

[hbw-7] [a b] Clement, P. (2018). Tibetan Siskin (Spinus thibetanus). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/61339 15 april 2018).

[8] Clement, P., Harris, A. and Davis, J. 1999. Finches and sparrows. Christopher Helm, London.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]