Abessiv
Abessiv (latin abesse [ab‑esse], som utmärker frånvaro), eller privativ eller karitiv[källa behövs], är ett kasus i böjningen av substantiv som ursprungligen betecknar frånvaro eller avsaknad.[1] Abessiv är vanligt i uraliska språk,[1] australiska språk[1] och turkiska språk[källa behövs].
I svenskan motsvaras abessivrelationen vanligtvis av att prepositionen ”utan” ställs framför det aktuella ordet.
I standardfinska
[redigera | redigera wikitext]Ett exempel på finsk abessiv är att raha betyder ”pengar”, och rahatta betyder ”utan pengar”.[2] I substantiv i nutida standardfinska är abessiv dock ovanligt[2] – ett marginellt kasus. Oftare används som i svenska ett ord som betyder ”utan”, ilman, följt av substantivet i partitivkasus[2] – ilman rahaa. I finska verb är abessiv däremot produktivt.[2] Den finska tredje infinitiven har en abessivform: lukematta (ei opi) – ”utan att läsa (lär man sig inte)”.[2] Verbstammen är luke‑ och morfemet för tredje infinitiven är ‑ma‑.
Annan betydelse i guugu yimithirr
[redigera | redigera wikitext]I den grammatiska beskrivning som publicerats om guugu yimithirr betecknar abessiv ett annat kasus.[3] I guugu yimithirr‑grammatik betecknar abessiv, med suffixet ‑ga, rörelse bort från en person,[3] till exempel John Peterga gaday – ”John kom från Peter”.
Funktionen ”avsaknad” markeras i guugu yimithirr i stället med ett morfem som kallas privativ, men det är ovisst huruvida privativ i guugu yimithirr skall anses vara ett kasus eller är en avledning.[3]
Abessivändelser
[redigera | redigera wikitext]Substantiv
[redigera | redigera wikitext]- Estniska: ‑ta
- Finska: ‑tta, ‑ttä
- Enaresamiska: ‑táá
- Skoltsamiska: ‑tää
- Ungerska: ‑tlan, ‑tlen, ‑atlan, ‑etlen, ‑talan, ‑telen
Verb
[redigera | redigera wikitext]- Estniska: ‑mata
- Finska: ‑matta, ‑mättä (varvid ‑ma‑ betecknar tredje infinitiven)
- Enaresamiska: ‑hánnáá, ‑hinnáá, ‑hennáá
- Skoltsamiska: ‑ǩâni
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c] Barry J. Blake: Case : Second Edition. Cambridge 2001. ISBN 978-0-521-80761-6. Sidorna 154 och 195.
- ^ [a b c d e] Osmo Hormia, Lärobok i finska, Lund 1967. Sidorna 67–68.
- ^ [a b c] John B. Haviland: “Guugu Yinidhirr” i R. M. W. Dixon and Barry J. Blake (redaktörer) Handbook of Australian Languages Volume I. Canberra 1979.
|