Amning
| Amning | |
| Latin: lactatio | |
 Ett diande barn | |
| Klassifikation och externa resurser | |
|---|---|
| ICD-10 | Z39.1 |
| MeSH | svensk engelsk |
Amning är naturens sätt att förse ett spädbarn med mat genom att låta det suga på moderns bröst, även kallat att "ge di" eller att "ge bröstet". Motsvarande begrepp för vad barnet gör är att dia.
Produktionen av bröstmjölk förbereds hos den gravida kvinnan under graviditeten, och produktionen stimuleras när barnet suger: spädbarn har en sugreflex som gör att de kan suga och svälja mjölk. Mjölkproduktionen stimuleras av att barnet suger på bröstet, genom att hormonerna prolaktin och oxytocin frisätts av beröringen av bröstvårtorna. Komplettering med bröstmjölksersättning eller fast föda i ett för tidigt skede eller i för stor utsträckning kan leda till otillräcklig mjölkproduktion.
Mänsklig bröstmjölk är den hälsosammaste formen av mjölk för spädbarn. Det finns få undantag, såsom när modern tar vissa läkemedel eller är smittad av T-lymfotrop virus, HIV, eller har en aktiv obehandlad tuberkulos. Amning främjar hälsan, förebygger sjukdomar och minskar mat-, hälso- och sjukvårdskostnader.
Experterna[förtydliga] är överens om att amning är fördelaktigt, men kan vara oense om hur länge det är mest gynnsamt att amma och hur stora fördelarna med amning är.
Världshälsoorganisationen (WHO) och American Academy of Pediatrics (AAP) betonar värdet av amning för såväl mödrar som barn. Båda rekommenderar enbart amning under de första sex månaderna och därefter kompletterad amning i minst ett år och upp till två år eller mer.
Mjölkutsöndring hos män och kvinnor utan koppling till amning kallas galaktorré.
Bröstmjölk
[redigera | redigera wikitext]Inte alla egenskaper i bröstmjölk är förstådda, men dess näringsinnehåll är relativt stabilt. Bröstmjölk är gjord av näringsämnen i moderns blodomlopp och kroppslager. Bröstmjölk har precis rätt mängd fett, socker, vatten och protein som behövs för ett barns tillväxt och utveckling. Eftersom amning förbrukar i genomsnitt 500 kilokalorier per dag kan den hjälpa modern att gå ned i vikt efter förlossningen. Sammansättningen av bröstmjölk förändras beroende på hur länge barnet diar per tillfälle, samt barnets ålder.
Kvaliteten på moderns bröstmjölk kan äventyras av rökning, alkoholhaltiga drycker, koffeinhaltiga drycker, marijuana, metamfetamin, heroin och metadon.
Dokumenterade fördelar
[redigera | redigera wikitext]För barnet
[redigera | redigera wikitext]- Barn som ammats får bättre immunförsvar än de som inte ammats[1][2][3][4] men rådet är framför allt tillämpligt i utvecklingsländer och det finns inga starka medicinska skäl att helamma i Sverige[5]
- Färre infektioner,[6][7][8][9] och de infektioner som trots allt inträffar får kortare läkningstid[10]
- Amning minskar risken att barnet dör i plötslig spädbarnsdöd[11][12]
- Barn som ammats blir intelligentare än de som inte ammats[13]
- Den som ammats som barn har som vuxen mindre risk att drabbas av diabetes (Typ 1 och 2)[9][14][15][16][17] och bröstcancer[18]
- Bröstmjölken är lättsmält och näringsrik.
För modern
[redigera | redigera wikitext]- Hormoner som frigörs vid amning stärker banden mellan moder och barn[19][20]
- Moderns band med barnet hjälper fadern att knyta band med barnet[21]
- Hormonerna oxytocin och prolaktin frigörs vid amning, vilka gör modern mer avslappnad och mer omhändertagande om sitt barn[22][23]
- Amning hjälper modern att gå ner i vikt efter förlossningen[24]
- Amning minskar moderns risk för att drabbas av bröstcancer och äggstockscancer senare i livet[9][25][26]
- Amning minskar moderns risk för att drabbas av hjärtsjukdomar senare i livet[27]
Schemalagd och fri amning
[redigera | redigera wikitext]I modern tid har olika råd givits ifall barnet ska ammas när barnet signalerar att det vill äta (så kallad fri amning) eller efter en tidsplan, ungefär varje halvtimme under barnets vakna tid. Förr ammades barn efter tidsplan på 3-4 timmars intervaller. Denna tidsplan medförde problem då moderns mjölk sinade eftersom mjölkproduktionen kan vara svårare att hålla igång med för få amningstillfällen. Svenska livsmedelsverket rekommenderade 2010 fri amning,[28] det vill säga amning på barnets signal. Det finns flera förespråkare för fasta amningstider, till exempel Anna Wahlgren och Gina Ford.
Amning nattetid ger extra påslag av prolaktin som påverkar mjölkproduktionen positivt.
Avsluta amning
[redigera | redigera wikitext]Rekommendationerna för hur lång amningstiden bör vara innan annan mat ges till barnet varierar både genom tiderna och i olika kulturer. WHO rekommenderar att ha bröstmjölk som enda föda de sex första månaderna och att därefter komplettera bröstmjölk med lämplig mat upp till 2 år eller mer.[29]
Enligt WHO (2001) tillfredsställer bröstmjölkens sammansättning barnets behov under de första sex levnadsmånaderna med undantag av vitamin D.[30][31] I slutet av 2008 började Livsmedelsverket att rekommendera tillskott av vitamin D istället för så kallade AD-droppar som rekommenderats tidigare.[32][28]
Manlig amning
[redigera | redigera wikitext]Män producerar inte mjölk under normala omständigheter.[33] Genom hormonbehandling kan mäns mjölkkörtlar stimuleras till att producera bröstmjölk[33] men några studier kring manlig amning har inte gjorts.[34]
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”Breastfeeding”. Centers for Disease Control and Prevention. http://www.cdc.gov/breastfeeding/. Läst 23 januari 2007.
- ^ Kunz C, Rodriguez-Palmero M, Koletzko B, Jensen R (5 november 1999). ”Nutritional and biochemical properties of human milk, Part I: General aspects, proteins, and carbohydrates”. Clin Perinatol "26" (2): ss. 307–33. PMID 10394490.
- ^ Rodriguez-Palmero M, Koletzko B, Kunz C, Jensen R (5 november 1999). ”Nutritional and biochemical properties of human milk: II. Lipids, micronutrients, and bioactive factors”. Clin Perinatol "26" (2): ss. 335–59. PMID 10394491.
- ^ Glass RI, Svennerholm AM, Stoll BJ, et al. (5 november 1983). ”Protection against cholera in breast-fed children by antibodies in breast milk”. N. Engl. J. Med. "308" (23): ss. 1389–92. PMID 6843632.
- ^ ”Så fungerar en bebis immunförsvar”. https://www.barnakuten.nu/sa-fungerar-en-bebis-immunforsvar/. Läst 7 augusti 2018.
- ^ Dewey KG, Heinig MJ, Nommsen-Rivers LA (5 november 1995). ”Differences in morbidity between breast-fed and formula-fed infants”. J. Pediatr. "126" (5 Pt 1): ss. 696–702. doi:. PMID 7751991.
- ^ Blaymore Bier JA, Oliver T, Ferguson A, Vohr BR (5 november 2002). ”Human milk reduces outpatient upper respiratory symptoms in premature infants during their first year of life”. J Perinatol "22" (5): ss. 354–9. doi:. PMID 12082468.
- ^ Mårild S, Hansson S, Jodal U, Odén A, Svedberg K (5 november 2004). ”Protective effect of breastfeeding against urinary tract infection”. Acta Paediatr. "93" (2): ss. 164–8. doi:. PMID 15046267.
- ^ [a b c] Ip S, Chung M, Raman G, et al. (5 november 2007). ”Breastfeeding and maternal and infant health outcomes in developed countries”. Evid Rep Technol Assess (Full Rep) (153): ss. 1–186. PMID 17764214. Arkiverad från originalet den 26 augusti 2009. https://web.archive.org/web/20090826181638/http://www.ahrq.gov/downloads/pub/evidence/pdf/brfout/brfout.pdf. Läst 22 september 2009.
- ^ Owen MJ, Baldwin CD, Swank PR, Pannu AK, Johnson DL, Howie VM (5 november 1993). ”Relation of infant feeding practices, cigarette smoke exposure, and group child care to the onset and duration of otitis media with effusion in the first two years of life”. J. Pediatr. "123" (5): ss. 702–11. doi:. PMID 8229477.
- ^ Vennemann MM, Bajanowski T, Brinkmann B, Jorch G, Yücesan K, Sauerland C, Mitchell EA; GeSID Study Group (5 november 2009). ”Does breastfeeding reduce the risk of sudden infant death syndrome?”. Pediatrics "123" (3): ss. e406–10. doi:. PMID 19254976. http://pediatrics.aappublications.org/cgi/content/full/123/3/e406.
- ^ Horne RS, Parslow PM, Ferens D, Watts AM, Adamson TM (5 november 2004). ”Comparison of evoked arousability in breast and formula fed infants”. Arch. Dis. Child. "89" (1): ss. 22–5. PMID 14709496.
- ^ Horwood LJ, Darlow BA, Mogridge N (5 november 2001). ”Breast milk feeding and cognitive ability at 7-8 years”. Arch. Dis. Child. Fetal Neonatal Ed. "84" (1): ss. F23–7. doi:. PMID 11124919.
- ^ Perez-Bravo F, Carrasco E, Gutierrez-Lopez MD, Martinez MT, Lopez G, de los Rios MG (5 november 1996). ”Genetic predisposition and environmental factors leading to the development of insulin-dependent diabetes mellitus in Chilean children”. J. Mol. Med. "74" (2): ss. 105–9. doi:. PMID 8820406.
- ^ Owen CG, Martin RM, Whincup PH, Smith GD, Cook DG (5 november 2006). ”Does breastfeeding influence risk of type 2 diabetes in later life? A quantitative analysis of published evidence”. Am. J. Clin. Nutr. "84" (5): ss. 1043–54. PMID 17093156.
- ^ Mayer-Davis EJ, Dabelea D, Lamichhane AP, et al. (5 november 2008). ”Breast-feeding and type 2 diabetes in the youth of three ethnic groups: the SEARCh for diabetes in youth case-control study”. Diabetes Care "31" (3): ss. 470–5. doi:. PMID 18071004.
- ^ Lampousi, Anna-Maria; Carlsson, Sofia; Löfvenborg, Josefin E. (2021-10). ”Dietary factors and risk of islet autoimmunity and type 1 diabetes: a systematic review and meta-analysis” (på engelska). eBioMedicine 72: sid. 103633. doi:. PMID 34656932. PMC: PMC8523874. https://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/S2352396421004266. Läst 2 mars 2023.
- ^ Nichols HB, Trentham-Dietz A, Sprague BL, et al (5 november 2008). ”Effects of birth order and maternal age on breast cancer risk: modification by whether women had been breast-fed”. Epidemiology "19" (3): ss. 417–23. doi:. PMID 18379425. Läst 19 september 2009.
- ^ ”Benefits of Breastfeeding”. U.S. Department of Health and Human Services. Arkiverad från originalet den 16 mars 2009. https://web.archive.org/web/20090316071541/http://www.4woman.gov/breastfeeding/index.cfm?page=227. Läst 23 januari 2007.
- ^ Pisacane A, Continisio GI, Aldinucci M, D'Amora S, Continisio P (5 november 2005). ”A controlled trial of the father's role in breastfeeding promotion”. Pediatrics "116" (4): ss. e494–8. doi:. PMID 16199676. http://pediatrics.aappublications.org/cgi/pmidlookup?view=long&pmid=16199676.
- ^ van Willigen J (2002). Applied anthropology: an introduction. Westport, CT: Bergin & Garvey. ISBN 0897898338
- ^ Stuart-Macadam P, Dettwyler K (1995). Breastfeeding: biocultural perspectives. Aldine de Gruyter. sid. 131. ISBN 978-0-202-01192-9
- ^ Chua S, Arulkumaran S, Lim I, Selamat N, Ratnam S (5 november 1994). ”Influence of breastfeeding and nipple stimulation on postpartum uterine activity”. Br J Obstet Gynaecol "101" (9): ss. 804–5. PMID 7947531.
- ^ Dewey K, Heinig M, Nommsen L (5 november 1993). ”Maternal weight-loss patterns during prolonged lactation”. Am J Clin Nutr "58" (2): ss. 162–6. PMID 8338042.
- ^ Rosenblatt K, Thomas D (5 november 1995). ”Prolonged lactation and endometrial cancer. WHO Collaborative Study of Neoplasia and Steroid Contraceptives”. Int J Epidemiol "24" (3): ss. 499–503. PMID 7672888.
- ^ Newcomb P, Trentham-Dietz A (5 november 2000). ”Breast feeding practices in relation to endometrial cancer risk, USA”. Cancer Causes Control "11" (7): ss. 663–7. doi:. PMID 10977111.
- ^ Stuebe AM, Michels KB, Willett WC, Manson JE, Rexrode K, Rich-Edwards JW (5 november 2009). ”Duration of lactation and incidence of myocardial infarction in middle to late adulthood”. Am J Obstet Gynecol "200" (2): ss. 138.e1–8. doi:. PMID 19110223. PMC: 2684022. http://www.ajog.org/article/PIIS000293780802005X/fulltext.
- ^ [a b] ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 26 januari 2010. https://web.archive.org/web/20100126144606/http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Kostrad/Spadbarn/. Läst 9 februari 2010.
- ^ WHO Breatfeeding http://www.who.int/topics/breastfeeding/en/
- ^ ”Läkartidningen - Introduktionen kan vänta till sex månaders ålder, och ända upp till 12 månader”. Mars 2004. Arkiverad från originalet den 10 januari 2019. https://web.archive.org/web/20190110142358/http://www.lakartidningen.se/OldPdfFiles/2004/27870.pdf. Läst 8 februari 2010.
- ^ Nutrient adequacy of exclusive breastfeeding for the term infantduring the first six months of life. Geneva: WHO; 2001.
- ^ Klart att D-vitamindroppar ersätter AD-droppar Livsmedelsverket 22 oktober 2008
- ^ [a b] Jared Diamond (5 november 1995). ”Father's milk - male mammals' potential for lactation”. Discover. http://discovermagazine.com/1995/feb/fathersmilk468.
- ^ ”Man - nu är det din tur att amma”. Allt om Barn. 21 januari 2008. Arkiverad från originalet den 22 mars 2009. https://web.archive.org/web/20090322182244/http://www.alltombarn.se/du_och_barnet/man-nu-ar-det-din-tur-att-amma-1.6025. Läst 9 februari 2010.
Se även
[redigera | redigera wikitext]
| |||||||||||||||||||||||||||||||||
