[go: up one dir, main page]

Hoppa till innehållet

Johan Rabaeus

Från Wikipedia
Johan Rabaeus
Johan Rabaeus under Dramatens höstsamling 2014.
Johan Rabaeus under Dramatens höstsamling 2014.
FöddCarl Magnus Johan Olof Rabéus[1]
31 juli 1947 (77 år)
Storkyrkoförsamlingen, Stockholm, Sverige
Utbildad vidLundsbergs skola
Aktiva år1975–
MakaCamilla Thulin (2024– )
Betydande roller
Ivar Kreuger i TV-serien med samma namn
Eriks styvfar i Ondskan
IMDb SFDb

Carl Magnus Johan Olof Rabaeus[a], född 31 juli 1947 i Stockholm,[1] är en svensk skådespelare.

Rabaeus är son till ambassadören Bengt Rabaeus och hans hustru pol. mag. Birgitta, född Svenson.[3][4]. Rabaeus har två yngre bröder, Henrik och Mikael Rabéus, och hade även en syster som dog ung.[5] Rabaeus hade en kringflackande internationell uppväxt i bland annat Paris, New York, Prag, Alger och Genève utöver Stockholm, där han sedan sattes att studera vid Lundsbergs internatskola,[6] något han i sitt program Sommar i P1 och i media har talat om har givit honom en ständig längtan efter att känna en fast rotad tillhörighet någonstans.

Rabaeus avlade studentexamen vid 16 års ålder och som ung sökte han sin väg genom studier vid Handelshögskolan, som föräldrarna önskat men inte han själv, drev en tid restaurang vid Marstrand, arbetade på Svenska Dagbladet[7] och på UD, innan han på grund av minnen av sin stora tidigare succé på Lundsbergs internatskolas elevscen och via en flickvän upptäckte den tidigare närmast okända teatervärlden, vilket förändrade hans liv helt och han sökte genast in till teaterkursen vid Inge Wærns Teaterstudion. Han fick börja teaterkursen där, trots att ledningen först inte trodde på honom som skådespelarämne, och ett halvår senare hade han plötsligt övertygat så, att han fick göra huvudrollen som Sherlock Holmes i pjäsen Sherlock Holmes sista fall och fick därefter engagemang vid Riksteatern 1975-76.

Han gjorde 1977 sin filmdebut i den undersökande TV-filmen Ögonblick av uppror (1971 och 1976) och sökte sig vidare till fria teatergrupper som Modellteatern i Eskilstuna, där han bland annat medverkade i deras TV-produktion Med slöja och svärd (1981), därpå Tur-teatern och Pistolteatern i Stockholm fram till 1984, då han kom till Dramaten, där han sedan dess varit fast anställd.

Rabaeus har kommit att bli en av Sveriges mest välkända skådespelare, inte minst i en mängd filmer och TV-produktioner, såsom Herrar (1986), Goltuppen (1991), Sjukan (1997), titelrollen i serien Ivar Kreuger (1998) och Ondskan (2003). Han har också gjort barnvänligare produktioner; han gav exempelvis sin röst åt Ture Sventon i radioserierna Ture Sventon i öknen (2004) och Ture Sventon i Stockholm (2006). Rabeus har även gjort röster i Per Åhlins tecknade film Hundhotellet (2000) och i Don Bluths film Tummelisa (1994).

Rabaeus har gästspelat på andra scener, såsom i Göteborg där han spelade på Göteborgs Stadsteater 1999 i Den europeiska kritcirkeln, Caliban i Shakespeares Stormen (2003) och Dante i Den gudomliga komedin (2003). Han gjorde sin första roll på Stockholms stadsteater i Tommy Berggrens hyllade uppsättning av Harold Pinters Fastighetsskötaren 2001 (även på SVT), och Tommy Berggren som regissör har han arbetat med flera gånger. Han har återkommit dit emellanåt i uppsättningar som Påklädaren (2005) mot Sven Wollter, Pinters Hemkomsten (2006), Hjalmar Ekdahl i Henrik Ibsens Vildanden (2008), luffaren Estragon i Samuel Becketts I väntan på Godot (2009) och titelrollen i Molières Tartuffe (2011), en roll han redan tidigare gjort på Dramaten år 2000 och sedan gjort också på Betty Nansen Teatret i Köpenhamn. I Danmark har han också spelat i Ibsens När vi döda vaknar och Kungen i HamletKronborgs slott. 2008 spelade han statsminister Fredrik Reinfeldt i pjäsen Reinfeldt. EnsamvargenOrionteatern.

På Dramaten har han spelat i flera uppsättningar av Ingmar Bergman och arbetat med regissörer som ryske Jurij Ljubimov (Ett gästabud i pestens tid 1986) och kanadensiske Robert Lepage (Advokaten i Ett drömspel 1994). Han har också bland annat spelat knarkaren Tage i VD (1987; även på SVT), Mackie Kniven i Tolvskillingsoperan (1988), titelrollen i August Strindbergs Carl XII (1990) och Salieri i Amadeus (2013). Stor framgång fick han i huvudrollen i långköraren Den girige (2009-2015; även på SVT 2011).

Även musikal har Rabaeus spelat, såsom de manliga huvudrollerna i Sound of Music (Kapten von Trapp; 2003-04) och Kiss Me, Kate (Petruchio; 2005) på Göteborgsoperan. 2014-15 spelade han den framträdande rollen Viktor Komarovskij i skandinavienpremiären av Lucy Simons Doktor ZjivagoMalmö Opera. Säsongen 15/16 gör han herr Schulz i CabaretStockholms Stadsteater.

Efter att ha varit ett par sedan 1993 gifte sig Rabaeus med modedesignern Camilla Thulin 2024.[8]

Rabaeus är sedan 2011 delägare i ljudboksförlaget AB Svenska Ljud Audioförlag tillsammans med Carlson invest, samt skådespelarna Katarina Ewerlöf och Krister Henriksson.

Under 2011 och 2012 var han med i SVT-programmen Sommarpratarna och Stjärnorna på slottet, där han talade om sin komplicerade barndom med en sträng och fordrande far och svårigheten att bryta med sin gamla borgerliga miljö och söka sig till teatern, som han upplevde som en välsignad ny livsväg.

2013 deltog han i Melodifestivalen tillsammans med Tommy Körberg, Mats Ronander och Claes Malmberg i gruppen Ravaillacz. Kvartetten gick till final där de slutade på en tiondeplats. Rabaeus tävlade även i dansprogrammet Let's Dance 2016 som sänds på TV4.

Priser och utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]

Filmografi (urval)

[redigera | redigera wikitext]

Roller (ej komplett)

[redigera | redigera wikitext]
År Roll Produktion Regi Teater
1987 Tage V.D.
Stig Larsson
Stig Larsson Dramaten
Hans Herrman Titta det blöder
Kristina Lugn
Staffan Roos Dramaten
1988 Tysken
Adelsmannen
Mäster Olof
August Strindberg
Lennart Hjulström Dramaten
Mackie Kniven Tolvskillingsoperan (Die Dreigroschenoper)
Bertolt Brecht och Kurt Weill
Peter Langdal Dramaten
1990 Carl XII Carl XII
August Strindberg
Jan Bergman Dramaten
1991 Dovregubben
Begriffenfeldt
Peer Gynt
Henrik Ibsen
Ingmar Bergman Dramaten
Fursten Romeo och Julia (The Tragedy of Romeo and Juliet)
William Shakespeare
Peter Langdal Dramaten
1992 Tomas Tiden är vårt hem
Lars Norén
Björn Melander Dramaten
1994 Herr J, regissören Goldbergvariationer (Die Goldberg-Variationen)
George Tabori
Ingmar Bergman Dramaten
Advokaten Ett drömspel
August Strindberg
Robert Lepage Dramaten
1996 Mascarille De löjliga preciöserna (Les Précieuses Ridicules)
Molière
Thommy Berggren Dramaten
Ahmed Fint folk
Kent Andersson
Thommy Berggren Dramaten
Medverkande Kabaré… tre år kvar… Lennart Hjulström Dramaten
1999 Den Europeiska kritcirkeln (Der kaukasische Kreidekreis)
Bertolt Brecht
Jasenko Selimović Göteborgs stadsteater
2000 Tartuffe Tartuffe (Tartuffe, ou l'Imposteur)
Molière
Åsa Melldahl Dramaten
2003 Kapten von Trapp Sound of Music
Richard Rodgers och Oscar Hammerstein
Staffan Aspegren Göteborgsoperan[9]
2005 Fred Graham/Petruchio Kiss Me, Kate
Cole Porter, Samuel Spewack och Bella Spewack
Staffan Aspegren Göteborgsoperan[10]
2009 Harpagon Den girige (L'Avare ou l'École du mensonge)
Molière
Gösta Ekman Dramaten
2014 Viktor Komarovskij Doktor Zjivago (Doctor Zhivago)
Lucy Simon, Michael Korie, Amy Powers och Michael Weller
Ronny Danielsson Malmö Opera
2015 Herr Schultz Cabaret
John Kander, Fred Ebb och Joe Masteroff
Ronny Danielsson Kulturhuset Stadsteatern[11]
2016 Harpagon Den girige (L'Avare ou l'École du mensonge)
Molière
Gösta Ekman Dramaten
Nick Valenti Bullets over Broadway
Woody Allen
Emma Bucht Göta Lejon[12]
2017 Improvisation på slottet
Andreas T Olsson
Andreas T Olsson Dramaten
Fadren
August Strindberg
Anna Pettersson Strindbergs Intima Teater/
Dramaten
Higgins My Fair Lady
Alan Jay Lerner och Frederick Loewe
Elisa Kragerup Kulturhuset Stadsteatern
2020 Florenz Ziegfeld Funny Girl
Jule Styne, Bob Merrill och Isobel Lennart
Ronny Danielsson Malmö Opera
2022 Ulf En tillfällig ensemble sätter upp Kung Lear
Johanna Lazcano Osterman
Johanna Lazcano Osterman Kulturhuset Stadsteatern

Uppläsare av följande ljudböcker:

  1. ^ Folkbokförd som Rabéus.[2][1]
  1. ^ [a b c] Sveriges befolkning 1990: Rabéus, Carl Magnus Johan Olof
  2. ^ ”Johan Rabéus”. Ratsit. http://www.ratsit.se/BC/SearchSimple.aspx?Who=johan+rab%e9us. 
  3. ^ Fauvelle, Louise (2011). ”En sosse lost in space”. Skyways Magazine (nr. 5): sid. 32. http://issuu.com/skyways/docs/ombord-1202-a-001-068-a. Läst 22 januari 2012. 
  4. ^ >. https://runeberg.org/vemardet/1969/0796.html. Läst 11 februari 2012 
  5. ^ Forsling, Jon (21 januari 2012). ”Han såg systern kvävas”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/tv/article14246349.ab. Läst 22 januari 2012. 
  6. ^ ”Johan Rabaeus 25 Juli”. Sommar i P1. 25 juli 2010. Arkiverad från originalet den 18 oktober 2012. https://web.archive.org/web/20121018000017/http://sommarpratare.se/johan-rabaeus-25-juli/. Läst 22 januari 2012. 
  7. ^ Hagen, Cecilia (23 mars 2008). ”Cecilia Hagen möter Johan Rabaeus”. Expressen. Arkiverad från originalet den 21 juni 2008. https://web.archive.org/web/20080621111543/http://www.expressen.se/kronikorer/ceciliahagen/1.1094914/cecilia-hagen-moter-johan-rabaeus. Läst 22 januari 2012. 
  8. ^ Therese Loberg (13 maj 2024). ”Rabaeus och Thulin har gift sig – efter 30 år ihop”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/noje/johan-rabaeus-och-camilla-thulin-har-gift-sig/. Läst 15 maj 2024. 
  9. ^ ”Sound of Music”. Göteborgsoperan. Arkiverad från originalet den 6 mars 2018. https://web.archive.org/web/20180306022830/http://sv.opera.se/forestallningar/the-sound-of-music-2003-2004/. Läst 6 mars 2018. 
  10. ^ ”Kiss me Kate!, 2005”. Riksantikvarieämbetet. http://www.kringla.nu/kringla/objekt?text=jangfeldt&referens=GSM/event/828953. Läst 23 februari 2019. 
  11. ^ ”Cabaret”. Stockholms stadsteater. http://kulturhusetstadsteatern.se/Teater/Pjaser/2015/Cabaret/. Läst 7 september 2015. 
  12. ^ ”Bullets over Broadway”. Göta Lejon. Arkiverad från originalet den 5 september 2016. https://web.archive.org/web/20160905182239/http://www.gotalejon.se/forestallningar/bullets-over-broadway/#stor-orkester-och-ensemble. Läst 7 september 2016. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]