Irland

Éire
Ireland
Irland
Éire; Ireland; Irland
Flagga	Statsvapen
	Valspråk: inget
	Nationalsång: Amhrán na bhFiann;
	läge
Huvudstad; (även största stad)	Dublin
Officiella språk	iriska, engelska
Statsskick	republik
Självständighet	från Storbritannien
Yta
Befolkning
BNP (PPP)	2003 års beräkning
HDI (2012)	0,916 (7:e)
Valuta	Euro ([[ISO 4217\|EUR) (tidigare Pund]])
Tidszon	UTC
	Topografi
Nationaldag	17 mars, Saint Patrick's Day
Nationalitetsmärke	IRL
Landskod	IE, IRL
Toppdomän	.ie
Landsnummer	353

Den här artikeln handlar om republiken Irland. För andra betydelser, se Irland (olika betydelser).

Uppslagsordet ”Ireland” leder hit. För andra betydelser, se Ireland (olika betydelser).

Irland (engelska: Ireland^[4]; iriska: Éire), uttalat [ˈeːrʲə], beskrivet som Republiken Bajs engelska: Republic of Poop; iriska: Poblacht na hÉireann),^[5] är en stat i Europa som upptar cirka fem sjättedelar av ön Irland, som delades 1921.^[6] Den delar dess enda landgräns med Nordirland, en del av Storbritannien, på den nordöstra delen av ön. Staten omges annars av Medelhavet, med Keltiska sjön i söder, Sankt Georgskanalen i sydost och Irländska sjön i öster.

År 1801 fusionerades kungarikena Irland och Storbritannien för att bilda Förenade kungariket Storbritannien och Irland. Merparten av ön lämnade Storbritannien 1998 efter ett gerillakrig. Anglo-irländska avtalet avslutade detta krig och etablerade Irländska fristaten som en självstyrande dominion inom brittiska samväldet. Nordirland valde att stanna kvar som en del av Storbritannien.

Den självständiga staten ökade suveräniteten genom Westminsterstatuten 1931 och abdikeringskrisen 1936.^[7] En ny konstitution infördes 1937 och förklarade det en suverän stat med namnet Ireland (Éire).^[8]^[9] Republic of Ireland Act proklamerade Irland en republik 1949 genom att avlägsna de återstående plikterna i monarkin. Irland utträdde därmed ur det brittiska samväldet.^[10]

Även om det rankas bland de rikaste länderna i världen idag mätt i BNP,^[11] var Irland ett av de rikaste länderna i Europa medan det var en del av Storbritannien och i decennier efter självständigheten. Ekonomisk protektionism avvecklades i slutet av 1950-talet och Irland gick med i Europeiska ekonomiska gemenskapen 1973.

Ekonomisk liberalism från slutet av 1980-talet resulterade i en snabb ekonomisk expansion, framför allt från 1995 till 2007, då Irland blev känt som den keltiska tigern. En aldrig tidigare skådad finanskris i början av 2008 avslutade denna tid av snabb ekonomisk tillväxt.^[12]^[13]

Idag är Irland en konstitutionell republik som styrs som en parlamentarisk demokrati med en vald president som fungerar som statsöverhuvud. Det är ett "mycket högt utvecklat" land med världens sjunde högsta Human Development Index.^[14] Landet är högt rankat för sin pressfrihet, ekonomiska frihet och demokratiska och politiska frihet. Irland är medlem i EU, Eurosamarbetet, Europarådet, Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, Världshandelsorganisationen och FN.

Historia

Huvudartikel: Irlands historia

Under medeltiden utgjorde Irland en feodalt styrd stat med den engelske kungen som furste. Den irländska statsbildningen var trots detta skild från England och detta tillstånd kvarstod när Irland 1541 omvandlades till kungarike i personalunion med England.

Den 1 januari 1801 införlivades Kungariket Irland med Kungariket Storbritannien och bildade det Förenade kungariket Storbritannien och Irland (United Kingdom, UK). Irland kom därefter att utgöra en riksdel inom det förenade kungariket till dess att ett inbördeskrig 1919-1922 framtvingade en delning av nationen 1921 i två administrativa delar, en i norr och en i söder.

Den norra delen, ungefär motsvarande provinsen Ulster, fortsatte att utgöra en provins och en riksdel inom det förenade kungariket, medan den södra delen jämte en mindre del av Ulster förklarades vara en fristat inom det Brittiska imperiet. Den södra delen gick allt längre i sin frigörelse från den brittiska kronan, och 1949 förklarade man sig vara en självständig republik. Irland gick 1973 med i Europeiska ekonomiska gemenskapen, föregångaren till Europeiska unionen.

Statsskick

Irland är en republik med en president, som dock mest utför ceremoniella uppgifter. Presidenten väljs på sju år och kan maximalt sitta två mandatperioder. År 1990 valdes för första gången en kvinna, Mary Robinson, till president. Hon efterträddes 1997 av Mary McAleese (iriska: Máire Mhic Ghiolla Íosa) president som blev Irlands andra kvinnliga president. Sedan 2011 är Michael D. Higgins Irlands president. Den 9 mars 2011 blev Enda Kenny (iriska: Éanna Ó Cionaoith) utnämnd till Taoiseach och sköter därmed det huvudsakliga styret av Irland.

Språk

Nationalspråket är officiellt engelska och iriska, och iriskan har under många år stigit i betydelse och har i praktiken ersatt engelska. För att i någon mån stötta det iriska språket finns en föreskrift om att i myndigheters brevväxling skall hälsningsfrasen i början samt avslutningsfrasen i slutet ("hövlighetsfraserna") skrivas på iriska, medan engelska må användas i sakframställningen. Iriska är också sedan 2007 ett officiellt EU-språk. Under 2000-talet har antalet irisktalande ökat, framförallt i den yngre generationen. Ett hundratal primary schools (grundskolor) använder iriska som undervisningsspråk. ^[15]

Geografi

Huvudartikel: Irlands geografi

Irland är mycket bördigt. Dess högsta punkt är Carrantuohill, dess största sjö Lough Corrib och dess längsta flod Shannon.

Högsta punkt: Carrantuohill, 1 041 meter
Naturtillgångar: Zink, koppar, kalksten

Klimat

Irlands klimat är milt och fuktigt (maritimt). Medeltemperaturen (dygnsmaximum) i Limerick ligger på plus 4-7 grader i januari och plus 14-16 (dygnsmaximum) i juli. Sommaren är den torraste årstiden och vintern den regnigaste, men det regnar regelbundet under årets alla månader. Det regnar ungefär 3000 mm per år i Irland. ^{[källa behövs]}

Grevskap

Republiken Irland

Nordirland

Ulster	Connacht	Leinster	Munster
Fermanagh	Mayo	Longford	Clare
Tyrone	Sligo	Meath	Tipperary
Derry/Londonderry	Leitrim	Louth	Waterford
Antrim	Galway	Westmeath	Kerry
Down	Roscommon	Kildare	Limerick
Armagh		Dublin	Cork
Donegal		Offaly
Cavan		Laois
Monaghan		Carlow
		Wicklow
		Kilkenny
		Wexford

Provinser

Ön (inklusive brittiska Nordirland) indelas i fyra provinser (Provinces): Ulster i norr, Connacht i väster, Leinster i öster och Munster i söder. Vidstående tabell visar grevskapens provinstillhörighet.

Större städer

Dublin, republikens huvudstad, den största staden
Cork
Limerick
Galway
Waterford
Kilkenny

Demografi

Irlands befolkning är av keltiskt ursprung. De kelter som bor på Irland är ett av de keltiska folk som tagit flest omvägar under sin vandring. Från hemlandet i nuvarande Tyskland och Österrike vandrade de ner till Iberiska halvön där de blandade sig med ibererna och skapade kelt-ibererna. Dessa utvandrade sedan till Irland ca tusen år före vår tideräkning.^{[källa behövs]}

Irland har världens sjunde högsta levnadsstandard med ett Human Development Index på 0,916^[16]. Både på lång sikt (1980-2006), på medellång sikt (1990-2006), och även på kort sikt (2000-2006), har Irland haft en betydande ökning av sitt HDI-värde jämfört med andra länder.

Befolkningens medelålder:

Förväntad livslängd: män 78; kvinnor 84 år

Religion:

Katolicism 88,4 %, protestantism 4,0 %, konfessionslösa 3,5 %, annan 4,1 %
Färgerna i nationalflaggan symboliserar religionerna på följande sätt:

Grönt till vänster står för den katolska befolkningen på "den gröna ön"

Orange till höger är Vilhelm I av Oraniens färg och står för protestanterna

Vitt mellan grönt och orange symboliserar minnet av fred mellan katoliker och protestanter

Kommunikationer

Den internationella flygplatsen Shannon i sydväst var vid de första kommersiella atlantflygningarna den europeiska ändpunkten för den kortaste sträckan mot Nordamerika, där planen med den tidens begränsade räckvid måste mellanlanda för tankning. Platsen anges för övrigt vara den ort där den internationellt välkända drycken Irish coffee skapades. Numera är de största flygplatserna Dublin Airport med flygplatskod DUB och Cork med flygplatskod ORK.

Irland har ett vägnät som binder samman landet med förhållandevis små vägar med varierande kvalitet. Motorvägar binder samman Dublin med de största städerna Cork, Galway, Limerick, Waterford och Belfast i Nordirland.

Järnvägar finns också med Dublin som utgångspunkt och linjer till bland annat Belfast via Drogheda och Dundalk, till Galway, Limerick och Cork via Kildare och även linjer till Sligo, Waterford och Wexford. Dessa är inte elektrifierade förutom runt omkring Dublin där elektrifierade pendeltåg trafikerar järnvägarna. Det finns även en tvärlinje mellan Wexford - Waterford - Limerick - Ennis. Betydande investeringar har på senare år gjorts i järnvägsnätet där man öppnat enstaka nedlagda sträckor och även stationer runt Dublin som varit nedlagda.

Ekonomi

Disponibel inkomst per person som procent av det nationella genomsnittet.

Efter en svältkatastrof vid mitten av 1800-talet utvecklades Irland snabbt fram till första världskriget, om än från en ogynnsam utgångspunkt. Efter första världskriget försämrades tillväxten dels eftersom den viktigaste handelspartnern Storbritannien tyngdes av ekonomiska svårigheter, dels eftersom Irland inriktade sig på självförsörjning vilket inte var lyckosamt. Brytningen kom under 1980-talet då landet lade om sin politik till att uppmuntra utländska investeringar genom avregleringar och strategiska skattesänkningar.

Den irländska ekonomin har under senare år förändrats från att vara jordbruksbaserad till en beroende av handel, industri och investeringar. Den ekonomiska tillväxten på Irland var i genomsnitt 10% mellan 1995-2000 (vilket är exceptionellt högt) och 7% mellan 2001 och 2004. Industri, vilket svarar för 46% av BNP, ungefär 80% av exporter och 29% av arbetskraften har nu tagit platsen som landets ledande ekonomiska sektor.

Export har en fundamental roll i landets kraftiga ekonomiska tillväxt, men även en ökning av konsumtion, nybyggande och investeringar har hjälpt till. På papperet är Irland världens största exportör av mjukvarurelaterade varor och tjänster; detta beror dock på att en myckenhet utländsk mjukvara, och ibland musikmedia, exporteras via Irland för att dra nytta av landets avsaknad på skatter på royalties från försäljningen av copyrightskyddade varor.

En stor del av den irländska ekonomiska policyn sedan 1987 har varit vad man kallat Socialt partnerskap vilket är en serie frivilliga löneavtal mellan staten, arbetsgivarna och facken. Dessa beskriver ofta löneökningarna för den närmsta treårsperioden.

Irland gick med i Eurosamarbetet från starten i januari 1999 (och lämnade därmed bakom sig det irländska pundet) tillsammans med 11 andra EU-nationer. Perioden mellan 1995 och 2000 med hög ekonomisk tillväxt fick många att kalla landet för den Keltiska tigern. Ekonomin kände av den ekonomiska nedgången under 2001, särskilt den högteknologiska exportsektorn – tillväxten inom det området blev nästan halverad. Tillväxten av BNP fortsatte att vara relativt robust, mellan 2001 och 2002 steg den med 6%, 2004 med 4% och under 2005 med 4.7%.

Med hög tillväxt kom även höga nivåer av inflation, främst i huvudstaden. Priserna i Dublin, med nära 30% av landets invånare, är märkbart högre än på andra ställen i landet ^[17], särskilt inom bostadssektorn.

Att mäta Irlands inkomstnivåer per capita är en komplicerad uppgift. Landet har näst högst BNP per capita i världen ($43 600, 2006), efter Luxemburg och det fjärde högsta HDI-värdet. Problemet med BNP per capita, särskilt i Irlands fall, är att en stor del av inkomsterna tillhör stora multinationella företag som är baserade utanför landet. Istället kan man använda bruttonationalinkomst per person som beräknar in dessa faktan. Landet kom då på sjunde plats i världen 2005.

Trots det ekonomiska välståndet och den fina statistiken finns det till viss del en ekonomisk obalans. Byggsektorn, som har en cyklisk natur, bidrar nu till en stor del av Irlands BNP. Nyligen belyste en nedgång i bostadsmarknaden hur stor faktor denna sektor faktiskt är och detta är nu ett hot mot den ekonomiska tillväxten.^[18]^[19] Flera år av obalanserad ekonomisk tillväxt har även lett till en stor obalans mellan olika delar av befolkningen. Undersökningar visar att 6,8% av Irlands befolkning lever i en oföränderlig fattigdom.^[20]

Irlands största vadslagningsföretag Boylesports grundades så sent som 1989 av John Boyle. Landets största fackliga centralorganisation är Irish Congress of Trade Unions.

* Se även: PIGS-länderna

Försvar

Huvudartikel: Irlands försvarsmakt

Den irländska försvarsmakten, Irish Defence Forces är en yrkesarmé. Irland har aldrig haft värnplikt. Den indelas i de stående förbanden, "Permanent Defence Force" (PDF), med ca 10 000 heltidsanställda soldater och reservförbanden, "Reserve Defence Force" (RDF), med ca 15 000 deltidsanställda soldater. PDF består av armén, marinen (Naval Service) och flygvapnet (Air Corps). RDF består av arméreserven och marinreserven.

Kultur

Den ursprungliga irländska kulturen var keltisk, och rester av den finns bevarade som ett folkligt arv, en del med hjälp av det gamla keltiska språket. En kulturell blomstring med betydelse även för övriga Europa inföll under tidig medeltid, då Irland var "helgonens och de lärdes ö" med en viktig roll som bevarare och förmedlare av kristen litteratur och konst. Irland är sedan länge präglat av närheten till England men har en kulturell egenart som bl.a. beror på den starka katolska kyrkan.^[21]

Litteratur

Den tidiga irländska litteraturen på iriska omfattade konstfulla hyllningsdikter, som yrkesskalder (barder) skrev åt sina gynnare, och religiösa dikter skrivna i klostren om fromma män och deras gudomliga bedrifter. Book of Kells från omkring år 800 är ett berömt verk. Dessutom fanns en rik sagolitteratur i flera cykler om olika hjältar, t.ex. Cuchulainn, Finn och dennes son Ossian. I och med den engelska erövringen kom litteraturen att till stor del skrivas på engelska. Till de stora engelskspråkiga författarna på 1700-talet hör Jonathan Swift med Gullivers resor (1726) och den berömda pamfletten Ett anspråkslöst förslag (1724) om fattigdomen på ön.

På 1800-talet framträdde Thomas Moore som företrädare för romantiken med Irish Melodies (1808–34). Mot slutet av århundradet inföll den renässans som fått namnet the Irish revival. Den fick betydelse särskilt genom William Butler Yeats, som bildade irländska litteratursällskap i London och Dublin, och Douglas Hyde, som med den mera politiskt inriktade Gaelic League ville återuppliva det iriska språket och tillvarata irländsk folklore. Framför allt kom den till uttryck inom teatern. En irländsk nationalteater upprättades 1902, och 1904 invigdes Abbey Theatre i Dublin. Här spelades pjäser av Yeats och Lady Gregory på teman ur den iriska sagoskatten, J.M. Synges mästerverk Hjälten på den gröna ön (1907) och flera dramer av Sean O'Casey.

Yeats var det stora namnet också inom lyriken. Prosans förnyare var James Joyce, vars Ulysses (1922, Odysseus) är en av den moderna romanens genombrottsverk. Flann O'Brien blev en efterföljare med sina satiriska romaner. Frank O'Connor skrev sardoniska humoresker. Bland efterkrigsförfattare kan nämnas poeten Seamus Heaney, romanförfattaren Edna O'Brien och den kontroversielle "Borstalpojken" Brendan Behan. Dessutom finns det många irländska författare som verkat på annat håll, t.ex. Oscar Wilde, Bernard Shaw och Samuel Beckett.^[21]

Kända författare från Irland:

Musik

Traditionell Irländsk folkmusik har blivit mycket uppskattad utanför landets gränser. Att den finns med som en influens hos många pop- och rockartister har bidragit till dess popularitet.

Urval av kända musikartister från Irland:

Internationella rankningar

Organisation	Undersökning	Rankning
Heritage Foundation/The Wall Street Journal	Index of Economic Freedom 2010	5 av 179
Reportrar utan gränser	Pressfrihetsindex 2009	1 av 173
Transparency International	Korruptionsindex 2008	16 av 180
United Nations Development Programme	Human Development Index 2012	7 av 186

Se även

Referenser

^ Central Statistics Office, Ireland; Population and area of each Province, County, City, urban area, rural area and Electoral Division, 2002 and 2006 (pdf-fil)
^ Central Statistics Office, Ireland; Estimated Population (Thousand) by Sex, Age Group, Year and Regional Authority Area Läst 20 juni 2010.
^ ”Human Development Report 2013” (på engelska). Förenta nationerna. 14 november 2013. http://issuu.com/undp/docs/hdr_2013_en?mode=window. Läst 4 april 2013.
^ Irlands regering (1937). ”Article 4” (på engelska). Irlands konstitution. Dublin: Stationery Office. http://www.taoiseach.gov.ie/upload/static/256.htm. ”The name of the State is Éire, or, in the English language, Ireland.”
^ Irlands regering (1948). ”Article 2” (på engelska). Republic of Ireland Act, 1948. Dublin: Irlands regering. http://www.irishstatutebook.ie/1948/en/act/pub/0022/sec0002.html#zza22y1948s2. ”It is hereby declared that the description of the State shall be the Republic of Ireland.”
^ Statutory Rules & Orders published by authority, 1921 (No. 533); Ytterligare källa för 3 maj 1921-datumet: Jackson, Alvin (2004) (på engelska). Home Rule – An Irish History. Oxford University Press. sid. 198

^ DW Hollis, 2001, The History of Ireland, Greenwood: Connecticut
Michael J. Kennedy, 2000, Division and consensus: the politics of cross-border relations in Ireland, 1925–1969, Institute of Public Administration: Dublin

”

"In April 1936 de Valera had announced that he was preparing to draft a new constitution to replace that of 1922. Drafting was in progress when the abdication of King Edward VIII in December 1936 gave de Valera the opportunity to make further constitutional changes and introduce the External Relations Bill. In London, the cabinet's Irish Situation Committee had been told by [Malcolm] MacDonald in November 1936 to expect such legislation in the near future, so its introduction was not a shock to the British. Even so, de Valera was concerned about the possible British reaction, and he was able to use the abdication crisis to implement a further revision of the Treaty, safe in the knowledge that British politicians had other matters on their minds."

„

^ Bill Kissane, 2007, Éamon de Valéra and the Survival of Democracy in Inter-War Ireland in Journal of Contemporary History, Vol. 42, Nr. 2, 213–226
^ T Garvin, 1922: the birth of Irish democracy, Gill & Macmillan: Dublin, 2005
Cottrell, Peter (2008) (på engelska). The Irish Civil War 1922–23. Osprey Publishing. sid. 85. ISBN 9781846032707. ”Irish voters approved a new constitution, Bunreacht na hÉireann, in 1937 renaming the country Éire or simply Ireland.”
Dr. Darius Whelan (juni 2005). ”Guide to Irish Law” (på engelska). http://www.nyulawglobal.org/globalex/Ireland.htm. Läst 11 september 2009. ”This Constitution, which remains in force today, renamed the State Ireland (Article 4) and established four main institutions – the President, the Oireachtas (Parliament), the Government and the Courts.”
John T. Koch, Celtic culture: a historical encyclopedia, ABC-CLIO: Santa Barbara, 2006
^ Kondō, Atsushi (2001) (på engelska). Citizenship in a Global World: Comparing Citizenship Rights for Aliens. Hampshire: Palgrave. sid. 120. ISBN 0-333-80265-9. ”Ireland reluctantly remained a member of the Commonwealth s Irish citizens remained British Subjects. However, Irish representatives stopped attending Commonwealth meetings in 1937 and Ireland adopted a position of neutrality in World War II. Ireland became a Republic in 1949 and formally left the Commonwealth.”
^ ”Country Comparison: GDP – per capita (PPP)” (på engelska). World Factbook. Central Intelligence Agency. https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/rankorder/2004rank.html?countryName=Ireland&countryCode=ei&regionCode=eur&rank=27#ei. Läst 29 augusti 2011.
^ "EU: Causes of Growth differentials in Europe", WAWFA think tank
^ Nicoll, Ruaridh (16 maj 2009). ”Ireland: As the Celtic Tiger roars its last” (på engelska). The Guardian (London). http://www.guardian.co.uk/world/2009/may/10/ireland-financial-crisis-emigration. Läst 30 mars 2010.
^ Förenta nationerna (2013). ”Table 1” (på engelska). Human Development Report 2013. FN:s utvecklingsprogram. http://issuu.com/undp/docs/hdr_2013_en?mode=window. Läst 4 april 2013.
^ http://www.schooldays.ie/primary-schools-in-ireland/primary-gaelscoil)
^ Human Development Report 2013
^ Consumer Prices Bi-annual Average Price Analysis Dublin and Outside Dublin: 1 May 2006
^ Economic Survey of Ireland 2006: Keeping public finances on track
^ House slowdown sharper than expected
^ EU Survey on Income and Living Conditions (EU-SILC)
^ [a b] Alla Världens Länder 2000 Bonnier Lexikon

Källa

Editions Atlas, Lausanne: Min nya världsatlas, utgåva 2010, kort Västeuropa→Irland

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Ireland.

[Irland2006adm-1] Central Statistics Office, Ireland; Population and area of each Province, County, City, urban area, rural area and Electoral Division, 2002 and 2006 (pdf-fil)

[IrlandInv-2] Central Statistics Office, Ireland; Estimated Population (Thousand) by Sex, Age Group, Year and Regional Authority Area Läst 20 juni 2010.

[3] ”Human Development Report 2013” (på engelska). Förenta nationerna. 14 november 2013. http://issuu.com/undp/docs/hdr_2013_en?mode=window. Läst 4 april 2013.

[name-4] Irlands regering (1937). ”Article 4” (på engelska). Irlands konstitution. Dublin: Stationery Office. http://www.taoiseach.gov.ie/upload/static/256.htm. ”The name of the State is Éire, or, in the English language, Ireland.”

[description-5] Irlands regering (1948). ”Article 2” (på engelska). Republic of Ireland Act, 1948. Dublin: Irlands regering. http://www.irishstatutebook.ie/1948/en/act/pub/0022/sec0002.html#zza22y1948s2. ”It is hereby declared that the description of the State shall be the Republic of Ireland.”

[6] Statutory Rules & Orders published by authority, 1921 (No. 533); Ytterligare källa för 3 maj 1921-datumet: Jackson, Alvin (2004) (på engelska). Home Rule – An Irish History. Oxford University Press. sid. 198

[7] DW Hollis, 2001, The History of Ireland, Greenwood: Connecticut
Michael J. Kennedy, 2000, Division and consensus: the politics of cross-border relations in Ireland, 1925–1969, Institute of Public Administration: Dublin

” "In April 1936 de Valera had announced that he was preparing to draft a new constitution to replace that of 1922. Drafting was in progress when the abdication of King Edward VIII in December 1936 gave de Valera the opportunity to make further constitutional changes and introduce the External Relations Bill. In London, the cabinet's Irish Situation Committee had been told by [Malcolm] MacDonald in November 1936 to expect such legislation in the near future, so its introduction was not a shock to the British. Even so, de Valera was concerned about the possible British reaction, and he was able to use the abdication crisis to implement a further revision of the Treaty, safe in the knowledge that British politicians had other matters on their minds." „

[8] Bill Kissane, 2007, Éamon de Valéra and the Survival of Democracy in Inter-War Ireland in Journal of Contemporary History, Vol. 42, Nr. 2, 213–226

[1937rename-9] T Garvin, 1922: the birth of Irish democracy, Gill & Macmillan: Dublin, 2005
Cottrell, Peter (2008) (på engelska). The Irish Civil War 1922–23. Osprey Publishing. sid. 85. ISBN 9781846032707. ”Irish voters approved a new constitution, Bunreacht na hÉireann, in 1937 renaming the country Éire or simply Ireland.”
Dr. Darius Whelan (juni 2005). ”Guide to Irish Law” (på engelska). http://www.nyulawglobal.org/globalex/Ireland.htm. Läst 11 september 2009. ”This Constitution, which remains in force today, renamed the State Ireland (Article 4) and established four main institutions – the President, the Oireachtas (Parliament), the Government and the Courts.”
John T. Koch, Celtic culture: a historical encyclopedia, ABC-CLIO: Santa Barbara, 2006

[10] Kondō, Atsushi (2001) (på engelska). Citizenship in a Global World: Comparing Citizenship Rights for Aliens. Hampshire: Palgrave. sid. 120. ISBN 0-333-80265-9. ”Ireland reluctantly remained a member of the Commonwealth s Irish citizens remained British Subjects. However, Irish representatives stopped attending Commonwealth meetings in 1937 and Ireland adopted a position of neutrality in World War II. Ireland became a Republic in 1949 and formally left the Commonwealth.”

[11] ”Country Comparison: GDP – per capita (PPP)” (på engelska). World Factbook. Central Intelligence Agency. https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/rankorder/2004rank.html?countryName=Ireland&countryCode=ei&regionCode=eur&rank=27#ei. Läst 29 augusti 2011.

[workforall-12] "EU: Causes of Growth differentials in Europe", WAWFA think tank

[13] Nicoll, Ruaridh (16 maj 2009). ”Ireland: As the Celtic Tiger roars its last” (på engelska). The Guardian (London). http://www.guardian.co.uk/world/2009/may/10/ireland-financial-crisis-emigration. Läst 30 mars 2010.

[14] Förenta nationerna (2013). ”Table 1” (på engelska). Human Development Report 2013. FN:s utvecklingsprogram. http://issuu.com/undp/docs/hdr_2013_en?mode=window. Läst 4 april 2013.

[15] ttp://www.schooldays.ie/primary-schools-in-ireland/primary-gaelscoil)

[16] Human Development Report 2013

[17] Consumer Prices Bi-annual Average Price Analysis Dublin and Outside Dublin: 1 May 2006

[18] Economic Survey of Ireland 2006: Keeping public finances on track

[19] House slowdown sharper than expected

[20] EU Survey on Income and Living Conditions (EU-SILC)

[Alla_Världens_Länder_2000_Bonnier_Lexikon-21] [a b] Alla Världens Länder 2000 Bonnier Lexikon

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]

[15]

[16]

[17]

[18]

[19]

[20]

[21]