Yngve Larsson

Yngve Larsson föddes den 13 december 1881 i Sundsvall som son till grosshandlaren Axel Larsson (1854–1894) och Märtha Catharina Alida (Ida) Sundberg (1858–1950), dotter till sågverksägaren Fredrik Sundberg (1830–1913).^[11][12] Föräldrarna gifte sig 1879 och fick tre barn, utöver Yngve Larsson även sedermera direktören Lennart Larsson (1880–1966) och Ingrid Stieve (1884–1941)^[13], senare gift med den tyske diplomaten och författaren Friedrich Stieve.^[14] Yngve Larsson var även kusin till professorn och likaledes borgarrådet Halvar Sundberg^[15] och bland hans morbröder märks juristen och donatorn Embleton Sundberg.

1891 insjuknade fadern, varvid modern och barnen flyttade^[c] till Stockholm och Sibyllegatan 16 intill Östermalmstorg, och Larsson började på Palmgrenska samskolan.^[17] Axel Larsson avled 1894 och modern gifte 1895 om sig med grosshandlaren John Hallberg (1859–1919). Familjen bodde från 1898 på Nybrogatan 58 / Tyskbagargatan 1 på Östermalm och flyttade 1902 till Saltsjöbaden.^[16][19]

År 1900 tog Yngve Larsson mogenhetsexamen vid Norra Real i Stockholm,^[20] där han även hade varit ordförande för gymnasieföreningen Saga och stiftat livslång bekantskap med Otto Järte och sedermera svågern Tor Bonnier.^[21]

•  
  Yngve som barn, 1886.
•  
  Familjen Larsson, 1888. Yngve i mitten.
•  
  Norra Real, klass 5c, mitten av 1890-talet. Yngve främst, längst till vänster.
•  
  Larsson som student, 1900.
•  
  Familjen Sundberg, 1904. Yngve 2:a från höger.

 

År 1900 påbörjade Yngve Larsson studier vid Uppsala universitet.^[22] I Uppsala umgicks han med läroverksvännerna Otto Järte och Tor Bonnier, och även de sedermera författarna Sigfrid Siwertz och Sven Lidman knöts till kretsen.^[18][23] Han studerade bland annat historia och statsvetenskap för Harald Hjärne respektive Simon Boëthius och blev fil. kand. 1903.^[20][24][d] Under några månader fick Larsson "vila överansträngda nerver" hos läkaren Ernst Westerlund i Enköping^[26] och fortsatte därefter licentiatstudier med utlandsperioder i Heidelberg och vid Handelshochschule Berlin,^[20] för bland andra Hugo Preuss,^[24] samt vid London School of Economics.^[27]

Larsson tog licentiatexamen i statsvetenskap 1909 för Simon Boëthius,^[24] och disputerade för filosofie doktorsgrad 1913^[28] på avhandlingen Inkorporeringsproblemet på uppdrag av Svenska stadsförbundets styrelse,^[29] definierat som "frågan om det rättsliga stadsområdets anpassning till det faktiska"^[30]. Avhandlingen omfattade 1234 sidor och behandlade de förvaltningspolitiska och juridiska problem som den snabba urbaniseringen ställde dåtidens svenska städer inför^[28]. Verket fick ett respektfullt mottagande även utomlands under sin tid,^[30] och hade alltjämt 1920 en ställning som standardverk.^[31]

Dessförinnan hade han publicerat undersökningar av stadsförvaltningarna i en lång rad europeiska länder för CSA och stadsförbundet (se nedan),^[20][32] och avhandlingen blev den första av en serie utredningar som kom att behandla samma ämne.^[33][34]

Yngve Larssons politiska intresse väcktes under de första studieåren, och han blev först aktiv medlem i den liberala studentföreningen Verdandi för att sedan gå över till det nya socialdemokratiska Laboremus som han var med om att starta^[18].^[17][e] Hans första insats som ung debattör gällde Norrlandsfrågan i Verdandi, men han fördjupade sig sedan i frågor som låg närmare hans studier: bostadsfrågan, jordreform, kommunalpolitiken i Stockholm och kommunala organisationsproblem.^[24] Larsson var från 1903 skribent i tidningen Social-Demokraten med Hjalmar Branting som chefredaktör.^[35]

Yngve Larsson engagerade sig tidigt i Centralförbundet för Socialt Arbete, och blev 1906 kassör i dess Jordreformförening, i samarbete med bland andra Erik Palmstierna, Gustav Cassel, Carl Lindhagen och Adrian Molin.^[36] Larsson var en aktiv deltagare i den radikala politiska diskussionsklubben Palmstiernas klubb som grundades 1908, och han blev medlem av det socialdemokratiska partiet.^[20] Larsson var författaren av det socialdemokratiska partiets kommunalpolitiska program 1911, av arbetarrörelsens idéhistoriker Jan Lindhagen kallat "ett av de allra finaste i den långa raden av socialdemokratins program".^[37][38] 1912 stod Larsson och Järte bland namnen bakom stiftelseurkunden till arbetarrörelsens Nya Banken.^[39]

Larsson var under lång tid djupt engagerad i svensk bostadspolitik.^[40] Genom CSA publicerade han 1908 utredningen Kommunalsocialistisk bostadspolitik i utlandet.^[41] Han var senare en tongivande ledamot i Bostadskommissionen 1912–1918^[42] och ordförande för den efterföljande Kommittén angående bostadssociala minimifordringar. Han medverkade även till bildandet av Stockholms Kooperativa Bostadsförening 1916,^[43] och var sekreterare för Svenska slöjdföreningens stora Hemutställning 1917.

Under första världskriget förespråkade Larsson jämte bland andra ungdomsvännen Otto Järte en tyskvänlig linje. De var båda medförfattare till den anonymt utgivna så kallade aktivistboken Sveriges utrikespolitik i världskrigets belysning (1915)^[44]. Skriften var ett av de främsta uttrycken för första världskrigets svenska aktivism och reste krav på "en modig uppslutning vid Tysklands sida". Den tyske riksdagsledamoten Albert Südekum spelade en stor roll för författarna.^[45] Boken vållade upprörd debatt och ledde efter ingripande av ententevänlige partiledaren Hjalmar Branting till Larssons uteslutning ur SAP.^[20][f]

Yngve Larsson medverkade även jämte Järte vid grundandet av Svenska aktivismens organ Svensk Lösen,^[46] och Larsson lämnade flera bidrag till tidskriften under 1916.^[47] 1917 var han även en av stiftarna av den nationalistiska klubben Brunkeberg.^[48]

År 1908 fick Larsson sin första tjänst inom Stockholms stad som amanuens under några månader för Josef Guinchard vid Stockholms stads statistiska kontor. Där fick han i uppdrag att utreda dels alkoholmissbrukets sociala verkningar, dels de kommunala tjänstemännens arbetstid.^[49] Larsson blev senare samma år vid grundandet av Svenska stadsförbundet (föregångaren till kommunförbundet) dess andre sekreterare samtidigt som vännen Erik Palmstierna utsågs till förbundets förste sekreterare.^[g] Larsson övertog senare Palmstiernas ledande roll; 1915 blev han förbundets förste sekreterare^[50] och 1918 dess direktör^[20].

Som en följd av disputationen på inkorporeringsområdet 1913 blev Yngve Larsson samma år ledamot av Kommittén för kommunala nybildningar, vilken lämnade sitt betänkande 1918 och resulterade i lagen om ändring i kommunal och ecklesiastik indelning 1919.^[20][51]

Larsson var den drivande kraften bakom grundandet av Stadshistoriska institutet (numera Stads- och kommunhistoriska institutet) 1919 i samarbete med historikerna Nils Ahnlund och Nils Herlitz.^[22][52] Sedan 1994 delar institutet ut Yngve Larssons pris för stads- och kommunhistoriska insatser, instiftat av Svenska Kommunförbundets styrelse.^[53]

Redan 1912 engagerades Larsson i den stora författningsreformen i Stockholm 1920 som i hög grad bar hans prägel.^[20][22] Han hade som biträde till Pehr Rabe ett betydande inflytande över den Rabeska utredningen 1912–1914.^[54] Som sekreterare i Finansstyrelsekommittén kom han själv att utforma det slutliga förslag som godkändes av stadsfullmäktige den 16 juni 1919.^[15] Han valdes själv den 19 april 1920^[55] av stadsfullmäktige till chef för stadskansliet i Stockholms stad; en betydelsefull roll för samordning av hela stadsförvaltningen^[20] som senare kom att kallas stadssekreterare^[15]. Chefen för stadskansliet hade sitt kontor i det nordvästra hörnrummet i rådsgången en våning upp i Stockholms stadshus.^[56] Som stadssekreterare förde Larsson bland annat protokollet för den utredning 1922 som resulterade i Stockholms stadsvapen.^[57] Den nyblivne kanslichefen kallades även av Socialstyrelsen till sakkunnig vid Bostadsräkningen 1920.^[58]

•  
  Student vid Uppsala universitet.
•  
  Stadsförbundets kansli 1910
  Larsson längst till höger.
•  
  I Hvar 8 dag 1920.
•  
  Stockholms stadskollegium 1921. Larsson sekreterare.

 

 

Larsson blev borgarråd 1924 och förblev det till 1946^[20]. Han hade ansvar för i tur och ordning administrativa roteln, gaturoteln (från och med 1932)^[59] och stadsbyggnadsroteln (från 1940),^[20] och hade en central roll i beslutsprocessen för bland annat Slussen och Södertunneln (1930–1935)^[60], Väster- och Tranebergsbroarna (1934–1935)^[61], Bromma flygplats (1935–1936)^[62], Stockholms tunnelbana (1941)^[15][63], flera förorter,^[64], Henriksdalsverket (1941)^[65] samt den stora Norrmalmsregleringen (1945)^[15].

Larsson var från början vald på opolitiskt mandat, men anslöt sig i slutet av 1920-talet till Liberala partiet.^[h] Vid det Liberala partiets samgående med Frisinnade folkpartiet till det nybildade Folkpartiet inför kommunalvalet 1935 anmälde Larsson sitt inträde i detta,^[20] och han valdes då även in i Stockholms stadsfullmäktige som Folkpartiets första namn i en valkrets på Södermalm.^[68]

Som gatuborgarråd och ordförande i kyrkogårdsnämnden var han 1935–1940 beställare och byggherre för anläggningen Skogskrematoriet med Monumenthallen och Trons, Hoppets och Heliga Korsets kapell vid Skogskyrkogården,^[69] som 1994 upptogs på Unescos världsarvslista. Larsson var även under 16 år ordförande för Slakthus- och saluhallsstyrelsen.^[20][i]

I gatunämnden var Larsson som ordförande drivande för att tillsätta arkitekten och funktionalisten Osvald Almqvist som stadsträdgårdsmästare 1936, och två år senare den mångårige efterträdaren Holger Blom, som några år tidigare arbetat för Larsson i Slussbyggnadskommittén. Yngve Larsson hade 1935 gjort en studieresa i USA med besök vid parkanläggningar i New York-regionen och beskrev senare sina intryck i Tidskriften Arkitektur:^[71]

Bland Larssons borgarrådssekreterare märks den sedermera partiledaren och statsrådet Gösta Bohman, som på rekommendation av Anders Ahlén blev tillförordnad under några månader 1942,^[72] då den ordinarie sekreteraren blivit inkallad.^[73] Larsson föreslog därefter Bohman som biträdande sekreterare i Stockholms handelskammare.^[73][74] Gösta Bohman såg tillbaka på Yngve Larsson som en "stimulerande läromästare".^[73]

 

Under 1930-talet hade Larsson en ledande roll i den tidens stora ombyggnad av Slussen samtidigt med byggnationen av Södertunneln, stadens första tunnelbana. Han var ordförande för 1930 års trafikkommitté, vars förslag låg till grund för Stockholms stadsfullmäktiges investeringsbeslut 1931 att genomföra projekten. Utförandet uppdrog stadsfullmäktige åt gatuborgarrådet Larssons gatunämnd, vilken för ändamålet tillsatte Slussbyggnadskommittén med Larsson som ordförande.^[60] Kommittén porträtterades senare i en målning av konstnären John Hedberg, nu i Stadsmuseets samlingar.^[75]

Slussen invigdes den 15 oktober 1935 av kung Gustaf V och Yngve Larsson höll det inledande talet, där han bland annat myntade begreppet "en funkis-möbel i Mälardrottningens gemak" som beskrivning av Slussen.^[76][77]

 

Stockholms stad hade 1923 förvärvat Lindarängens flyghamn vid Ladugårdsgärde. Driften överläts först på Kungliga svenska aeroklubben, men 1928 tog staden över ansvaret för flyghamnen genom Flyghamnsstyrelsen med gatuborgarrådet Yngve Larsson som ordförande. Larsson var redan som barn teknikintresserad och hade tidigt intresserat sig för det begynnande trafikflyget, bland annat som flygbåtsresenär på sträckan Slite–Lindarängen 1925^[78] och som deltagare jämte kommunikationsministern Carl Meurling vid invigningen av Stettins flygfält.^[79]

Larsson fick genom Flyghamnsstyrelsen 1928 ansvar för etableringen av ett nytt flygfält i Stockholm. Vid början av 1930-talet hade behovet stadigt växt. Flygfältet i Barkarby låg utanför stadsgränsen och relativt avsides. Sjöflygplanen som sedan 1920 startade och landade vid Lindarängen norr om Ladugårdsgärde kunde inte flyga vintertid på grund av is. Under 1920-talet hade de funnits planer på att upprätta en landflygplats vid Skarpnäck, men den 30 juni 1933 beslöt stadsfullmäktige att bygga ett flygfält vid Riksby i Bromma. Lördagen den 23 maj 1936 hölls invigningstalen i regn, rusk och dimma av Gustaf V och Yngve Larsson.^[17][80] Flygplatsen hade då kostat cirka 5,7 miljoner kronor.

Under de första beredskapsåren upprättade staden under Larssons flyghamnsstyrelse reservflygfält i Skarpnäck i sydöstra Stockholm och i Skå-Edeby på Ekerö.^[81] Larsson genomförde senare ett markbyte med Kronan av Bromma flygplats mot Gärdet i mitten av 1940-talet.^[82] Flyghamnsstyrelsen verkade till Larssons pensionering 1946,^[81] då Bromma flygplats övergick i statlig regi.^[83]

Yngve Larsson var ordförande^[84] för utredningen Tunnelbanedelegerade 1940,^[85] som ledde fram till att Stockholms stadsfullmäktige 1941 beslutade om utbyggnaden av ett tunnelbanesystem. Under decennierna efter kriget genomfördes detta enorma projekt som även innefattade byggandet av nya förorter kring de nya stationerna.

Denna satsning kunde genomföras i tämligen stor enighet mellan de inflytelserika aktörerna i staden kring visionen att tunnelbanan var den bästa lösningen både på stadens bostadsfråga och på problemet med tilltagande trängsel på innerstadens gator. Larsson var den främste strategen bakom denna lösning. Under mellankrigstiden beredde han först vägen för tunnelbaneutbyggnaden på många olika sätt, och därefter bidrog han till att skapa en bred enighet kring tunnelbanevisionen.^[63]

Yngve Larsson hade även en central roll i flera stora projekt för att inkorporera och bygga ut förorter till Stockholm under 1900-talet,^[64][86] något som även hade varit temat för hans doktorsavhandling Inkorporeringsproblemet 1912^[j]. Larsson initierade en Utredning angående stadsplanen för Gubbängen 1943^[k] som har beskrivits som den första kvalificerade stadsplaneutredningen i Stockholm och fick stor betydelse för den fortsatta förortsplaneringen och överhuvudtaget för stadsplaneringen i Sverige under efterkrigstiden.^[87] Till Larssons insatser räknas även den första uppgörelsen om inkorporeringen av Spånga landskommun och Hässelby villastads köping 1944^[88].^[89] Han var också i början av 1950-talet ordförande^[20] för den 1951^[90] grundade Stor-Stockholms samarbetsdelegation.

Larssons roll i efterkrigstidens planering av Stockholm och de nya förorterna uppmärksammades internationellt. Den amerikanske stadsplaneraren Clarence Stein skrev bland annat att:

 

 

 

Larsson var från 1940-talet den drivande kraften bakom regleringen av Nedre Norrmalm,^[91] ansedd som den mest omfattande stadssaneringen i svensk historia. De gamla Klarakvarteren fick i en framstegsoptimistisk och modernistisk anda ge plats åt Stockholms moderna city med bland annat Sergels torg och Hötorgscity med Hötorgsskraporna, som han gav namnet "De fem trumpetstötarna"^[92].

På Larssons initiativ beslutade stadsfullmäktige 1944 att upprätta en ny generalplan för Stockholm. Promemorian Det framtida Stockholm: Riktlinjer för Stockholms generalplan^[93] där de grundläggande förutsättningarna för trafiksystemet fastställdes upprättades därefter under våren 1945 på stadsplanekontoret. Det principiella regleringsbeslutet om Sveavägens framdragande till Sveaplatsen (sedermera Sergels torg) och Hamngatan fattades därefter i stadsfullmäktige 1945 och resulterade i 1946 års cityplan.^[94] Det var vid stadsfullmäktiges behandling av ärendet som han i en framtidsvision myntade den bevingade musikaliska liknelsen om "fem trumpetstötar" för Hötorgsskraporna:

Under Larssons sista år på 1960- och 1970-talen kom han att känna en växande besvikelse över hur den ursprungliga planen förvaltades och utvecklades,^[20][96] och han kom att analysera om han glömt väsentliga frågor för att nå direkta resultat.^[97] Larsson kom tidigare än de flesta andra involverade i projektet att inse att en omprövning var nödvändig.^[98] Redan under 1950-talet försökte han som debattör att dämpa den fortsatta cityregleringen,^[99] och 1959^[100] efterlyste han, med en ny bevingad musikalisk liknelse, "kammarmusik" i stället för trumpetstötar:

Norrmalmsregleringens senare utveckling kom att debatteras kritiskt i svenska medier och "rivningsraseriet" väckte protester med en kulmen under Almstriden 1971. Internationellt beundrades regleringen som en av de mest genomgripande och konsekventa cityomdaningar som genomfördes i Europa under efterkrigstiden, och organisationen av stadsplaneringen i Stockholm under tiden kring och efter kriget belönades av Internationella arkitektunionen med Sir Patrick Abercrombie Prize när det delades ut för första gången 1961.^[86][102]

•  
  Larsson med kommunikationsministern Carl Meurling vid invigningen av flygplatsen i Stettin 1927.
•  
  Borgarråd och gatukontor överlägger; Yngve Larsson tredje från vänster, troligen tidigt 1930-tal.
•  
  Invigning av Skogskrematoriet 1940: Asplund, Gustaf Adolf, Eugén och Larsson.
•  
  Slussbyggnadskommittén i en ny gångtunnel under Slussen. Ca 1935–1936.

 

Under tiden för andra världskriget var Larsson ordförande för Stockholms stads kristidsnämnd^[103] och var verksam som politisk opinionsbildare med en klart antinazistisk, nordisk kurs.^[20]

Han var en av de ledande i Samfundet Nordens Frihet från dess start 1939 och styrelseledamot under hela dess verksamhetsperiod till 1945.^[20][104] Samfundet arbetade för att effektivisera det militära och humanitära stödet åt Finland, och senare då det strävade att stimulera den svenska försvarsviljan och motverka vad samfundet uppfattade som onödiga eftergifter åt tyska krav.^[20]

Som ordförande i Svensk-norska föreningen 1942–1948 arbetade han i samma anda och verkade bland annat för hjälp till flyktingar från det ockuperade Norge.^[20] Vid det Svensk-norska frivilligförbundets första opinionsmöte pläderade Yngve Larsson i ett tal för en stor och snabb insats av Sveriges krigsmakt: "en humanitär aktion i militär form, att sättas i verket i det fall kriget återvänder till Norge, med alla de härjningar och massakrer som följer med nazistisk krigföring". Talet publicerades även i Dagens Nyheter.^[105] På fredsdagen 1945 var Yngve Larsson jämte Gustaf Aulén en av de två svenska kulturpersoner som bjöds in att uttala sig om Nordens nyvunna frihet i Svenska Dagbladet.^[106] 1946 utnämndes Larsson av kung Håkon VII av Norge till kommendör med stjärna av Sankt Olavs orden "for særlig fremragende fortjenester av Norges sak under krigen".^[107]

 

Efter att ha avgått som borgarråd kom Larsson att få ytterligare drygt aktiva 30 år som en "äldre statsman"^[7][108] inom Stockholmspolitiken och riksdagen.

Larsson var riksdagsledamot 1946–1952. I riksdagen var han bland annat suppleant i konstitutionsutskottet och ledamot av statsutskottet och första tillfälliga utskottet samt kanslideputerad.^{[109][110][111]} Som riksdagsman blev han även ledamot av kommunallagskommittén och år 1948 ordförande för bostadskollektiva kommittén, som publicerade sitt första betänkande 1952 och slutbetänkande 1956.^[20]

Larsson var även aktiv som ledamot i styrelserna för bland annat Dagens Nyheter (1940–1966), Expressen^[112] och Svenska stadsförbundet (1942–1951).

 

Parallellt med riksdagsuppdraget behöll Larsson en stark förankring i Stockholmspolitiken,^[20] och kvarstod som ledamot av Stockholms stadsfullmäktige och var ordförande för Folkpartiets stadsfullmäktigegrupp 1946–1954.^[27] Kommunalvalet 1950 blev Folkpartiets mest framgångsrika någonsin i Stockholm,^[113] och Larsson blev då som ledare för det vinnande blocket ordförande för Stockholms stadskollegium (dåvarande kommunstyrelsen) efter femton år som ledamot.^[64] 1954 avgick han från denna post och lämnade samtidigt stadsfullmäktige, nära 73 år gammal.^[20]

1955 skulle byggnadsnämnden och stadsplanenämnden slås samman, och Larsson blev dess vice ordförande fram till 1960. Han kvarstod även som ledamot och till och med 1966 som vice ordförande för Generalplaneberedningen (ursprungligen Nedre Norrmalmsdelegationen) som han själv initierat 1951^[114]. 1961 engagerade han sig som medlare i Vårbyaffären, där han även författade den försoningskommuniké till försvar för borgarrådsinstitutionen som inkorporerings-affärens båda kontrahenter Gunnar Dalgren (fp) och Hjalmar Mehr (s) ställde sig bakom.^[115]

Larsson avgick från Generalplaneberedningen 1970, då 89 år fyllda. De sista åren kom han att betraktas med respekt och man lyssnade artigt på hans utförliga invändningar mot Norrmalmsregleringens utveckling, men hans reella inflytande hade minskat.^[20]

Efter borgarrådstiden kom Yngve Larsson även att verka som skribent och föredragshållare. 1947 var Larsson en av grundarna till Föreningen för Samhällsplanering, och blev ledamot av dess styrelse såväl som av redaktionskommittén för dess tidskrift PLAN,^[116] där han även författade den inledande artikeln i premiärnumret, på temat Regionplaneringens administrativa problem.^[117] 1958 var han inbjuden talare på temat Våra framtida städer vid Akademiska föreningen i Lund, vid sidan av arkitektur- och konstprofessorerna Sune Lindström, Peter Bredsdorff, Nils Ahrbom och Aron Borelius.^[118]

Ett par månader efter att organisationen av stadsplaneringen i Stockholm belönats med Sir Patrick Abercrombie Prize^[86][102] 1961 skrev Yngve Larsson artikeln Building a city and a metropolis : the planned development of Stockholm inför en konferens i Stockholm för Förenta nationernas expertgrupp för stadsplanering.^[119][l] Artikeln publicerades även i Journal of the American Institute of Planners 1962,^[86] samt som en av sju artiklar i boken Stockholm: regional and city planning utgiven av stadskollegiet 1964.^[119] I mitten av decenniet var Larsson Royer Visiting Professor vid University of California,^[122] där han publicerade essän Municipal, Regional, and National Planning in Sweden i en bok författad av, förutom Larsson, den amerikanske ekonomiprofessorn och presidentrådgivaren Lauchlin Currie och den holländske ekonomiprofessorn och direktören för Centraal Planbureau^(nl), Pieter de Wolff^(nl).^[123]

Under 21 år, 1949–1970, var Larsson ordförande för Stadshistoriska nämnden som han hade grundat 1919 (se ovan).^[20] 1950 hade stadsfullmäktige på initiativ av Yngve Larsson och bland andra finansborgarrådet Zeth Höglund beslutat att ställa medel till förfogande till stadskollegiets handsbokskommitté för vetenskapligt forsknings- och utredningsarbete av värde för Stockholm,^[124] och 1954 uppdrog fullmäktige åt handbokskommittén att låta utarbeta ett särskilt samlingsverk över Stockholms utveckling under de senaste hundra åren.^[125][126] Inom denna ram kom Larsson under sina sista år på 1960- och 1970-talen att på stadens uppdrag författa tre volymer om totalt 1 250 sidor: På marsch mot demokratin^[127] och Mitt liv i Stadshuset (två volymer)^[15]. Mitt liv i Stadshuset kom även att bli hans självbiografi, vilken han fullbordade ett par veckor före sin bortgång. Verket kom att kallas^{[av vem?]} ett monument över en epok i Stockholms historia.^[126]

•  
  Anders Nordberg och Yngve Larsson vid en studieresa till bostadsbyggen i Berlin, 1950-tal.
•  
  Fastighetsdirektör Berg, stadsingenjör Lundborg och Larsson; T-centralinvigning 1957.
•  
  Larsson och Mehr; stadshusjubileum 1963.

Yngve Larsson avled den 16 december 1977, tre dygn efter att han fyllt 96 år. Jordfästningen utfördes av Olof Lagercrantz i Heliga korsets kapell på Skogskyrkogården.^[128] Yngve och hustrun Elin Larsson är även begravda där, i grav nr 1A vid Trons kapell bredvid kyrkogårdens arkitekt Gunnar Asplund.^[129]

•  
  Larssons vilorum på Skogskyrkogården, 2008.

 

Redan 1920 kallade tidskriften Hvar 8 dag Larsson för pioniär och auktoritet utan jämförelse på kommunalförvaltningens teori och praxis.^[31] Bland hans samtida författare omnämndes Larsson av Eyvind Johnson i Krilon-trilogin 1943.^[m]

Yngve Larsson fick mot slutet av sitt liv epitetet legendarisk,^[a] och kom att kallas sitt århundrades främste stadsbyggare i Sverige av bland andra sin politiske motståndare Hjalmar Mehr.^[8][9] Den amerikanske stadsplaneraren Clarence Stein refererade till Larsson som statsman.^[7] Svenska Dagbladet beskrev Yngve Larsson som Stockholms stadsfullmäktiges ojämförligt störste talare.^[65] Larssons stora stadshistoriska verk och självbiografi Mitt liv i Stadshuset (1977) sågs av stadskollegiets handbokskommitté som ett monument över en epok i Stockholms historia.^[10]

Dödsrunor över Yngve Larsson skrevs i Dagens Nyheter dels av Per Wästberg,^[134] dels av Hjalmar Mehr^[8] samt i Svenska Dagbladet av Gösta Selling.^[135] Larssons biografi i Svenskt biografiskt lexikon författades av tidigare stadsbyggnadsdirektören Göran Sidenbladh.^[20]

Sedan 1994 delar Stads- och kommunhistoriska institutet ut Yngve Larssons pris för stads- och kommunhistoriska insatser, instiftat av Svenska Kommunförbundets styrelse.^[53] Under 2000-talet har den svenske urbanhistorikern Anders Gullberg kallat Yngve Larsson för 1900-talets gigant i stadshuset och stockholmspolitiken,^[b] och Tage William-Olssons biografer beskriver Larsson som kanske den mest inflytelserike politikern i Stadshuset under 1900-talet.^[137]

I maj 2014 väcktes en motion i Stockholms stadsfullmäktige av dess vice ordförande Ulf Fridebäck om att få en central plats i Stockholm uppkallad efter Yngve Larsson, vilken på det föredragande borgarrådet Regina Kevius förslag remitterades till stadsbyggnadsnämnden, Norrmalms stadsdelsnämnd samt stadsledningskontoret.^[138] Stadsbyggnadsnämndens namnberedning tillstyrkte motionen och föreslog att parkområdet mitt emot Stadshusets huvudentré uppkallas Yngve Larssons Park, vilket kommunstyrelsen dock inte beslutade om med hänvisning till att initiativet bör komma från namnberedningen.^[139]

 

 

 

 

 

Yngve Larsson utmärktes med ett flertal svenska och utländska statsordnar, däribland Nordstjärneorden 1920,^[140] Finlands vita ros orden, som han blev kommendör av 16 augusti 1924, "bl a för att outtröttligt bistått Finlands stadsförbund och dess organ Kommunala centralbyrån i Helsingfors"),^[141] Vasaorden, där han blev kommendör av första klassen 6 juni 1941, norska Sankt Olavs orden, där han blev kommendör med stjärna, 1946, "for særlig fremragende fortjenester av Norges sak under krigen")^[107][142] och franska Hederslegionen.^[143]

Efter pensioneringen som borgarråd mottog Larsson S:t Eriksmedaljen 1947,^[144] och 1966 erhöll han Samfundet S:t Eriks plakett för berömliga insatser för Stockholm:^[145]

Samma år blev han även hedersledamot av Samfundet för hembygdsvård och av Stockholms nation i Uppsala.^[144] Han tilldelades av Svenska PEN-klubben 1972 års Bernsstipendium för stockholmsskildrare:^[146]

Stadsplaneringen i Stockholm för tiden kring och efter andra världskriget uppmärksammades internationellt, och bland annat belönades Town Planning Service of the City of Stockholm av International Union of Architects med Sir Patrick Abercrombie Prize när det delades ut för första gången 1961.^[102]

En bronsbyst över Yngve Larsson utförd av skulptören vid Skogskyrkogården John Lundqvist donerades av makarna Larssons arvingar till Stockholms stadshus, där den placerats på tredje våningen i Stockholms stadshus utanför kontoret för Stockholms Stadshus AB.^[147] I stadshuset vid Rådssalens bibliotek återfinns även bland annat ett porträtt över Yngve Larsson utfört av Nils Melander.^[148][n]

Porträtt över Larsson finns även utförda av Ulla Sundin-Wickman 1960 i den Bonnierska Porträttsamlingen samt ett (som medlem av Slussbyggnadskommittén) av John Hedberg i stadsmuseets samlingar^[75]. Dagens Nyheters Birger Lundquist gjorde flera teckningar av Yngve Larsson.^[149] Fotografiska porträtt utfördes av bland andra Ferdinand Flodin,^[150] Atelier Jaeger,^[151] och Jan de Meyere.^[152]

I ett parodiskt Utlåtande i anledning av förslag till ändring av mosaikmålningen å Gyllene salens norra vägg utförde Slussen-arkitekten Tage William-Olsson ett porträtt i akvarell och lavering av Yngve Larsson som Mälardrottningen i samband med Larssons 50-årsdag 1931. Titeln på boken i Larssons hand är Skam den, som tänker illa därom.^[137][153]

 

Yngve Larsson gifte sig 4 januari^[154] 1904 med Elin Bonnier (1884–1980), dotter till bokförläggaren Karl Otto Bonnier och Lisen Bonnier. Paret hade introducerats vid en gymnasistbal år 1899 eller 1900 av hans vän och hennes bror Tor Bonnier.^[18] Paret fick tillsammans sex barn: läraren och översättaren Verna Lindberg (1905), gift med professor Folke Lindberg; SAF-direktören Matts Bergom Larsson (1908); textilkonstnären Ester Berggren (1911), gift med teologen Erik Berggren; bokhandlaren och författaren Richard Larsson (1915); Yngve A. A. Larsson (1917) professor i pediatrik samt arkitekt Mårten Larsson (1919), gift med inredningsarkitekten Lena Larsson.

Bland de 23 barnbarnen märks Martin Berggren (skådespelare, teaterregissör), Tobias Berggren (författare, poet), Maria Bergom Larsson (författare, kritiker), Jakob Lindberg (departementsråd, överdirektör) och Kristina Torsson (modeskapare, entreprenör), och bland barnbarnsbarnen Johan Berggren (chefredaktör), Jesper Bergom Larsson (filmproducent), Sara Szyber (designer), Fabian Torsson (musikproducent) och Palle Torsson (konstnär).

Familjen bodde från 1905 på Bergsgatan 4 på Kungsholmen, och lät 1907 bygga Villa Yngve Larsson i Storängen i Nacka^[155], granne med hennes föräldrars vänner Hanna och Georg Pauli och hans bror Lennart Larsson.^[o] Från 1909^[p] och fram till Elin Larssons bortgång 70 år senare kom familjen dock att bo i Villa Mullberget på Djurgården intill hennes föräldrars hem, Nedre Manilla, som uppfördes under samma tid. Båda Stockholmsvillorna ritades av stadshus-arkitekten Ragnar Östberg i en utpräglat nationalromantisk stil. Sommartid vistades familjen från 1918 på sommarnöjet Barnarve i Ljugarn på Gotland^[157].

•  
  Yngve, Elin och Verna cirka 1907.
•  
  Middag hos svärföräldrarna 1910 (Elin och Yngve längst fram till vänster).
•  
  Makarna på Villa Mullberget 1932.

 

Bokverk^[v]

• Larsson, Yngve (1907). Kommunalsocialistisk bostadspolitik i utlandet. Centralförbundet för socialt arbete ; 13. Stockholm. Libris 1612559 
• Larsson, Yngve (1909). Kommunalförvaltningens organisation och arbetssätt i Sveriges, Englands, Frankrikes, Preussens, Österrikes, Danmarks och Norges städer. Svenska stadsförbundets skriftserie : Andra bandet. Stockholm. Libris 8221139 
• Larsson, Yngve (1910). De svenska städernas kollektivavtal med hänsyn till den senaste utvecklingen av kommunalarbetarnes avtalsförhållanden: en redogörelse utarbetad inom Kommunala centralbyrån. Svenska stadsförbundets skriftserie : Tredje bandet. Stockholm. Libris 1617830 ^[w]
• Larsson, Yngve (1911). Önskemål rörande stadsförvaltningens organisation. Svenska stadsförbundets skriftserie : Femte bandet. Stockholm. Libris 1639584 
• Larsson, Yngve (1912). Inkorporeringsproblemet. Stadsområdets förändringar med särskild hänsyn till svensk förvaltningspraxis. Svenska stadsförbundets skriftserie : Sjätte bandet. Stockholm: Nordiska Bokhandeln. Libris 380038  (PDF 1, PDF 2) (doktorsavhandling)
• Larsson, Yngve (1912). Frågan om total eller partiell inkorporering av Sköns tingslag med Sundsvalls stad: Preliminär utredning enligt uppdrag. Sundsvall: Sunessons bokhandel. Libris 1636023 
• Järte, Otto; Kjellén, Rudolf; Larsson, Yngve; Molin, Adrian (1915). Sveriges utrikespolitik i världskrigets belysning (utgiven anonymt). Stockholm: Nordiska Bokhandeln. Libris 8227881 
• Bååth, Johan; Yngve Larsson, red (1918). Kommunalförvaltningens organisation: studier och reformförslag. Svenska stadsförbundets skriftserie Tolfte bandet. Stockholm: Svenska stadsförbundet. Libris 1505202 
• Larsson, Yngve (1967). På marsch mot demokratin - Från hundragradig skala till allmän rösträtt, 1900-1920. Monografier utgivna av Stockholms stad. Stockholm: Almqvist & Wiksell. Libris 8390180. http://www.stockholmia.stockholm.se/media/pdf/22_larsson.pdf 
• Larsson, Yngve (1977). Mitt liv i Stadshuset – Första delen: Från fåvälde till demokratisk ordning (1900–1954). Stockholm: Stockholms kommunalförvaltning. Libris 7751621. ISBN 91-85676-00-4  (Digital version, s. 1–342)
• Larsson, Yngve (1977). Mitt liv i Stadshuset – Andra delen: I tjänst hos denna stolta stad (1920–1954). Stockholm: Stockholms kommunalförvaltning. Libris 7751622. ISBN 91-85676-00-4  (Digital version, s. 343–673)

Utredningar i urval

• Larsson, Yngve (1918). Kommunalförvaltningens organisation samt statsuppsikten över kommunerna i England, Danmark och Norge. Stockholm: Norstedt. Libris 907104 
• Betänkande med förslag till lagstiftning angående kommunala nybildningar. Stockholm: Nordiska bokhandeln. 1918. Libris 1649668 
• Sakkunnige för utredning av frågan om bostadssociala minimifordringar å med allmänt understöd tillkommande smålägenheter; Yngve Larsson (1921). Praktiska och hygieniska bostäder: betänkande och förslag. Stockholm: Kommittén angående bostadssociala minimifordringar. Libris 893471. ISBN 9909200619 
• Sandberg, Harry; Yngve Larsson; Halvar G. F. Sundberg; Albert Lilienberg; David Anger; Axel Dahlberg; Gösta Hellgren (1940). Betänkande med utredning och förslag rörande tunnelbana genom staden: avgivet den 6 september 1940 av de av Stadskollegiet den 23 februari tillsatta tunnelbanedelegerade D. 1, Huvudbetänkande. Stadskollegiets utlåtanden och memorial. Bihang, 99-3047450-1 ; 1940:10A. Stockholm. Libris 3320948 
• 1939 års kommunlånesakkunniga; J. B. Johansson; Erik Fast; Yngve Larsson (1943). Betänkande med förslag angående grunderna för den kommunala lånepolitiken. Statens offentliga utredningar 1942:60. Stockholm. ISSN 0375-250X Libris 13537718. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kb:sou-1428687 
• Löwbeer, Nils; Carl Albert Anderson; C Brännberg; Knut Ekemar; J.A. Fagerberg; Yngve Larsson; F. Thun; Adolf Wallentheim; Alarik Wigert; Uno Åhrén; Eric Törngren (1947). Betänkande med förslag till lag om regionkommuner m. m.. Statens offentliga utredningar 1947:30. Stockholm: 1944 års kommitté för kommunal samverkan. ISSN 0375-250X Libris 13576753. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kb:sou-1458006 
• Kommunallagskommittén (1947–1952). Kommunallagskommitténs betänkanden. Statens offentliga utredningar, ISSN 0375-250X. Stockholm. Libris 2522100 
• Bostadskollektiva kommittén (1952–1955). Yngve Larsson. red. Bostadskollektiva kommitténs betänkande. Statens offentliga utredningar. Stockholm. ISSN 0375-250X Libris 853722 

Artiklar i urval^[x]

 

• Larsson, Yngve (1908). ”En matsalsmöbel”. Svenska slöjdföreningens tidskrift. Organ för konstindustri, handtverk och hemslöjd. (Stockholm). https://runeberg.org/ssf/1908/0137.html.  Libris 22550190
• Larsson, Yngve (1911). ”Beslut, verkställighet och förvaltning enligt de svenska kommunallagarna”. Statsvetenskaplig tidskrift (Lund) (4). Arkiverad från originalet den 16 juni 2012. https://web.archive.org/web/20120616060455/http://nile.lub.lu.se/ojs/index.php/st. Läst 27 augusti 2014.  Libris 11567523
• Larsson, Yngve (1911). ”Nyare inkorporeringsutredningar: Sundsvall och Sköfde”. Svenska stadsförbundets tidskrift 3 (3): sid. 117–120.  Libris 11499516
• Larsson, Yngve (1912). ”Stadsområdets tillväxt. Några synpunkter av andre sekreteraren i Svenska Stadsförbundet, fil. lic. Yngve Larsson.”. Minnesskrift utgiven av Svenska stadsförbundets tidskrift till 50-årsdagen av förordningens om kommunalstyrelse i stad utfärdande den 21 mars 1862. Stockholm: Svenska stadsförbundet. Libris 395956 
• Larsson, Yngve (1916). Grundlinjer till föredrag om bostadsfrågan i nya stadsbildningar (Kåkstadsproblemet). C.S.A:s bostadskongress 21–23 september 1916. Stockholm. Libris 2764536 
• Larsson, Yngve (1916). ”Bostadsfrågan under krigskonjunktur”. Svensk tidskrift (Stockholm) 6: sid. 270–277. https://runeberg.org/svtidskr/1916/0278.html.  Libris 8258426
• Larsson, Yngve (1917). ”Stadsförvaltningen på landsbygden.: Kritik och reformförslag”. Svenska stadsförbundets tidskrift (Stockholm) 9.  Libris 2764539
• Larsson, Yngve (1918). ”Svenska stadsförbundet 1908–1918. En återblick”. Svenska stadsförbundets tidskrift (Stockholm) (5).  Libris 2764543
• Fant, Gunnar; Larsson, Yngve (1918). P. M. angående behandlingen av den s.k. Stadsstyrelsekommissionens förslag till magistratsförvaltningens ordnande i städer under landsrätt (juli 1918). Stockholm. Libris 2993667 
• Larsson, Yngve (1919). Rekonstruktionspolitiken å bostadsfrågans område i England. Stockholm. Libris 2764540  (Även i Svenska stadsförbundets tidskrift samma år^[20])
• Larsson, Yngve (1920). ”De kommunala tjänstemännens teoretiska utbildning”. Svenska stadsförbundets tidskrift (Stockholm).  Libris 2764538
• Larsson, Yngve (1921). ”Den svenska stadsbudgeten och dess uppställning: anteckningar till det kommunala budgetsväsendets teknik”. Svenska stadsförbundets tidskrift (Stockholm).  Libris 1519475
• Larsson, Yngve (1921). Stockholms stads nya förvaltningsorganisation : Föredrag vid Svenska stadsförbundets kongress i Norrköping den 1 september 1921. Svenska Stadsförbundet. Fjärde ordinarie kongressens förhandlingar. Bilaga. Stockholm. Libris 2764541  (Även i Svenska stadsförbundets tidskrift samma år^[20])
• Larsson, Yngve (1924). ”Statsbidragen till kommunerna ur utjämningssynpunkt. Föredrag vid Svenska stadsförbundets kongress i Hälsingborg i augusti 1924”. Stadsförbundets tidskrift: sid. 330-352.  Libris 8206151^[y]
• Larsson, Yngve (1925). Felix Genzmer. red (på tyska). Aus Schwedens Staats- und Wirtschaftsleben : Die Grundzüge der Schwedischen Gemeindeverwaltung. Berlin. sid. 68-79. http://books.google.de/books?id=EWPUAAAAMAAJ.  Libris 2544131
• Larsson, Yngve (1930). Kommunala indelningsfrågor i anslutning till 1919 års indelningslagstiftning. Stockholm. Libris 2764537  (Även i Svenska stadsförbundets tidskrift samma år^[20])
• Larsson, Yngve (7 november 1935). ”Rekognosering av Amerika : Om vikten att kunna förvånas”. Dagens Nyheter. http://www.stockholmskallan.se/index.php?sokning=1&action=visaPost&start=0&mediaId=24915&post=4. 
• Larsson, Yngve (1941). ”Den kommunala självstyrelsen och dess betydelse i svenskt samhällsliv”. i Axel Brusewitz; Sixten Björkblom. Festskrift till professor skytteanus Axel Brusewitz. Skrifter utgivna av Statsvetenskapliga föreningen i Uppsala, ISSN 0346-7538 ; 12. Uppsala: Almqvist & Wiksell. sid. 264 ff. Libris 863329 ^[165]
• Larsson, Yngve (8 maj 1945). ”Uttalanden av norska och svenska kulturpersoner - avsnitt: Låt oss dela med oss till hungrande frändefolk!”. Svenska Dagbladet: s. 11. 
• Larsson, Yngve (1947). ”Regionplaneringens administrativa problem”. PLAN (Stockholm: Föreningen för Samhällsplanering) (1:47): sid. 3-7. ISSN 0032-0560.  Libris 8258191
• Larsson, Yngve (1947). ”Tunnelbanans tillkomst”. Spårväg och buss: Stockholms spårvägars tidning (Stockholm: Stockholms spårvägar) 7 (9): sid. 137–140. ISSN 0346-1661. http://media.sparvagsmuseet.se/Skannade_texter/tub_tillk_1.pdf.  Libris 3679720
• Larsson, Yngve (1948). ”Nedre Norrmalm, förflutet och kommande”. Handel och näringsliv i Stockholm. Stockholm: Stockholms köpmansklubb. sid. 79-115. Libris 8206657 
• Larsson, Yngve (1948). ”Att vara liberal”. Socialliberal samhällssyn. Stockholm: Folkpartiet. sid. 5-56 (förord). Libris 1238213. http://liberologi.wordpress.com/2011/10/12/att-vara-liberal-ur-boken-socialliberal-samhallssyn-folkpartiet-1948/ 
• Anderson, Carl Albert; Grandien, Alf; Johansson, Erik; Larsson, Yngve (1954). Anföranden i Stockholms stadsfullmäktige den 11 oktober 1954 samt i stadskollegiet den 7 oktober 1954 (Särtryck ur stadsfullmäktiges protokoll och yttranden, nr 13 1954). Stockholm. Libris 8207447. http://webbsok.mikromarc.se/Mikromarc3/web/detail.aspx?Id=27825&Unit=6471&db=ssa 
• Larsson, Yngve (1960). Nedre Norrmalm - Historiskt och ohistoriskt. Utvidgat särtryck ur Samfundet S:t Eriks årsbok. Stockholm: Norstedt. Libris 1794231 
• Larsson, Yngve (1962) (på engelska). Building a city and a metropolis : the planned development of Stockholm. "28". USA: Journal of the American Institute of Planners. sid. 220-228. http://www.informaworld.com/smpp/content~db=all~content=a790515073.  Libris 8847178
• Larsson, Yngve (1964). ”Building a city and a metropolis : the planned development of Stockholm”. i Garpe, Joakim (på engelska). Stockholm: regional and city planning : seven articles on Planning problems in Greater Stockholm. Stockholm: Stadskollegiets reklamkommitté. Libris 1793683 
• Larsson, Yngve; Pieter de Wolff; Lauchlin Currie (1967) (på engelska). Governmental planning and political economy. Royer Lectures. Berkeley, Kalifornien: Institute of Business and Economic Research, Institute of Governmental Studies, University of California. Libris 8852548 
• Larsson, Yngve (1969). ”Stockholms parker och parkmästare”. Arkitektur (7). 
• Larsson, Yngve (1971-1973). ”Otto Magnus Höglund”. i Grill Erik. Svenskt biografiskt lexikon. Bd 19, Heurlin-Inge. Stockholm: Svenskt biografiskt lexikon. Libris 9322373 
• Johansson, Bengt O. H; John Sjöström; Ingela Lind; Yngve Larsson (1972). Bostadskris och mönsterbostad: illusion och verklighet : en rekonstruktion av Gunnar Asplunds bostadskök på Hemutställningen i Liljevalchs 1917. Stockholm: Sveriges arkitekturmuseum. sid. 19-22. Libris 9811200 

•  
  Tranebergsbron under uppförande 1933.
•  
  Det nya Slussen invigs, 1935.
•  
  Bygget av Tunnelbanan 1957. I fonden Klarabergsgatan och Klara kyrka.
•  
  Norrmalmsregleringens "fem trumpetstötar", under uppförande 1964.

• Stadsplanering i Stockholm
• Bonnier (släkt)

• Anderson, Carl Albert; Grandien, Alf; Johansson, Erik; Larsson, Yngve (1954). Anföranden i Stockholms stadsfullmäktige den 11 oktober 1954 samt i stadskollegiet den 7 oktober 1954 (Särtryck ur stadsfullmäktiges protokoll och yttranden, nr 13 1954). Stockholm. Libris 8207447. http://webbsok.mikromarc.se/Mikromarc3/web/detail.aspx?Id=27825&Unit=6471&db=ssa 
• Anderson, Ivar (1967). Klubben Brunkeberg 1917-1967. Stockholm: Norstedt. Libris 7944 
• Bellander, Linus (24–26 april 2008). ”Inkorporeringsstrategier – En fråga om tillväxt och identitetsavstånd?”. Det svenska historikermötet i Lund. Stockholms universitet. http://www.hist.lu.se/historikermote_2008/upload/upload3/docs/Inkorporeringsstrategier%20en%20fr%C3%A5ga%20om%20tillv%C3%A4xt%20och%20identitetsavst%C3%A5nd.doc. Läst 22 april 2009. ^{[död länk]}
• Bengtzon, Olle (1963). ”Yngve Larsson – stadsbyggare”. Arkitektur (11): sid. 308. 
• Bergelin, S.-E. S. (red.) (1953). ”Larsson, Yngve Gustaf Rikard”. Nordisk familjebok: encyklopedi och konversationslexikon 1951-1955 (4). Malmö: Förlagshuset Norden. Libris 539090 
• Bohman, Gösta (1974). Tankar om mitt Sverige. Partiledaren har ordet, 99-0344177-0 ; 2. Stockholm: Askild & Kärnekull. sid. 32–33. Libris 7589397. ISBN 91-7008-268-5 
• Bohman, Gösta; Poul Ströyer (1983). Så var det: Gösta Bohman berättar. Stockholm: Bonnier. sid. 14. Libris 7146753. ISBN 91-0-045956-9 
• Bonnier, Tor (1972). Längesen: sammanklippta minnesbilder. Stockholm: Bonnier. Libris 7143878. ISBN 91-0-038071-7 
• Byström, Tora (2009). Nordens frihet: samfundet, tidningen, kretsen. Lund: Sekel Bokförlag. Libris 11583186. ISBN 978-91-85767-47-2. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-25758 
• Carlestam, Gösta (2007). ”I krigsslutets skugga”. PLAN (Stockholm: Föreningen för Samhällsplanering) (1:2007): sid. 9–16. ISSN 0032-0560.  Libris 8258191
• Carlquist, Gunnar, red (1947–1955). ”Larsson, Yngve Gustaf Richard, kommunalman, politiker”. Svensk uppslagsbok (2:a omarbetade och utvidgade upplagan). Malmö: Baltiska förlaget. Libris 11112. http://svenskuppslagsbok.se/62237/larsson-yngve-gustaf-richard-kommunalman-politiker/. Läst 10 maj 2010 
• Dalén, Uno (redaktör) (1961–1967). ”Band 8, Yngve Larsson”. Bonniers lexikon. Stockholm: AB Nordiska Uppslagsböcker. sid. 1214. Libris 8198071 
• Fälting, Lars (1995). Högtflygande planer i debatten om Arlanda 1946. Working papers in transport and communication history, 1104-6988 ; 1995:4. Umeå: Research Group "Transports and Communications in Perspective", Depts. of Economic History, Umeå Univ. and Uppsala Univ. Libris 2059005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-2353 
• Gedin, Per (2003). Litteraturens örtagårdsmästare. Karl Otto Bonnier och hans tid. Stockholm: Albert Bonniers förlag. ISBN 91-0-010076-5 
• Gullberg, Anders (1998). Karl-Erik Synnemar. red. Stockholm blir stor stad: tiden 1948-1998. Stockholm: Byggförlaget. Libris 7678815. ISBN 91-7988-139-4. http://books.google.se/books?id=PxKgAAAAMAAJ&q=Stockholm+blir+stor+stad:+yngve+larsson&hl=sv&sa=X&ei=Oa7EUr2HE8Tl4gSSrICADg&ved=0CE4Q6AEwAA 
• Gullberg, Anders (2001). City – drömmen om ett nytt hjärta. Moderniseringen av det centrala Stockholm 1951–1979 (två volymer). Monografier utgivna av Stockholms stad. Stockholm: Stockholmia förlag. Libris 8369513. ISBN 91-7031-078-5 
• Harnesk, Paul (redaktör) (1962). Vem är vem : Stor-Stockholm (Andra upplagan). Stockholm: Bokförlaget Vem är vem. sid. 757. Libris 53509. https://runeberg.org/vemarvem/sthlm62/0781.html 
• Herlitz, Nils (1925). Larsson, Yngve Gustaf Rikard i Nordisk familjebok (andra upplagans supplement, 1925) 
• Hedenmo, Martin; von Platen, Fredrik (2007). Bostadspolitiken - Svensk politik för boende, planering och byggande under 130 år. Karlskrona: Boverket. ISBN 978-91-85751-44-0 Libris 10666847. https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2007/bostadspolitiken.pdf 
• Humble, Sixten (1958). Svenska stadsförbundet 1908-1958. Stockholm: P.A. Norstedt & Söner. Libris 8206179 
• ”Yngve Larsson”. Hvar 8 dag (Göteborg: D. F. Bonniers boktryckeri A.-B.) 22 (3): sid. 33-34. 1920.  Libris 786775
• ”Mannen för dagen i Stockholms kommunalliv : borgarrådet Yngve Larsson”. Hvar 8 dag (Göteborg: D. F. Bonniers boktryckeri A.-B.) 33 (13): sid. 193-195. 1931.  Libris 786775
• Höglund, Zeth (1953). Minnen i fackelsken. 2, Från Branting till Lenin : 1912–1916. Stockholm: Tiden. Libris 464280 
• Hölcke, Olov (1952). Varutrafiken över Stockholms hamn mot bakgrund av hela varuströmmen till och från Stor-Stockholm. Meddelande ; 37. Stockholm: Företagsekonomiska forskningsinstitutet vid Handelshögskolan i Stockholm. sid. III. Libris 12755072. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-75196 
• Johansson, Anders (2005). Den glömda armén: Norge-Sverige 1939-1945. Rimbo: Fischer & Co. sid. 115, 359, 505. Libris 9960232. ISBN 91-85183-20-2. http://books.google.se/books?hl=sv&id=f0DzAAAAMAAJ&focus=searchwithinvolume&q=yngve+larsson 
• Johnson, Anders (2014). ”Yngve Larssons långa liv i stadshuset”. Liberal Debatt (4). http://www.liberaldebatt.se/2014/08/yngve-larssons-langa-liv-i-stadshuset/. 

• Jonsson, Daniel; Gullberg, Anders; Jungmar, Marie; Kaijser, Arne; Steen, Peter (2000). Infrasystemens dynamik : om sociotekniska förändringsprocesser och hållbar utveckling. Fms-rapport, 1404-6520 ; 2000:1. Stockholm: Forskningsgruppen för miljöstrategiska studier (FMS) vid KTH. Libris 7596897. ISBN 91-7056-102-8. https://www.yumpu.com/sv/document/read/26297672/infrasystemens-dynamik-kungliga-tekniska-hagskolan 
• Järte, Otto; Kjellén, Rudolf; Larsson, Yngve; Molin, Adrian (1915). Sveriges utrikespolitik i världskrigets belysning (utgiven anonymt). Stockholm: Nordiska Bokhandeln. Libris 8227881 
• Kihlberg, Mats (1961). ”Aktivismens huvudorgan Svensk Lösen”. Två studier i svensk konservatism 1916-1922. Skrifter utgivna av Statsvetenskapliga föreningen i Uppsala ; 41. Stockholm: Almqvist & Wiksell (distributör). ISSN 0346-7538 Libris 8075116 
• Kihlberg, Johan (2012). Vällingby och kulturarvet : att bevara och förnya ett centrum. TRITA-ARK-Forskningspublikationer, 2012:2. Stockholm: Arkitektur och samhällsbyggnad, KTH. sid. 18-20. ISSN 1402-7453 Libris 13285091. ISBN 978-91-7501-318-3. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-93484 
• Kubu, Mert; Erikson, Hasse (1968). Det politiska spelet i Stadshuset. Stockholm: Almqvist & Wicksell. sid. 156 ff. Libris 1205997 
• Larsson, Peter B. (28 februari 2009). ”Stockholm behöver Ny syn på Slussen”. Fria Tidningar. Arkiverad från originalet den 7 december 2013. https://web.archive.org/web/20131207020132/http://www.stockholmsfria.se/artikel/78190. Läst 3 december 2013. 
• Larsson, Lennart, Jr. (1993). Ett brokigt liv: som köpman i Stockholm - Budapest - Hongkong. Stockholm: Stenström. Libris 7759287. ISBN 91-86600-83-4 
• Larsson, Yngve (1907). Kommunalsocialistisk bostadspolitik i utlandet. Centralförbundet för socialt arbete ; 13. Stockholm. Libris 1612559 
• Larsson, Yngve (1912). Inkorporeringsproblemet. Stadsområdets förändringar med särskild hänsyn till svensk förvaltningspraxis. Svenska stadsförbundets skriftserie : Sjätte bandet. Stockholm: Nordiska Bokhandeln. Libris 380038  (PDF 1, PDF 2) (doktorsavhandling)
• Larsson, Yngve (7 november 1935). ”Rekognosering av Amerika : Om vikten att kunna förvånas”. Dagens Nyheter. http://www.stockholmskallan.se/index.php?sokning=1&action=visaPost&start=0&mediaId=24915&post=4. 
• Larsson, Yngve (8 maj 1945). ”Uttalanden av norska och svenska kulturpersoner - avsnitt: Låt oss dela med oss till hungrande frändefolk!”. Svenska Dagbladet: s. 11. 
• Larsson, Yngve (1947). ”Regionplaneringens administrativa problem”. PLAN (Stockholm: Föreningen för Samhällsplanering) (1:47): sid. 3-7. ISSN 0032-0560.  Libris 8258191
• Larsson, Yngve (1960). Nedre Norrmalm - Historiskt och ohistoriskt. Utvidgat särtryck ur Samfundet S:t Eriks årsbok. Stockholm: Norstedt. Libris 1794231 
• Larsson, Yngve (1962) (på engelska). Building a city and a metropolis : the planned development of Stockholm. "28". USA: Journal of the American Institute of Planners. sid. 220-228. http://www.informaworld.com/smpp/content~db=all~content=a790515073.  Libris 8847178, även publicerad i Larsson, Yngve; Göran Sidenbladh; m fl (1964). Garpe, Joakim. red (på engelska). Stockholm: regional and city planning : seven articles on Planning problems in Greater Stockholm. Stockholm: Stadskollegiets reklamkommitté. Libris 1793683 
• Larsson, Yngve; Pieter de Wolff; Lauchlin Currie (1967) (på engelska). Governmental planning and political economy. Royer Lectures. Berkeley, Kalifornien: Institute of Business and Economic Research, Institute of Governmental Studies, University of California. Libris 8852548 
• Larsson, Yngve (1967). På marsch mot demokratin - Från hundragradig skala till allmän rösträtt, 1900-1920. Monografier utgivna av Stockholms stad. Stockholm: Almqvist & Wiksell. Libris 8390180. http://www.stockholmia.stockholm.se/media/pdf/22_larsson.pdf 
• Larsson, Yngve (1969). ”Stockholms parker och parkmästare”. Arkitektur (7). 
• Larsson, Yngve (1977). Mitt liv i Stadshuset – Första delen: Från fåvälde till demokratisk ordning (1900–1954). Stockholm: Stockholms kommunalförvaltning. Libris 7751621. ISBN 91-85676-00-4  (Digital version, s. 1–342)
• Larsson, Yngve (1977). Mitt liv i Stadshuset – Andra delen: I tjänst hos denna stolta stad (1920–1954). Stockholm: Stockholms kommunalförvaltning. Libris 7751622. ISBN 91-85676-00-4  (Digital version, s. 343–673)
• ”Yngve Larssons arkiv, förteckningsnummer SE/SSA/1233”. Stockholms stadsarkiv. http://www.nad.ra.se/archive_index.aspx?id=c9b2b9b9-929d-407f-9932-63901e1dc67d&s=Balder. Läst 14 maj 2009. 
• Larsson, Yngve A. A. (2008). Vändpunkter – Minnen, möten, uppbrott. Bonniers Familjestiftelse. Libris 11255465 
• Lindhagen, Jan (1972). Socialdemokratins program. Del 1: I rörelsens tid 1890–1930. Stockholm: Tiden i samarbete med Stockholms arbetarekommun. Libris 199925. ISBN 91-550-1553-0 
• Lindkvist, Anna (2007). Jorden åt folket: Nationalföreningen mot emigrationen 1907–1925. Skrifter från institutionen för historiska studier, Umeå universitet, 1651-0046 ; 19. Umeå: Institutionen för historiska studier, Umeå universitet. sid. 72. Libris 10560948. ISBN 978-91-7264-387-1. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-1385 
• Lindstenz, Bernt (2008). Samspel: regionalt och mellankommunalt samarbete i Stockholms län under ett drygt halvsekel. Monografier utgivna av Stockholms stad. Stockholm: Stockholmia. Libris 10670306. ISBN 978-91-7031-198-7. http://www.ksl.se/images/User/Samspel.pdf 
• Lundborg, Gösta; William-Olsson, Tage; Karlsson, Erik (1931). Utlåtande i anledning av förslag till ändring av mosaikmålningen å Gyllene salens norra vägg (Parodi). Stadskollegiets utlåtanden och memorial 1931 : Nr -. Stockholm. Libris 2879749 
• Löwbeer, Nils; Carl Albert Anderson; C Brännberg; Knut Ekemar; J.A. Fagerberg; Yngve Larsson; F. Thun; Adolf Wallentheim; Alarik Wigert; Uno Åhrén; Eric Törngren (1947). Betänkande med förslag till lag om regionkommuner m. m.. Statens offentliga utredningar 1947:30. Stockholm: 1944 års kommitté för kommunal samverkan. ISSN 0375-250X Libris 13576753. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kb:sou-1458006 
• Martensen-Larsen, Fr. (1914) (på danska). Boganmeldelser : YNGVE LARSSON: Inkorporeringsproblemet. Stockholm, Aktiebolaget Nordiska Bokhandeln. 1912.. Bind 3. række, 22. https://tidsskrift.dk/nationaloekonomisktidsskrift/article/download/59211/81723/130823. Läst 27 augusti 2014. 
• Markelius, Sven (m fl) (1945). Det framtida Stockholm : riktlinjer för Stockholms generalplan. Stockholm: Byggmästarens förlag. Libris 3285232 
• Mehr, Hjalmar (17 december 1977). ”Yngve Larsson död : Århundradets främste stadsbyggare i Sverige”. Dagens Nyheter: s. 34. 
• Moberg, Helge (red.) (1967). ”Yngve Larsson”. Stockholms stadsfullmäktige 1938–1963: biografiska data och porträtt. Stockholm: Stadskansliet. sid. 24. Libris 1256658. http://www.stockholmskallan.se/ContentFiles/SSA/Biblioteket/Fullmaktigemedlemmar/SE_SSA_BIBL_0118_0029_0235_0024_Larsson_Y.jpg. Läst 21 mars 2013  Arkiverad 9 november 2014 hämtat från the Wayback Machine.
• Nilsson, Torbjörn (2013). Stockholm som motor och motpart: stadsbild och statsmakt sedan 1945. Monografier utgivna av Stockholms stad ; 235. Stockholm: Stockholmia förlag. ISSN 0282-5899 Libris 13552195. ISBN 978-91-7031-260-1. https://stockholmskallan.stockholm.se/post/29425 
• Oser, Jacob (1967). ”Reviewed work(s): Governmental Planning and Political Economy by Yngve Larsson; Pieter deWolff; Lauchlin Currie”. Journal of Economic Issues 1 (3): sid. 244–246. http://www.jstor.org/pss/4223854. 
• Pass, David (1969) (på engelska). Vällingby and Farsta - from idea to reality: the suburban development process in a large Swedish city. Stockholm: Statens institut för byggnadsforskning. sid. 192 ff. Libris 7790. http://books.google.se/books?id=WNYvAQAAIAAJ 
• Pihl Atmer, Ann Katrin; Tham, Jan (2001). Sommarnöjen vid vattnet. Stockholm: Albert Bonniers Förlag. ISBN 91-0-056984-4 
• Pihl Atmer, Ann Katrin (2011). Stockholms stadshus och arkitekten Ragnar Östberg: drömmen och verkligheten. Stockholm: Natur & Kultur. Libris 12132364. ISBN 978-91-27-13064-7 
• Rilke, Rainer Maria; Nádherny von Borutin, Sidonie (2007). Storck, Joachim W.. red. Briefwechsel 1906-1926. Göttingen. sid. 473. ISBN 3-89244-983-X. http://books.google.se/books?id=k8cGNbMjOykC&pg=PA473&lpg=PA473&dq=Friedrich+Stieve+geb.+1884&source=bl&ots=pUCIlZCTze&sig=I2GLgCMdSMaA9Q5ExOYuCURU3yg&hl=sv&ei=EymxS9mrK46F-Qap7OyZAg&sa=X&oi=book_result&ct=result&resnum=2&ved=0CAgQ6AEwAQ#v=onepage&q=Friedrich%20Stieve%20geb.%201884&f=false 
• Rudberg, Eva (red.); Bergman, Bo; Caldenby, Claes; Gullberg, Anders (2004). Tage William-Olsson: stridbar planerare och visionär arkitekt. Monografier utgivna av Stockholms stad. Stockholm: Stockholmia förlag. Libris 9552992. ISBN 91-7031-138-2 
• Sanz, Michael (1996). Bromma flygplats: flyg, folk och händelser 1936-1996. Stockholm: Allt om Hobby. sid. 27 ff.. Libris 7749587. ISBN 91-85496-87-1 
• Schönning, Klas (2000). Hökarängen. Stockholm: Stockholmshem. sid. 27. Libris 3130667. https://stockholmskallan.stockholm.se/post/9838 
• Sidenbladh, Göran (1978). ”G R Yngve Larsson”. Svenskt biografiskt lexikon (SBL), häfte 108. Stockholm: Statens arkivstyrelse. sid. 333-337. https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=11054 
• Sidenbladh, Göran (1979). ”Yngve Larsson: Mitt liv i Stadshuset”. Sankt Eriks årsbok 1979. Stockholm: Samfundet S:t Erik. sid. 145-150. Libris 2331700 
• Sidenbladh, Göran (1981). Planering för Stockholm 1923–1958. Monografier utgivna av Stockholms stad ; 22:V:3. Stockholm: Liber. ISBN 91-38-05335-7 Libris 7259972  (PDF 1 PDF 2)
• Skårfors, Rikard (1999). Beslutsfattandets dilemma: planarbete och opinionsyttringar rörande trafikleder i Stockholm 1945-1975. Working papers in transport and communication history, 1104-6988 ; 1999:2. Uppsala: Ekonomisk-historiska institutionen, Uppsala universitet (licentiatuppsats). Libris 2838557. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-2450 
• Stavenow-Hidemark, Elisabet (1971). Villabebyggelse i Sverige 1900–1925. Nordiska museets handlingar. Uppsala: Nordiska museet. ISSN 0346-8585 
• Stein, Clarence (1998). Kermit C. Parsons. red (på engelska). The Writings of Clarence S. Stein: Architect of the Planned Community. Baltimore, Maryland: Johns Hopkins University Press. ISBN 0-8018-5756-2 
• Sveriges dödbok 1947-2003 Swedish death index 1947-2003 (CD-ROM) (Version 3.0). Sundbyberg: Sveriges släktforskarförbund. 2005. Libris 9854744 

• Sveriges statskalender. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer. 1945. sid. avsnitt 501, 503, 743, 950, 962, 1102. ISSN 0347-7223 Libris 8261599 
• Thomasson, Carl-Gustaf (1962). ”Gustaf Steffen. En säregen gestalt i svensk lärdomshistoria”. Statsvetenskaplig tidskrift (4): sid. 279–307. http://journals.lub.lu.se/index.php/st/article/view/2793.  Libris 11567523
• Thulin, Carl (1932). ”Regleringen av slussområdet i Stockholm”. Teknisk Tidskrift, avdelningen för Väg- och vattenbyggnadskonst (11). https://runeberg.org/tektid/1932v/0127.html. 
• Thörn, Kerstin (1997). En bostad för hemmet : idéhistoriska studier i bostadsfrågan 1889-1929. Idéhistoriska skrifter ; 20. Umeå: Umeå universitet. ISSN 0282-7646 Libris 13577121. http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?searchId=1&pid=diva2:639738 
• Sandberg, Harry; Yngve Larsson; Halvar G. F. Sundberg; Albert Lilienberg; David Anger; Axel Dahlberg; Gösta Hellgren (1940). Betänkande med utredning och förslag rörande tunnelbana genom staden: avgivet den 6 september 1940 av de av Stadskollegiet den 23 februari tillsatta tunnelbanedelegerade D. 1, Huvudbetänkande. Stadskollegiets utlåtanden och memorial. Bihang, 99-3047450-1 ; 1940:10A. Stockholm. Libris 3320948 
• Wästberg, Per (1973). ”Till Yngve Larsson en dag i Röda Rummet.”. Arkitektur (3): sid. 28 f. 
• Wästberg, Per (17 december 1977). ”Yngve Larsson död : Dynamit och dynamik i lagom dosering”. Dagens Nyheter: s. 34. 
• Östberg, Kjell (1990). Liberalerna och arbetarrörelsen. Stockholm: Tidskriften Arkiv. http://arkiv.rodarummet.org/2013/08/24/liberalerna-och-arbetarrorelsen/ 

• Andrén, Mats (2007). ”Gemenskapens värme och effektivitetens kyla : kommunidéer för hundra år sedan”. Humanistdag-boken. Göteborg: Humanistiska fakultetsnämnden, Göteborgs universitet. sid. 9-14. ISSN 1400-4496 Libris 4342319. ISBN 978-91-7360-355-3. https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/10320 
• Andrén, Mats (2007). Den europeiska blicken och det lokala självstyrets värden. Hedemora: Gidlund. Libris 10415974. ISBN 9789178447381. http://www.historisktidskrift.se/fulltext/2009-1/pdf/HT_2009_1_089-151_kortrecensioner.pdf 
• Anton, Thomas J. (1975) (på engelska). Governing Greater Stockholm: A Study of Policy Development and System Change. Lane studies in regional government,99-0104463-4 ;3. Berkeley, Kalifornien: University of California Press. Libris 5003728. ISBN 0-520-02718-3. http://books.google.se/books?id=10o4HxD0AgEC 
• Deland, Mats (2001) (på engelska). The Social City : Middle-way approaches to housing and sub-urban golvernmentality in southern Stockholm, 1900-1945. Studier i stads- och kommunhistoria, 0284-1193 ; 23. Stockholm: Stads- och kommunhistoriska institutet. Libris 7776235. ISBN 91-88882-17-9. http://su.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:189679 
• Forsell, Håkan (2003). Hus och hyra: fastighetsägande och stadstillväxt i Berlin och Stockholm 1860-1920. Studier i stads- och kommunhistoria, 0284-1193 ; 25. Stockholm: Stads- och kommunhistoriska institutet. Libris 8868017. ISBN 91-88882-20-9. https://pubs.sub.su.se/5867.pdf 
• Gärde, Erland (1948). Yngve Larsson. Svenska män och kvinnor, band 4. Stockholm: Bonnier. sid. 484 f. Libris 53803 
• Hofsten, Erland (1943). Utredning angående stadsplanen för Gubbängen. Stadskollegiets utlåtanden och memorial. Bihang, 99-3047450-1 ; 1943:88. Stockholm. Libris 1677577 
• Isaksson, Pär (2022). Tunnelbanemiraklet : projektet som byggde den moderna staden. Stockholm: Timbro förlag. Libris xcbrdmr0v76ccwwq. ISBN 9789177033134 
• Johnson, Anders (2014). Alla tiders Stockholmsliberaler : från Adolf Hedin till Lotta Edholm. Stockholm: Folkpartiets stockholmsförening. sid. 104, 117, 118 ff, m fl. ISBN 978-91-637-5402-9 
• Jörnmark, Jan (2018). Norrmalmsregleringen. Stockholm: Fastighetsägarna Stockholm och Vasakronan 
• Larsson, Yngve: Se bibliografi ovan.
• Lewin, Leif (1968). ”Litteraturgranskning: Yngve Larsson: På marsch mot demokratin. Från hundragradig skala till allmän rösträtt.”. Statsvetenskaplig tidskrift. Lund: Fahlbeckska stiftelsen. sid. 195–198. Libris 8258399  (PDF)
• Sidenbladh, Göran (1985). Norrmalm förnyat 1951-1981. Stockholmsmonografier ; 66. Stockholm: Stockholmia förlag. ISSN 0282-5899 Libris 7754399. ISBN 91-86050-13-3 
• Söderholm, Sven, red (1941). Till borgarrådet Fil. Dr Yngve Larsson : Denna bok som i bild berättar om edra insatser för det nya Stockholm tillägnas eder på sextoårsdgen den 13 december 1941. Stockholm: Albert Bonniers förlag. Libris 1410049 
• Theorell, Anita (2021). Axel Törneman 1880–1925: Pionjär i brytningstid. Stockholm: Bokförlaget Stolpe. Libris dqtdrp07bk3c5wjg. ISBN 9789189069091 
• Mia Tottmar (2020). ”Modigt beslut om tunnelbanan under kriget”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/sthlm/modigt-beslut-om-tunnelbanan-under-kriget/. 
• Wästberg, Per; Hasse Erikson (1982). Tal i Röda rummet. Höjerings bokförlags skriftserie Stockholmiana ; 20. Stockholm: Höjering. Libris 7790596. ISBN 9197016144 
• ”1900–1920”. Makten över kommunerna forskning om självstyrelse, hierarkier och nätverk. Stockholm: Sveriges kommuner och landsting. 2008. sid. 61–63. Libris 11331276. ISBN 978-91-7164-321-6. http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7164-321-6.pdf 
• Yngve Larsson : Mullberget, Djurgården, Stockholm : den 13 december 1951. Stockholm: Bonniers. 1952. Libris 3005871  (Hyllning vid 70-årsdagen)

•   Wikimedia Commons har media som rör Yngve Larsson.
  Bilder & media
•   Wikimedia Commons har media som rör Yngve Larsson (kategori).
  Bilder & media
•   Wikiquote har citat av eller om Yngve Larsson.

  Citat
• Yngve Larsson i Libris
• Stockholmskällan har media som rör Yngve Larsson
• Borgarrådet Yngve Larsson på Facebook

Video

• Gustaf V; Larsson, Yngve; m. fl. (15 oktober 1935). Från tradiselände till funkisfröjd : Invigningen av Slussområdet i Stockholm har skett i glädjens alla tonarter. [SF-journal]. Stockholm: Svensk filmindustri. http://svtplay.se/v/1370229/oppet_arkiv/invigning_av_slussen?sb,k103004,2,f,103033. Läst 18 september 2009  Arkiverad 5 november 2011 hämtat från the Wayback Machine.
• Sundgren, Nils Petter och Björn Nilsson intervjuar Yngve Larsson (17 oktober 1976). Återblick. [TV-program]. Villa Mullberget, Stockholm: Sveriges Television. https://www.youtube.com/watch?v=f3MYiNVC9UQ. Läst 18 september 2009 
• Edholm, Lotta; Hayen, Mats (19 mars 2013). Lotta Edholm i tisdagssamtal om Stockholmspolitikens historia. [Vimeo]. Stockholm: Stockholms stad. http://vimeo.com/user15455680/review/62180465/dabf880bd1. Läst 20 mars 2013 Arkiverad 9 november 2014 hämtat från the Wayback Machine.