Vetenskapsåret 1825
naturvetenskapsrelaterade händelser under år 1825
Vetenskapsåret 1825 | |
1824 · 1825 · 1826 | |
Humaniora och kultur | |
---|---|
Konst, litteratur, musik och teater | |
Samhällsvetenskap och samhälle | |
Krig | |
Teknik och vetenskap | |
Vetenskap |
Händelser
redigera- 27 september - Järnvägen mellan Stockton och Darlington invigs.
- Pierre-Simon Laplace publicerar Mecanique Celeste, en studie över gravitationen, solsystemets stabilitet, tidvattnet, dagjämningarnas rörelse, månens libration och Saturnus ringar.
- Michael Faraday lyckas isolera bensen.
- Hans Christian Ørsted utvinner aluminium.
- Augustin Louis Cauchy lägger fram Cauchys integralsats. Han inför också teorin om residy i komplex analys.
- Johann Peter Gustav Lejeune Dirichlet och Adrien-Marie Legendre bevisar Fermats stora sats för n = 5.
- André-Marie Ampère upptäcker Stokes sats.
- Georges Cuvier framlägger katastrofteorin som förklaring för utdöendet av stora grupper av djur.
- Étienne Geoffroy Saint-Hilaire identifierar Cuviers fossila "krokodil" som en teleosaurus.
- Okänt datum - G. Poulett Scrope publicerar Considerations on Volcanoes, det första systematiska verket inom vulkanologi.[1]
- Okänt datum - Jean-Baptiste Sarlandière's Mémoires sur L'Électro-Puncture introducerar elektroakupunktur inom västerländsk medicin.[2]
Pristagare
redigera- Copleymedaljen
- François Arago, fransk astronom och fysiker
- Peter Barlow, brittisk matematiker
Födda
redigera- 4 maj - Thomas Henry Huxley (död 1895), brittisk biolog.
Avlidna
redigera- 6 oktober - Bernard Germain de Lacépède (född 1756), fransk biolog.
- Maria Angela Ardinghelli (född 1730), italiensk översättare, matematiker och fysiker.
Källor
redigeraFotnoter
redigera- ^ ”Scrope, George Julius Poulett”. Encyclopædia Britannica Online. 2008. http://www.britannica.com/eb/article-9066399. Läst 27 oktober 2008.
- ^ Gwei-Djen, Lu; Needham, Joseph (1980). Celestial Lancets: a history and rationale of acupuncture and moxa. Cambridge University Press. sid. 295–7. ISBN 0-521-21513-7