Vadstena kommun

Kommunens område motsvarar socknarna: Hagebyhöga, Herrestad, Hov, Källstad, Nässja, Orlunda, Rogslösa, Sankt Per, Strå, Väversunda och Örberga. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns även Vadstena stad som 1863 bildade en stadskommun.

Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunerna Aska (av de tidigare kommunerna Fivelstad, Hagebyhöga, Orlunda, Styra, Varv och Västra Stenby), Folkunga (av Appuna, Hogstad, Hov, Kumla, Rinna och Väderstad) samt Östgöta-Dal (av Herrestad, Källstad, Nässja, Rogslösa, Strå, Väversunda och Örberga) samtidigt som Sankt Pers landskommun införlivades i Vadstena stad.

1967 införlivades Östgöta-Dals landskommun i Vadstena stad. Vadstena kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Vadstena stad och en del ur Folkunga landskommun (Hovs församling). 1974 införlivades kommunerna Aska och Vadstena i Motala kommun. 1980 utbröts den del som utgjort Vadstena kommun samt Hagebyhöga och Orlunda församlingar och (åter)bildade Vadstena kommun.^[10]

Kommunen ingick från bildandet till 2002 i Motala domsaga och kommunen ingår sedan 2002 i Linköpings domsaga.^[11]

Kommunen ligger vid Vätterns strand i västra Östergötland. Den gränsar i söder till Ödeshögs kommun, i sydost till Mjölby kommun och i nordost till Motala kommun, i vilken Vadstena kommun ingick åren 1974–1979.

Kommunen är belägen vid Vätterns Östra strand och består till största delen av ett böljande slättlandskap där sedimentära bergarter till övervägande del utgör berggrunden. I sydväst finns Omberg, en skogklädd urbergshorst som bildar en skarp gräns mot den i övrigt kalkrika lerslätten som utgör odlingsmark. Längs Omberg hittas kärrmarker med rik växtlighet. Den grunda och näringsrika slättsjön Tåkern finns kommunens södra del och där finns en stor rikedom på häckande fågelarter. Hagebyhögakärret, ett kalkkärr med åtskilliga orkidéer, finna i den nordöstra delen av kommunen.^[12]

År 2022 fanns sex naturreservat i kommunen – Hagebyhöga, Kastad kulle torräng, Ombergsliden, Ostmossen, Motalabuktens öreservat och Tåkern. Därutöver fanns även ett skogligt biotopskyddsomåde och tre naturminnen.^[13]

 

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i tre församlingar – Aska församling (ligger även i Motala kommun), Dals församling och Vadstena församling.

Från 2016 indelas kommunen istället i 11 distrikt^[14] – Hagebyhöga, Herrestad, Hov, Källstad, Nässja, Orlunda, Rogslösa, Strå, Vadstena, Väversunda och Örberga.

I kommunen finns två tätorter, Vadstena och Borghamn, båda belägna vid Vätterns strand.^[15]

Efter valet 2014 bildades en styrande koalition mellan Socialdemokraterna och det då nybildade lokala politiska partiet Konsensus. En av de viktigaste sakfrågorna i samarbetet var bostadsbyggandet.^[16] I juni 2017 sprack dock koalitionen som en följd av "turerna kring kommundirektörens tillvägagångsätt att godkänna anställningar för både sin fru och sin bekant inom kommunen", vilket innebar att Socialdemokraterna tappade förtroendet för kommundirektören. Istället bildades en ny koalition mellan Socialdemokraterna, Moderaterna och Miljöpartiet.^[17] Samma regnbågskoalition fortsatte samarbetet efter valet 2018 och hade då majoritet med 18 av 35 mandat.^[18]

Källa:^[19]

För valresultat 1973–1976 se Motala kommun

Totalt har kommunstyrelsen 11 ledamöter, varav 3 tillhör Konsensus, 3 tillhör Socialdemokraterna, 2 tillhör Moderaterna och Centerpartiet, Kristdemokraterna och Miljöpartiet har alla 1 ledamot vardera.^[20]

•   Nådendal
•   Bogense
•   Svelvik
•   Patreksfjörður

Vård, omsorg och tillverkningsindustri utgör basen för det lokala näringslivet. Omkring 22 procent av den förvärvsarbetande befolkningen var sysselsatta inom tillverkningsindustrin i början av 2020-talet, en sektor som lokalt domineras av små företag. Bland dessa återfinns pumptillverkaren Sultzer Pump Production AB, den mekaniska verkstaden Fredriksons Verkstads AB och EWAB Engineering AB som tillverkar materialhanteringssystem. Turismen är också en viktig del av det lokala näringslivet, då främst den stora turisttillströmningen till centralorten.^[12]

Från sydväst till nordöst går Riksväg 50 och Länsväg 206 går från öst till väst mot centralorten.^[12]

Genom kommunen går också Wadstena–Fogelsta Järnväg som är Sveriges äldsta bevarade smalspår.^[21] Den reguljära trafiken lades dock ner 1978 men tio år senare började museitågen rulla längs sträckan.^[22]

Kommunen har 7 489 invånare (30 september 2024), vilket placerar den på 246:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Den 31 december 2013 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 645, eller 8,74 % av befolkningen (hela befolkningen: 7 383 den 31 december 2013). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 470, eller 6,16 %^[24]

Vid Vadstena slott finns både Mårten Skinnares hus och den gamla hospitalsbyggnaden som inrymmer Vadstena hospitalsmuseum. Den senare skildrar mentalsjukvården från 1500- till 1900-talet.^[25] Den heliga Birgittas efterlämnade kulturmiljöarv finns att beskåda på Sancta Birgitta Klostermuseum som är ett historiskt museum med tonvikt på medeltiden.^[26] Som kontrast till de nischade museerna om kloster, slott och hospital fokuserar Vadstena stadsmuseum på "vardagliga Vadstena" från 1400-talet och framåt.^[27]

Andra museer i kommunen är Vadstena Leksaksmuseum, Gottfrid Larsson-gården med Spetsmuseum, Wadstena-Fogelsta Jernvägsmuseum, Vadstena MC- och traktormuseum och Pressfotografernas kameramuseum.

 

År 2022 fanns 283 fornlämningar som hittats i kommunen registrerade hos Riksantikvarieämbetet.^[28] Exempelvis finns ett 30-tal gravar från århundradena närmast efter Kristi födelse vid Folkets Park.^[29] Ett annat gravfält är Nässja skeppssättning som samlar 23 fornlämningar.^[30]

Andra välkända kulturarv i kommunen är renässansslottet Vadstena slott^[31] och Heliga Birgittas verk Vadstena kloster.^[32] Till klostret hör också Vadstena klosterkyrka som enligt henne skulle vara av "slät gärning, ödmjuk och stark".^[33]

I Borghamn finns flera kulturhistoriska arv så som ruinen efter fornborgen Drottning Ommas borg, den kungliga hjortparken med anor från 1600-talet och gamla kalkstensbrott.^[34]

Blasonering: I fält av guld en S:ta Birgittagestalt – med gloria, dok, klädnad och skor av silver – sittande i en röd stol, skrivande med gåspenna i en bok, båda av silver; ansikte och händer av guld.

Motivet är från 1400-talet. Det fastställdes som vapen för Vadstena stad år 1938 och fortsatte att användas av den nya kommunen 1971. Vid sammanläggningen med Motala kommun 1974 kom vapnet ur bruk. Sedan Motala kommun spruckit 1980 togs det åter i bruk av den nya Vadstena kommun, som lät registrera det i PRV år 1989.

Även de tidigare landskommunerna Folkunga och Östgöta-Dal hade vapen, vars giltighet upphört i samband med sammanslagningar.

•  
  Folkunga landskommun
  (1955–1970)
•  
  Östgöta-Dals landskommun
  (1954–1966)

• Personer med anknytning till Vadstena kommun

• Gunnar Sträng (1973). Vadstena under 700 år. En minnesbok. Vadstena: Vadstena kommun 

• Vadstena kommun
•   Wikimedia Commons har media som rör Vadstena kommun.
  Bilder & media