Umebladet
Umebladet (fram till 1866 Umeå-Bladet) var en moderat reformvänlig[2][3], senare konservativ, tidning i Umeå som utgavs mellan 1847 och 1951. Sedan år 2010 ger Arbetarpartiet ut en gratistidning i Umeå med samma namn.
| Umebladet | |
 Umeå-Bladet, första numret 1847 | |
| Publikationstyp | Dagstidning |
|---|---|
| Grundad | 25 september 1847 |
| Nedlagd | 31 maj 1951 |
| Land | Sverige  |
| Huvudkontor | Umeå |
| Politisk beteckning | Konservativ |
| Språk | Svenska |
| Frekvens | 1847–1915: 1 nummer/vecka[1] 1915–1951: 6 nummer/vecka[1] |
Historia
redigera| ” | Hvad tidningens tendens beträffar, så vill redaktionen bemöda sig om, att städse tala sanningens språk, utan all partisk färgläggning, äfvensom utan bitterhet | „ |
| – Umeå-Bladet 25/9 1847 | ||
Boktryckare Erik Gustaf Lindroth hade fått tillstånd att utge "Umeå-Bladet" och han köpte Umeås enda tryckeri 1847. En månad senare lämnade det första numret av Umeå-Bladet pressen, som en veckotidning.[4]
I slutet av 1865 pågick en språkstrid om stadens namn skulle skrivas "Ume" eller "Umeå". Lindroth föredrog "Ume" och ändrade den 26 januari 1866 namn på tidningen från "Umeå-Bladet" till "Umebladet".[4] E G Lindroth dog 1881 och hans son, Edvard, tog över tidningen.[5] Tryckeriet och tidningens arkiv förstördes i Umeå stadsbrand 25 juni 1888. Edvard Lindroth åkte då till Stockholm och köpte nya maskiner och papper. Tidningen kom ut igen den 6 juli 1888.[5]
Upplagan var 1889 uppe i 1 650 exemplar – en anmärkningsvärd siffra i ljuset av att staden först året därpå uppnådde 3 000 invånare.[6]
1913 avgick Edvard Lindroth som chef för Umebladet och Umebladet blev ett organ för det Allmänna valmansförbundet (idag moderaterna).[7] 1914 blev Umebladet Umeås första dagliga tidning och 1916 började Umebladet att sätta de viktigaste nyheterna på första sidan.[8] Omkring 1930 moderniserades Umebladets innehåll och disposition.[9]
Vid nedläggningen 1951 slogs Umebladet samman med Skelleftebladet och Norrbottens Allehanda till en ny tidning, Nordsvenska Dagbladet.
- 1847–1880 Erik Gustaf Lindroth
- 1880–1913 Edvard Lindroth
- 1913–1916 Helge Hellroth
- 1916–1919 Gösta Thalén
- 1919–1922 Birger Forsberg
- 1922–1927 Arvid Bjerking
- 1927–1929 Alfred Viving
- 1929–1935 Gunnar Dahlin
- 1935–1938 Arne Lindström
- 1939–1942 Lennart Dansk
- 1943–1944 John-Bertil Vedin
- 1945–1951 Per Lundgren
- 1889: 1 650[10]
- 1917: 7 000
- 1920: 6 000
- 1927: 4 900
- 1945: 3 100
- 1950: 3 100
Referenser
redigeraTryckta källor
redigera- Lars-Erik Edlund, red (1996). Norrländsk uppslagsbok: ett uppslagsverk på vetenskaplig grund om den norrländska regionen. [Regio-Övre]. "Band 4". Tore Frängsmyr. Umeå: Norrlands universitetsförlag. Libris 1610874. ISBN 91-972484-2-8
- Steckzén, Birger (1981(1922)). Umeå stads historia 1588–1888. Norrländska skrifter, 0349-3202 ; 6 (Facs.-utg.). Umeå: Två förläggare. sid. 457-459. Libris 7753338. ISBN 91-85920-05-3 (inb.)
- Nordmark, Dag (1992). ”Tidningshistoria”. Tidskriften Västerbotten (Umeå: Västerbottens läns hembygdsförbund) (1/92): sid. 2-7. ISSN 0346-4938. https://www.vbm.se/wp-content/uploads/2017/09/1992_1.pdf. Läst 5 november 2018.
- Kellgren, Ola; Sundin, Bo (1992). ”Tidningsklipp”. Tidskriften Västerbotten (Umeå: Västerbottens läns hembygdsförbund) (1/92): sid. 8-54. ISSN 0346-4938. https://www.vbm.se/wp-content/uploads/2017/09/1992_1.pdf. Läst 5 november 2018.
- Ullsten, Ann-Maria (1977). Umeå-pressen 1917-1922 [Elektronisk resurs : en studie i lokalpress]. Umeå studies in the humanities, 0345-0155 ; 13. Umeå. Libris 13959315. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-67926
- Rosén, Stellan (1981). Tidningar i norr 1841-1981. [Umeå]: [Övre Norrlandskretsen av Sv. tidningsutgivarefören.]. Libris 297413
Noter
redigera- ^ [a b] NU
- ^ Nordmark, sid 5
- ^ Ullsten, sid 17
- ^ [a b] Steckzén, sid 458
- ^ [a b c d] Rosén, sid 17
- ^ ”Umeås befolkningsutveckling 1650-1995”. ortshistoria.se. Stads- och kommunhistoriska institutet. 21 januari 2008. http://ortshistoria.se/stad/umea/befolkning. Läst 6 november 2018.
- ^ Ullsten, sid 18
- ^ Ullsten, sid 34
- ^ Nordmark, sid 8
- ^ Kellgren, sid 14