Stelis minuta
Stelis minuta är ett solitärt (icke samhällsbildande) bi i familjen buksamlarbin vars larv lever som boparasit i bon av andra buksamlarbin.
Stelis minuta | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Leddjur Arthropoda |
Understam | Sexfotingar Hexapoda |
Klass | Insekter Insecta |
Ordning | Steklar Hymenoptera |
Överfamilj | Bin Apoidea |
Familj | Buksamlarbin Megachilidae |
Släkte | Pansarbin Stelis |
Undersläkte | Pseudostelis[1] |
Art | S. minuta |
Vetenskapligt namn | |
§ Stelis minuta | |
Auktor | Lepeletier & Serville, 1825[2] |
Hitta fler artiklar om djur med |
Utseende
redigeraEtt litet bi med en kroppslängd på 5 till 6 mm. Kroppen är övervägande svart, men tergiterna, bakkroppssegmenten, har vita fläckar på sidorna. Könen är nästan lika, men hanen har spetsigare bakkropp.[3]
Ekologi
redigeraArten är en kleptoparasit; honan lägger ägg i bon av andra buksamlarbin som murarbina Osmia leucomelana, Osmia claviventris, Osmia gallarum samt storsovarbi, troligtvis även gnagbina Hoplitis tridentata, Hoplitis anthocopoides samt väggbi. Den nykläckta larven dödar värdägget eller -larven och lever sedan på det insamlade matförrådet. Övervintring sker som passiv vilolarv. Habitaten följer värdarterna; i Alperna kan arten gå upp till 1 800 m. Flygtiden varar från juni till mitten av augusti, för honan in i september. Stelis minuta är inte särskilt specialiserad vad gäller födokällor, utan besöker blommor från många olika familjer.[3]
Utbredning
redigeraArten finns i större delen av Europa upp till 64°N i Finland.[3]
Referenser
redigera- ^ ”Stelis minuta Lepeletier and Audinet-Serville, 1825” (på engelska). Discover Life. http://www.discoverlife.org/mp/20q?search=Stelis+minuta&flags=glean:&mobile=close. Läst 10 augusti 2013.
- ^ ”Stelis minuta (Lepeletier & Audinet-Serville, 1825)” (på engelska). ITIS. http://www.itis.gov/servlet/SingleRpt/SingleRpt?search_topic=TSN&search_value=756143. Läst 14 augusti 2013.
- ^ [a b c] ”Düsterbienen: Stelis minuta” (på tyska). Wildbienen. http://www.wildbienen.de/eb-sminu.htm. Läst 14 augusti 2013.