[go: up one dir, main page]

Slaget vid Dettingen var ett slag under det österrikiska tronföljdskriget, mellan Frankrike och de allierade, Storbritannien, Hannover och Österrike. Det ägde rum 27 juni 1743 vid Dettingen i Bayern. De allierade segrade. Den allierade styrkan leddes av kung Georg II. Slaget vid Dettingen var det senaste slag där en brittisk monark själv hade befälet över armén.

Slaget vid Dettingen
Del av österrikiska tronföljdskriget

Georg II vid Dettingen.
Ägde rum 27 juni 1743
Plats Dettingen, nu kallat Karlstein am Main, Bayern
Resultat Allierad seger[1]
Stridande
Kungariket Storbritannien Storbritannien,
Hannover (provins) Hannover
Habsburgska monarkin Österrike[2]
Kungariket Frankrike Frankrike[3]
Befälhavare och ledare
Kungariket Storbritannien Georg II
Kungariket Storbritannien Earlen av Stair
Habsburgska monarkin Hertigen av Arenberg
Habsburgska monarkin Marshal von Neipperg
Kungariket Frankrike Duc de Noailles
Kungariket Frankrike Duc de Gramont
Styrka
35 000–37 000:[4]

15 brittiska bataljoner
18 brittiska skvadroner

14 österrikiska bataljoner
10 österrikiska skvadroner

13 hannoveriska bataljoner
16 hannoveriska skvadroner

98 kanoner
23 000[5][6] i strid av 45 000

5 infanteribrigader

27 skvadroner

56 kanoner
Förluster
2 000–3 000[7][8]
  • Britter: 337 hästar, 494 fotsoldater
  • Hannoverier: 20 hästar, 533 fotsoldater
  • Österrikare: 65 hästar, 912 fotsoldater
4 000[9]-4 500[10]
  • 526 hästar
  • 3680 fotsoldater[11]
  • 33 artillerimän

Referenser

redigera
  1. ^ Lecky, W.E.H. (1878) (på engelska). A history of England in the eighteenth century. "1". New York. sid. 458. ”The battle of Dettingen was truly described as a happy escape rather than a great victory...” 
  2. ^ ”National Flags”. Encyclopædia Britannica. 1911. ”The Austrian imperial standard has, on a yellow ground, the black double-headed eagle, on the breast and wings of which are imposed shields bearing the arms of the provinces of the empire. The flag is bordered all round, the border being composed of equal-sided triangles with their apices alternately inwards and outwards, those with their apices pointing inwards being alternately yellow and white, the others alternately scarlet and black.”  Även Smith, Whitney (1975) (på engelska). Flags through the ages and across the world. England: McGraw-Hill. sid. 114–119. ISBN 0-07-059093-1. ”The imperial banner was a golden yellow cloth...bearing a black eagle...The double-headed eagle was finally established by Sigismund as regent...” 
  3. ^ Anderson Dana, George (1874). The American Cyclopaedia. New York. sid. 250. ”...the standard of France was white, sprinkled with golden fleur de lis...”  *”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 16 januari 2008. https://web.archive.org/web/20080116132433/http://www.anyflag.com/history/fleur23.htm. Läst 9 oktober 2007.  Frankrikes ursprungliga baner var beströdd med fleurs-de-lis. *”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 27 september 2008. https://web.archive.org/web/20080927053616/http://digitalgallery.nypl.org/nypldigital/dgdisplaylargemeta.cfm?strucID=585779&imageID=1236061&parent_id=585395&word=&s=&notword=&d=&c=&f=&sScope=&sLevel=&sLabel=&lword=&lfield=&num=0&imgs=12&total=98&pos=1&snum=. Läst 23 november 2008. :på baksidan av denna platta står det: "Le pavillon royal était véritablement le drapeau national au dix-huitième siecle...Vue du chateau d'arrière d'un vaisseau de guerre de haut rang portant le pavillon royal (blanc, avec les armes de France)."
  4. ^ Chandler, David (1990) (på engelska). The Art of Warfare in the Age of Marlborough. Spellmount Limited. sid. 306. ISBN 0-946771-42-1 : Viss statistik tagits från Chandler
  5. ^ (på engelska) The Gentleman's magazine. "13". London. 1743. sid. 429  anger 23 000
  6. ^ Hamilton, Lieutenant-General F.W. (1874) (på engelska). Origin and History of the First or Grenadier Guards. "II". London. sid. 109  anger fransmännen under Grammont till 20 000 i fem brigader.
  7. ^ Hamilton, Lieutenant-General F.W. (1874) (på engelska). Origin and History of the First or Grenadier Guards. "II". London. sid. 111 
  8. ^ (på engelska) The Gentleman's magazine. "13". London. 1743. sid. 385  Uppgifter om allierade förluster. Townshend, Sir Charles Vere Ferrers (1901) (på engelska). The military life of Field-Marshal George first marquess Townshend. London. sid. 39  anger totalt 2 322 döda och skadade.
  9. ^ Townshend, Sir Charles Vere Ferrers (1901) (på engelska). The military life of Field-Marshal George first marquess Townshend. London. sid. 41 
  10. ^ Hesse State Archive Marburg 21 WHK Wilhelmshöher Kriegskarten Bd. 21: Österreichischer Erbfolgekrieg 1740–1748 bis zum Aachener Frieden Relation S3, anger totalt 4104 döda eller skadade. En tysk dokument som anger något högre totalsiffror för artilleriet och kavalleriet som används här.
  11. ^ Saknade oregistrerad är ej inkluderade