Olle Montelius
John Olof Augustin Montelius, känd som Olle Montelius, född 3 juli 1923 i Uppsala,[1] död 25 juni 2015[2] i Masthuggs församling i Göteborg, var en svensk scenograf, målare och tecknare.
Olle Montelius | |
Född | John Olof Augustin Montelius 3 juli 1923 Uppsala, Uppland |
---|---|
Död | 25 juni 2015 (91 år) Masthuggs församling, Göteborg |
Nationalitet | Svensk |
Yrke/uppdrag | Scenograf och tecknare |
Maka | Gunda Kvist (g. 1945–1964; skilda) Gunilla Malteson (g. 1966–1969; skilda) |
Partner | Gunilla Malteson (se ovan) |
Släktingar | Knut Johan Montelius (farfar) |
Biografi
redigeraOlle Montelius var son till konstnären och tecknaren Augustin Montelius och Adina Sandgren samt sonson till psalmförfattaren Knut Johan Montelius. Familjen tillhör släkten Montelius från Uppland.[3] Olle Montelius gjorde läroår som dekormålare i Stockholm varefter han 1949 till 1954 var scenograf vid Helsingborgs stadsteater. Efter en tid i Uppsala där han bland annat arbetade med Peer Gynt (1955) och Hamlet (1956) var han 1960 till 1964 tillbaka i Helsingborg varefter han kom till Göteborgs stadsteater där han gjorde scenografin till ett 60-tal pjäser.[4]
Vid Göteborgs stadsteater var han en tongivande scenograf, inte minst under det nyskapande 1970-talet. Han gjorde scenografin till flera uppsättningar av Lennart Hjulström och Ralf Långbacka. Särskilt epokgörande var scenografin till den förres uppsättningar av August Strindbergs Gustav III och Gustav Vasa.
Speciellt för Olle Montelius scenografi var en utstuderad enkelhet. Han skalade av dramernas krav på olika scenrum till en distinkt skulptur eller maskin som ersatte alla scenbyten. På så vis skapade han rum kring skådespelarnas uttryck så att det uppstod en förhöjande verkan.
Han var även verksam som målare och skulptör samt illustrerade böcker.[4] Montelius finns bland annat representerad vid Göteborgs universitetsbibliotek.[5]
Olle Montelius var 1945–1964 gift med konsthantverkaren Gunda Kvist (1926–2019) och 1966–1969 med sin sedermera sambo konstnären Gunilla Malteson (1942–2019),[3] dotter till hemmansägaren och byggnadssnickaren Gunnar Malteson och konstnären Carin Malteson.[6]
I äktenskapet med Gunda Kvist föddes Tomas Augustin 1946 och Gunda Maria 1955. Olle Montelius är begravd på Mariebergs kyrkogård i Göteborg.[7]
Teater
redigeraScenografi (ej komplett)
redigeraBilder
redigera-
Scenbild ur Den vackra mjölnerskan på Helsingborgs stadsteater 1962.
-
Scenbild ur Den vackra mjölnerskan på Helsingborgs stadsteater 1962.
-
Scenbild ur Två på gungbrädet på Helsingborgs stadsteater 1963.
-
Scenbild ur Tartuffe på Helsingborgs stadsteater 1963.
-
Scenbild ur Processen på Helsingborgs stadsteater 1964.
Referenser
redigeraNoter
redigera- ^ Szabad Carl, red (2002). Sveriges befolkning 1970 (Version 1.00). Stockholm: Sveriges släktforskarförb. Libris 8861349. ISBN 91-87676-31-1
- ^ Olle Montelius * 3 juli 1923 † 25 juni 2015 Arkiverad 4 juli 2015 hämtat från the Wayback Machine. Dödsannons i Göteborgs-Posten. Åtkomst vida familjesidan.se 4 juli 2015.
- ^ [a b] Svenska släktkalendern. Årg. 26 (1992). Stockholm: Almqvist & Wiksell International. 1992. sid. 181–182. Libris 3684382. ISBN 91-22-01504-3
- ^ [a b] Ericson Uno, Engström Klas, red (1992). Myggans nöjeslexikon: ett uppslagsverk om underhållning. 11, Mack-Old. Höganäs: Bra böcker. sid. 129. Libris 7665089. ISBN 91-7752-269-9
- ^ Göteborgs universitetsbibliotek
- ^ MONTELIUS, J O (OLLE) A, konstnär, V Frölunda i Vem är Vem? / Norrland, supplement, register 1968 / s 820.
- ^ ”Montelius, John Olof Augustin”. SvenskaGravar.se. https://www.svenskagravar.se/gravsatt/f47888fe-b4be-4987-94d1-38b91aa28a40. Läst 23 maj 2023.
- ^ Ebbe Linde (9 december 1950). ”Vävaren i Bagdad”. Dagens Nyheter: s. 28. https://arkivet.dn.se/tidning/1950-12-09/334/28. Läst 3 juni 2018.
- ^ ”'Hus med dubbel ingång' i Hälsingborg”. Dagens Nyheter: s. 9. 25 oktober 1951. https://arkivet.dn.se/tidning/1951-10-25/289/9. Läst 3 juni 2018.
- ^ Ingvar Holm (4 december 1952). ”Rattigan i Hälsingborg”. Dagens Nyheter: s. 15. https://arkivet.dn.se/tidning/1952-12-04/331/15. Läst 4 juni 2018.
- ^ Ingvar Holm (8 maj 1953). ”'Ett huvud kortare' i Hälsingborg”. Dagens Nyheter: s. 12. https://arkivet.dn.se/tidning/1953-05-08/123/12. Läst 4 juni 2018.
- ^ ”Tidningsnotis”. Dagens Nyheter: s. 20. 10 november 1957. https://arkivet.dn.se/tidning/1957-11-10/306/20. Läst 29 juli 2018.
- ^ [a b] ”Tidningsnotis”. Dagens Nyheter: s. 16. 28 februari 1958. https://arkivet.dn.se/tidning/1958-02-28/57/16. Läst 29 juli 2018.
- ^ ”Tidningsnotis”. Dagens Nyheter: s. 16. 21 mars 1959. https://arkivet.dn.se/tidning/1959-03-21/78/16. Läst 29 juli 2018.
- ^ Ingvar Holm (3 september 1960). ”Hälsingborg spelar Lope de Vega”. Dagens Nyheter: s. 16. https://arkivet.dn.se/tidning/1960-09-03/239/16. Läst 26 maj 2018.
- ^ Anna Greta Ståhle (9 november 1960). ”Harriet Andersson i comeback”. Dagens Nyheter: s. 14. http://arkivet.dn.se/tidning/1960-11-09/305/14. Läst 5 augusti 2017.
- ^ ”Tidningsnotis”. Dagens Nyheter: s. 39. 23 februari 1961. https://arkivet.dn.se/tidning/1961-02-23/52/17. Läst 29 juli 2018.
- ^ Ingvar Holm (2 september 1961). ”Urpremiär i Hälsingborg”. Dagens Nyheter: s. 12. https://arkivet.dn.se/tidning/1961-09-02/237/12. Läst 26 september 2020.
- ^ ”Tidningsnotis”. Dagens Nyheter: s. 18. 4 oktober 1961. https://arkivet.dn.se/tidning/1961-10-04/269/18. Läst 26 september 2020.
- ^ Ingvar Holm (27 december 1961). ”Enmansteater i Hälsingborg”. Dagens Nyheter: s. 16. https://arkivet.dn.se/tidning/1961-12-27/350/16. Läst 8 juni 2018.
- ^ ”Ulf Johansson spelar Molière i Hälsingborg”. Dagens Nyheter: s. 16. 22 februari 1962. https://arkivet.dn.se/tidning/1962-02-22/51/16. Läst 8 juni 2018.
- ^ ”Gösta Ekman och Åke Fridell spelar komedi i Hälsingborg”. Dagens Nyheter: s. 13. 26 maj 1962. https://arkivet.dn.se/tidning/1962-05-26/141/13. Läst 27 juni 2018.
- ^ Ingvar Holm (29 juni 1963). ”Lustigt och dansant”. Dagens Nyheter: s. 7. https://arkivet.dn.se/tidning/1963-06-29/173/7. Läst 10 juni 2018.
- ^ Hans Axel Holm (5 juli 1964). ”Nästan långtråkiga byster”. Dagens Nyheter: s. 10. https://arkivet.dn.se/tidning/1964-07-05/179/10. Läst 10 juni 2018.
- ^ Leif Zern (12 september 1970). ”'Hjälten på gröna ön' i Göteborg: God underhållning”. Dagens Nyheter: s. 16. http://arkivet.dn.se/tidning/1970-09-12/247/16. Läst 30 oktober 2016.
- ^ ”Fullmakten, 1980”. Göteborgs stadsmuseum. Arkiverad från originalet den 12 april 2016. https://web.archive.org/web/20160412112117/http://62.88.129.39/carlotta/web/object/823775. Läst 31 mars 2016.
- ^ Bengt Jahnsson (25 april 1984). ”'Mäster Olof': Ett trumfkort för Riksteatern”. Dagens Nyheter: s. 26. https://arkivet.dn.se/tidning/1984-04-25/112/26. Läst 4 februari 2022.
Källor
redigera- P.G. Engel & Leif Janzon: Sju decennier - Svensk teater under 1900-talet, Lund 1974, ISBN 91-37-05613-1
- Kurt Aspelin: Timon från Aten. Ett drama - en uppsättning - ett möte med publiken, Staffanstorp 1971
- Lena Fridell och Lennart Hjulström: Gustav Vasa i Göteborg i Kurt Aspelin: Teaterarbete - Texter för teori och praxis, Stockholm 1977, ISBN 91-1-774031-2
- Gustav Vasa, programblad, Göteborgs stadsteater 1975
- Processen, programblad, Göteborgs stadsteater 1976
Externa länkar
redigera- Olle Montelius TECKNINGAR, SCENOGRAFI OCH ANNAT Officiell webbplats
- Olle Montelius på Libris (bibliotekskatalog)
- Olle Montelius i Dramatens rollbok