Newroz

I kurdisk tradition är firandet också en minnesfest över ett legendariskt störtande av en tyrannisk kung för mer än 2500 år sedan. Newroz-firandet är också ett sätt att manifestera den kurdiska identiteten.^[1] Att fira newroz var förbjudet i Turkiet fram till 1995. 2012 återinfördes förbud mot att fira newroz på andra dagar än 21 mars.^[2] Idag är högtiden politiskt laddad, och det brukar årligen uppstå konflikter mellan kurder och den turkiska regeringen.

Kurder har traditionen att fira newroz som en nyårsdag eller för att välkomna våren. Släkt, familj, vänner och obekanta träffas under eldfesten för att dansa tillsammans och umgås. Eldfesten, då man hoppar över eldar sker dagen innan vårdagjämningen. Att besöka varandra i hemmen och äta tillsammans är en viktig del av newroz.

I vissa delar av Kurdistan (framför allt i södra Kurdistan) brukar newroz firas i tretton dagar. Newroz börjar på vårdagjämningen, vanligtvis den 21 mars. Den sista och trettonde dagen av newroz kallas för sezda-badar (utgång från tretton).

Den 13:e dagen av newroz brukar familjer åka ut på picknick till parker och naturområden. Där firar man ute i det öppna att våren äntligen fått fäste och att newroz är över.

Enligt en populär kurdisk folksaga, ska den kurdiska tideräkningens början, motsvarande den 21 mars 612 f.Kr. i gregorianska kalendern, markera när smeden Kawa befriade folket från tyrannen Zahhak, även kallad Dehak eller Azhi Dahak. Året sägs sammanfalla med assyriska rikets fall och mediska rikets uppgång men saknar historisk äkthet.

Berättelsen om Zahhak tillhör den allmänna iranska mytologin och finns skriftligt bevarad i Avesta och i Ferdousis Shahnameh (Kungaboken). I Shahnameh är Zahhak en arab.

Zahhak var enligt folksägnen en ond kung som styrde över den iranska högplatån genom att förslava folket. Zahhak skall ha lidit av en ovanlig sjukdom. Enligt myten skall två stora ormar ha vuxit från tyrannens axlar.

Ormarna skall ha hotat Zahhak med att äta upp hans hjärna. I rädsla för döden skall Zahhak istället dagligen ha matat ormarna med två unga personers hjärnor, en flickas och en pojkes. Därefter skall en avskyvärd period ha inletts där unga personer dödats för att mata ormarna på Zahhaks axlar med deras hjärnor.

Under denna period skall tusentals unga personer ha mist livet, däribland sju av smeden Kawas barn. Så småningom skall folket ha vädjat till smeden Kawa att leda ett uppror mot den onde kungen.

Kawa skall därefter ha lett upproret mot Zahhak, och den 21 mars 612 f.Kr. omringades Zahhaks palats och Kawa besegrade palatsets vakter med hjälp av sin hammare, varpå han hade ihjäl båda ormarna och Zahhak. Kawa skall därefter ha släpat ut Zahhak ur palatset för att visa att tyrannen inte längre kunde förtrycka folket, och han skall även ha förklarat att folket hädanefter kunde åtnjuta sin frihet.

I sambandet med det lyckade upproret skall stora brasor ha tänts uppe på kullar och berg runt om i landet för att sända nyheten om Zahhaks död och den vunna friheten.

Alltsedan dess har det blivit en sed att tända stora brasor varje år när det är tid för att inleda det nya året. Både Kawa och Zahhak är viktiga personligheter i kurdisk mytologi och förekommer även hos andra iranska folk som perser, tadzjiker och afghaner.

• Nouruz (den persiska nyårsdagen)
• Naw-Rúz (bahá'íernas nyår)

• ”Death of Dehak and spring (etc)” (på engelska). Kurdiu.org. Arkiverad från originalet den 24 december 2013. https://web.archive.org/web/20131224105033/http://www.kurdiu.org/en/pages.php?pageid=174. 
• "NOWRUZ iii. In the Iranian Calendar" (Iranicaonline.org) (engelska)

• "Nouruz" Essä av Ashk Dahlén om de iranska folkens nyår