[go: up one dir, main page]

Marathi (मराठी) är ett indoariskt språk som talas i den indiska delstaten Maharashtra. Språket härstammar historiskt från sanskrit, via prakritdialekten maharashtri i Satavahana, och använder samma alfabet som sanskrit och hindi, d.v.s. devanagari.

Marathi
मराठी
Talas iIndien
RegionMaharashtra, Goa, Gujarat, Madhya Pradesh, Karnataka, Andhra Pradesh, Tamil Nadu
Antal talare70 miljoner som förstaspråk, 20 miljoner som andraspråk
SpråkfamiljMarathi
Officiell status
Officiellt språk iMaharashtra, en delstat i Indien
Språkmyndighet-
Språkkoder
ISO 639‐1mr
ISO 639‐2mar
ISO 639‐3mar
SILMRT

Språket talas av cirka 90 miljoner människor. Tidigare ansågs konkani vara en dialekt av marathi.

Grammatik

redigera

Marathi är måhända den mest egenartat utvecklade dottern till prakrit och skiljer sig därför mer från alla övriga nyindiska språk än dessa från varandra, även om nu utvecklingen från de äldre formerna gått i samma riktning som i dessa. Deklinationen är rikare och mer invecklad med bibehållande av tre genera, mångfaldiga pluralbildningar, flera kasusformer o.s.v. Konjugationen liknar mer de övriga språkens, med bara två enkla tempusformer, aorist och imperfekt, motsvarande sanskrits presens och imperfekt, samt en mängd av ursprungliga sanskritparticip dels med, dels utan hjälpverb bildade sammansatta tempora.

Litteraturhistoria

redigera

Den ganska betydande litteraturen kan sägas ta sin egentliga början med marathernas självständighet under 1600-talet, men de äldsta alstren går tillbaka till slutet av 1200-talet. Utomordentligt stor är mängden folkdiktning, katha, episka sånger från marathernas storhetstid. Konstpoesin utgör efterbildningar av klassiska sanskritverk, "Mahabharata", "Ramayana" m.fl.. Bland författare märks Namdeva och Dhyanoba på 1200-talet; Tukarama (död 1649) är en berömd religiös diktare och reformator; Meropanta författade religiösa sånger och bearbetade "Mahabharata" (omkr. 1720). I synnerhet talrika och populära är de på "Bhagavata Purana" baserade dikterna om Krishna. Många är också de marathiska bearbetningarna av indiska fabelsamlingar, såsom "Panchatantra", "Hitopadecha" och andra.

Betydlig är även den från missionärer och andra européer härstammande litteraturen på marathi. Bibeln finns i flera översättningar. Den äldsta grammatiska bearbetningen av marathi är "Grammatica marastra" (1778, 1805), men den första korrekta är av den berömde Carey (1805), som även utgav en marathisk ordbok (1810) och de ovannämnda bibelupplagorna.

Se även

redigera

Källor

redigera