Magnus Birgersson

Hertig Magnus
Hertig Magnus
	Titlar
	Hertig av Sverige
Tidsperiod	1304-1319
	Personfakta
Personnamn	Magnus Birgersson
Född	september 1300; Stockholms borg
Åtalad	Delaktighet i Nyköpings gästabud
Dom/straff	Dömd till avrättning
Död	27 oktober 1320; Helgeandsholmen i Stockholm
Dödsorsak	avrättning genom halshuggning
Begravd	Riddarholmskyrkan
	Släkt
Frälse- eller adelsätt	Bjälboätten
Far	kung Birger Magnusson
Mor	Märta av Danmark
	Familj före gifte
Partner	okänd kvinna
Barn	möjligen Katarina Magnusdotter (Bjälboätten)
	Heraldiskt vapen
	;
	Hans fader kung Birgers vapensköld

Den här artikeln handlar om den svenske prinsen Magnus Birgersson. För den svenske kungen 1275–1290, se Magnus Ladulås. För den svenske musikern, se Magnus Birgersson (musiker).

Magnus Birgersson, född i september 1300 på slottet Tre Kronor i Stockholm^[1], död 27 oktober 1320 i Stockholm, var en svensk prins och tronarvinge. Han var son till kung Birger och drottning Märta.

Magnus Birgersson avrättades genom halshuggning på Helgeandsholmen i Stockholm till följd av Nyköpings gästabud och rivaliteten om den svenska tronen.

Biografi

Magnus Birgersson föddes 1300 på Stockholms slott som förste son till kung Birger och drottning Märta.

Magnus utsågs till sin fars utvalde tronarvinge 1304. Efter Håtunaleken 1306 fördes Magnus i säkerhet till morbrodern kung Erik Menved i Danmark. Efter Nyköpings gästabud 1317 återvände Magnus till Sverige men tillfångatogs 1318 av anhängarna till hertigarna Erik Magnusson och Valdemar Magnusson. Kung Birger lyckades dock fly.

Magnus berövades sitt arv 1319 då hertig Eriks son, Magnus Eriksson, valdes till kung. Den 27 oktober 1320 avrättades Magnus Birgersson genom halshuggning på Helgeandsholmen i Stockholm och begravdes i Riddarholmskyrkan.

Prins Magnus förblev ogift fram till sin avrättning. Dock har kammarmästare Ingemar Ragvaldssons maka Katarina Magnusdotter (Bjälboätten) pekats ut som hans dotter.^[2]

Källor

^ ”stockholmgamlastan.se: Tre Kronor – Renässansslottet”. Arkiverad från originalet den 25 oktober 2014. https://web.archive.org/web/20141025124308/http://www.stockholmgamlastan.se/lang_sv/historia/tre_kronor_renessans.php. Läst 2 mars 2011.
^ Den f d huvudredaktören för Svenskt Diplomatarium Jan Liedgren har påvisat att genom två brev 28/6 1347 och 7/5 1348 erhöll Ingemar Ragvaldsson och hans (dåvarande) hustru Katarina Magnusdotter samt deras arvingar av kung Magnus Eriksson gårdar i Österplana och Västerplana samt Hönsäter på Kinnekulle, vilka denne ärvt efter sin far hertig Erik. Ingemar Ragvaldssons hustru Katarina Magnusdotter kallas i brevet 28/6 1347 för konungens släkting (consanguinea nostra), vilket enligt Liedgren kan tolkas så, att hon var dotter till kung Birger Magnussons son Magnus, som avrättades 1320.

Vidare läsning

Hans Gillingstam: Magnus Birgersson i Svenskt biografiskt lexikon (1982-1984)
Nationalencyklopedin

[renassans-1] ”stockholmgamlastan.se: Tre Kronor – Renässansslottet”. Arkiverad från originalet den 25 oktober 2014. https://web.archive.org/web/20141025124308/http://www.stockholmgamlastan.se/lang_sv/historia/tre_kronor_renessans.php. Läst 2 mars 2011.

[2] Den f d huvudredaktören för Svenskt Diplomatarium Jan Liedgren har påvisat att genom två brev 28/6 1347 och 7/5 1348 erhöll Ingemar Ragvaldsson och hans (dåvarande) hustru Katarina Magnusdotter samt deras arvingar av kung Magnus Eriksson gårdar i Österplana och Västerplana samt Hönsäter på Kinnekulle, vilka denne ärvt efter sin far hertig Erik. Ingemar Ragvaldssons hustru Katarina Magnusdotter kallas i brevet 28/6 1347 för konungens släkting (consanguinea nostra), vilket enligt Liedgren kan tolkas så, att hon var dotter till kung Birger Magnussons son Magnus, som avrättades 1320.

[1]

[2]