Luo (folk)
- Den här artikeln handlar om den etniska gruppen luo eller joluo. Luo kan också syfta på alla folkgrupper som talar något luospråk, se Luo (flera folkgrupper).
Luo (luo: Joluo, swahili: waluo), Lwoo eller Kavirondo,[1] är en etnisk grupp om 3,5 miljoner människor i Kenya och Tanzania. Det är en av de största etniska grupperna i Kenya, där de utgör 12 procent av landets befolkning. Det traditionella luohemlandet, Luoland, ligger vid Victoriasjöns östkust i Nyanzaprovinsen i Kenya och Mara i Tanzania. De huvudsakliga språken är luo, swahili och engelska.
Historia
redigeraDet förkoloniala luoområdet, Luoland sträckte sig från Buganda i väster till Luhyaland i norr och, under senare århundraden, till massajriket och kisiiområdena i öster.
Luofolket kom tillsammans med andra nilotiska folk norrifrån, utmed Nilen under 1400- och 1500-talet. Handel och giftermål mellan luogrupper och de bantufolk som bodde vid Victoriasjön sedan tidigare gav upphov till ett mångkulturellt samhälle, med bantufolk, luofolk och kalenjinfolk.[2]
Luoimmigrationen till regionen fortsatte i flera vågor under de efterföljande århundraden. Så småningom upstod en maktkamp mellan Owinyklanen (med ursprung i Padhola) och Omoloklanen om den politiska kontrollen över nuvarande västra Kenya. Konflikterna ledde till nationalistiska rörelser bland alla folkgrupper i området, till etniska spänningar och slutligen till att flera klaner under 1700-talet sökte sig söderut och österut.[3]
Under kolonialtiden kom luofolket först sent i kontakt med britterna. De första kontakterna var blodiga 1896 mejades 200 luo ner under en straffexpedition i västra Kenya. 1899 tog kolonialledaren C. W. Hobley över 10 000 djur i beslag under ännu en expedition. Luo fick dock till skillnad från många andra folkgrupper aldrig sitt land beslagtaget.
Luoadvokaten C.M.G. Argwings-Kodhek spelade en framträdande roll under självständighetskampen när han försvarade maumau-rebeller i rätten. Luoledaren Oginga Odinga blev Kenyas förste vice president efter självständigheten.
Kultur
redigeraReligion och mytologi
redigeraDe största religionerna bland luo är i dag kristendom och islam. Delar av den traditionella religionen lever dock kvar i folktron.
I luoreligionen finns en enda gud, kallad Nyasaye eller Nyakalaga. Gud finns närvarande i alla människor, samt i många naturfenomen som solen. Så riktas till exempel morgon- och kvällsbönen traditionellt till solen.
Luo praktiserar inte omskärelse.
Musik
redigeraDans och musik i luosamhället har haft ceremoniell betydelse. Musik är fortfarande en viktig del av den etniska identiteten.
Instrument som används i luomusik är bland annat olika slags trummor; nyatiti, ett slags stränginstrument; orutu, ännu ett stränginstrument; tung, ett slags horn och asili, ett slags flöjt.
Litteratur
redigeraLuofolket har en rik muntlig litteratur, bestående av drama, poesi, sånger, gåtor, sagor och historiska berättelser. Det har funnits ett institutionaliserat historieberättande som fungerat som skola, där luofolkets historia, lagar och sedvänjor förts vidare. sådant historieberättande ägde rum i en särskild byggnad, siwindhe, under överinseende av en kvinnlig byäldste. [4]
Klaner
redigeraLuosamhället var organiserat i klaner med regionala ledare, Ruodhi. I dag finns 23 sådana klaner:
- Gem
- Ugenya
- Seme
- Kajulu
- Karachuonyo
- Nyakach
- Kabondo
- Kisumo (Jo-Kisumu)
- Kano
- Asembo
- Alego
- Uyoma
- Sakwa
- Kanyamkago
- Kadem
- Kwabwai
- Karungu
- Abasuba
- Kasgunga
- Kanyamwa
- Kanyada
- Kanyadoto
- Kamgundho
Kända luo
redigeraKällor
redigera- ^ ”Luo | people | Britannica” (på engelska). www.britannica.com. https://www.britannica.com/topic/Luo-people. Läst 6 februari 2023.
- ^ Oral Literature of the Luo, Okumba Miruka, East African Educational Publishers 2001. ISBN 9966-25-086-7. Sidan 2f.
- ^ Ibid
- ^ Ibid s.120 ff