Lista över Finlands statsöverhuvuden
Lista över Finlands statsöverhuvuden omfattar de personer, som har varit statschefer över Finland.
Historisk bakgrund
redigeraDet är troligt att Sverige började lägga nuvarande Finland under sig i mitten av 1100-talet, och innan dess fanns ingen sammanhållen statsmakt i området. Finland var en del av det svenska riket fram till 1809. Landet styrdes då av svenska monarker, men dessa var alltså inte finska statschefer utan svenska, då Finland var en integrerad del av Sverige. Tidvis bar de svenska kungarna titeln storfurste av Finland, men på den tiden var det bara en dekorativ titel.
Genom freden i Fredrikshamn den 17 september 1809 avskildes Finland från Sverige och blev ett autonomt storfurstendöme inom det ryska imperiet. Från och med då blev de ryska kejsarna Finlands statsöverhuvuden och övertog titeln storfurste av Finland.[1] Titeln storfurste (ry. vjeliki knjaz) hade också historisk tradition inom Ryssland.[2] FInland blev aldrig en integrerad del av Ryssland, utan hade ett eget parlament (lantdagen, fi. eduskunta) och egna lagar.
Den 6 december 1917 förklarade sig Finland självständigt från det av revolution och inbördeskrig drabbade Ryssland. Man åberopade att personalunionen med Ryssland var upplöst i och med att kejsaren hade abdikerat. Innan en ny finsk grundlag antagits leddes landet först av den finska senaten (fi: Suomen senaatti) och under inbördeskriget januari-maj 1918 hade de röda en konkurrerande regering i form av finska folkdelegationen, som leddes av Kullervo Manner. Vid inbördeskrigets slut utsåg lantdagen en riksföreståndare (fi: valtionhoitaja) i enlighet med 1772 års regeringsform. Lantdagen valde på hösten 1918 den tyske fursten Fredrik Karl (fi. Fredrik Kaarle, ty. Friedrich Karl) till finsk kung, men han kom aldrig att tillträda. År 1919 blev landet republik och statschefen fick titeln president (fi: presidentti).
Finland som ryskt storfurstendöme 1809–1917
redigeraLandet styrt av ryska tsarer (fi: venäjän tsaari) med titeln Storfurste av Finland (fi: Suomen suurherttua) av Huset Romanov. Datum anges enligt nya stilen, eftersom denna gällde i Finland, även om gamla stilen officiellt tillämpades i Ryssland.
Namn Svenska · Finska |
Bild | Födelse | Tillträde | Frånträde | Död | Källor |
---|---|---|---|---|---|---|
Alexander I (Aleksanteri I) |
23 december 1777 i Sankt Petersburg son till Paul I av Ryssland och Maria Fjodorovna |
Utropad till storfurste av Finland 29 mars 1809 på lantdagen i Borgå |
1 december 1825 i Taganrog |
[3] | ||
Nikolaj I (Nikolai I) |
6 juli 1796 på slottet Gatchina utanför Sankt Petersburg son till Paul I och Maria Fjodorovna |
Storfurste av Finland 1 december 1825 vid Alexander I:s död |
2 mars 1855 i Sankt Petersburg |
[4] | ||
Alexander II (Aleksanteri II) |
29 april 1818 i Moskva son till Nikolaj I och Alexandra Fjodorovna |
Storfurste av Finland 2 mars 1855 vid Nikolaj I:s död |
13 mars 1881 i Sankt Petersburg |
[5] | ||
Alexander III (Aleksanteri III) |
10 mars 1845 i Sankt Petersburg son till Alexander II och Maria Alexandrovna |
Storfurste av Finland 13 mars 1881 vid Alexander II:s död |
1 november 1894 i Lavidja på Krim |
[6] | ||
Nikolaj II (Nikolai II) |
18 maj 1868 på slottet Tsarskoje Selo i Pusjkin utanför Sankt Petersburg son till Alexander III och Maria Fjodorovna |
Storfurste av Finland 1 november 1894 vid Alexander III:s död |
15 mars 1917 tvingad att abdikera under den ryska februarirevolutionen |
17 juli 1918 avrättad i Jekaterinburg |
[7] | |
Namn Svenska · Finska |
Bild | Födelse | Tillträde | Frånträde | Död | Källor |
Finland som självständig stat utan konstitution (1917–1919)
redigeraLandet styrt av Senaten för Finland (fi: Suomen senaatti) och så småningom av riksföreståndare (fi: valtionhoitaja), utsedda av lantdagen (fi: säätyvaltiopäivät). En finsk kung valdes men tillträdde aldrig.
Namn | Bild | Födelse | Tillträde | Frånträde | Död | Källor |
---|---|---|---|---|---|---|
Pehr Svinhufvud | 15 december 1861 i Sääksmäki |
Riksföreståndare 27 maj 1918[a] | 12 december 1918 | 29 februari 1944 Luumäki | [8] | |
Gustaf Mannerheim | 4 juni 1867 i Villnäs i Egentliga Finland |
Riksföreståndare 12 december 1918 vid Svinhufvuds avgång |
26 juli 1919 avgick till förmån för den nye presidenten |
27 januari 1951 i Lausanne i Schweiz |
[9] | |
Namn | Bild | Födelse | Tillträde | Frånträde | Död | Källor |
Finland som republik (sedan 1919)
redigeraLandets statschef har titeln president (fi: presidentti). I kolumnen val nedan är antecknat samtliga val där presidenten har fått röster, även om vederbörande inte alltid officiellt har varit kandidat i alla de val där röster har erhållits. Vunna val är markerade med fet stil.
Anmärkningar
redigeraNoter
redigera- ^ Finland saknade formell statschef innan Svinhufvud tillträdde som riksföreståndare, men som chef för självständighetssenaten var han i praktiken Finlands statsledare redan från självständighetsförklaringen.
- ^ Gustaf Mannerheim avled sent på kvällen den 27 januari, men eftersom Finlands tidszon ligger en timme före Schweiz' var det då redan 28 januari i Finland. Därför anges ibland två dödsdatum för Mannerheim.
- ^ Mauno Koivisto tjänstgjorde i sin egenskap av statsminister som ställföreträdande president från den 11 september 1981, då företrädaren Urho Kekkonen blev varaktigt sjukskriven och så småningom kom att lämna presidentposten av hälsoskäl.
Övriga anmärkningar
redigera- Av de tretton personer som hittills har varit presidenter, har sju varit statsminister någon gång innan de blev president: Pehr Evind Svinhufvud, Kyösti Kallio, Risto Ryti, J.K. Paasikivi, Urho Kekkonen, Mauno Koivisto och Alexander Stubb. Samtliga dessa utom Stubb var dessutom statsminister när de valdes till president.
- Av de tretton personer som hittills har varit presidenter, har sex varit riksdagens talman någon gång innan de blev president: Kaarlo Juho Ståhlberg, Lauri Kristian Relander, Pehr Evind Svinhufvud, Kyösti Kallio, Urho Kekkonen och Sauli Niinistö.
- Ingen har avgått från presidentposten för att senare återväljas till president. Av de två personer som under åren 1918–1919 var riksföreståndare, Pehr Evind Svinhufvud och Gustaf Mannerheim, blev emellertid båda sedermera valda till president.
- Mannerheim var president under kortast tid, i två år.
- Kekkonen är den ende president som har blivit omvald mer än en gång (nuvarande konstitution förbjuder fler än ett omval).
- Kekkonen är också den president som har suttit allra längst på presidentposten, i 26 år.
- Tarja Halonen var Finlands första, och hittills enda, kvinnliga president.
Källor
redigera- ^ https://fho.sls.fi/uppslagsord/5270/storfurste-av-finland/
- ^ https://runeberg.org/nfao/0353.html
- ^ https://www.blf.fi/artikel.php?ref=sok&id=3108
- ^ https://www.blf.fi/artikel.php?ref=sok&id=3230
- ^ https://www.blf.fi/artikel.php?ref=sok&id=3109
- ^ https://www.blf.fi/artikel.php?id=3110
- ^ https://www.blf.fi/artikel.php?ref=sok&id=3231
- ^ [a b] https://suomenpresidentit.fi/sv/svinhufvud/
- ^ [a b] https://suomenpresidentit.fi/sv/mannerheim/
- ^ https://suomenpresidentit.fi/sv/stahlberg/
- ^ https://suomenpresidentit.fi/sv/relander/
- ^ https://suomenpresidentit.fi/sv/kallio/
- ^ https://suomenpresidentit.fi/sv/ryti/
- ^ https://suomenpresidentit.fi/sv/paasikivi/
- ^ https://suomenpresidentit.fi/sv/kekkonen/
- ^ https://suomenpresidentit.fi/sv/koivisto/
- ^ https://suomenpresidentit.fi/sv/ahtisaari/
- ^ https://suomenpresidentit.fi/sv/halonen/
- ^ https://suomenpresidentit.fi/sv/niinisto/
Se även
redigera- Lista över Finlands statsministrar
- Generalguvernör över Finland (till 1917)
- Lista över Rysslands statsöverhuvuden (storfurstar av Finland 1809-1917)
- Lista över Sveriges regenter (Finland ingick i Sverige före 1809)