Klockstapel
En klockstapel är en typ av torn och en särskild konstruktion, i form av en galge eller bock, för upphängning av kyrkklockor. Klockstapeln finns främst i Skandinavien, i norra Tyskland (i till exempel Sydslesvig) och i Nederländerna. Den är en utveckling av den sydeuropeiska kampanilen.
Beskrivning
redigeraDå kyrkklockor blev vanliga hängdes de antingen i ett torn på själva kyrkan såsom var vanligt i Frankrike och England eller i en huv över dess galvelröste, eller så som i Italien i ett fristående torn, kampanil.[1]
I Sverige hängdes klockorna först oftast i små klocktorn eller huvar på kyrktaken, men i takt med att tyngre klockor blev vanliga blev också klockstaplarna vanliga. De äldsta klockstaplarna hade en konstruktion som torde ha framvuxit hur nordisk träbyggnadstradition och är besläktad med stavverkskonstruktionen.[1]
Två huvudsakliga grundtyper finns:[1]
- Klockbocktypen har ett antal, vanligen tre grova hjärtstolpar i rad, förstävade genom sneda bjälkar.
- Klocktornstypen har ett system av resta stolpar, ofta något lutande samman, på en 4- eller 8-kantig plan.
De äldsta klockstaplarna var öppna och stolparna spånklädda men de flesta klockstaplar har i senare tid klätts in med bräder. Huvens form har varierat från enkla eller korsade sadeltak till svängda eller rent barocka former. Spiran bibehölls i reducerad form som ett avslutande krön på huven. Den barocka tornformen blomstrade särskilt i Norrland under 1700-talet.[1]
På 1700-talet blev det åter brukligt att hänga klockorna i kyrkans torn, och i många fall byggdes nya kyrktorn där sådana tidigare saknats. Klockstaplarnas ursprungliga plats var på kyrkogården men lades senare gärna på en höjd i dess grannskap.[1]
Under senare delen av 1900-talet blev det åter vanligt med fristående klockstaplar vid kyrkbyggen. Traditionellt sett har dessa klocktorn vanligen varit uppförda i trä, men i de moderna varianterna förekommer ett bredare urval av material.
Bilder
redigera-
Klockstapel vid Vårfrukyrkan, Göteborg.
-
En annan typisk klockstapel vid Arby kyrka, med ett svängt tak i renässansstil som ibland kan liknas vid en lökkupol.
-
En nyare klockstapel av modern typ vid Rosengårdskyrkan i Helsingborg.
-
Gamla Uppsala kyrka med klockstapeln till vänster.
-
Öppen klockstapel vid Bergkvara kapell.
-
en till öppen klockstapel vid Halltorps kyrka.
-
Klockstapeln vid Gillstads kyrka. Här syns bockstrukturen tydligare.
-
Klockstapeln vid Gualövs kyrka av typen täckt klockstapel, det vill säga en panelklädd klockstapel.
-
Ännu en panelklädd täckt klockstapel vid Bergums kyrka utanför Göteborg. Den lutande formen avslöjar att grundstrukturen också här är en bock.
-
Ännu en täckt klockstapel vid Hillareds kyrka, fast denna gång spånklädd.
-
En norrländsk typ av klockstapel som företrädesvis finns i Jämtland. Denna klockstapel står dock vid Hälsingtuna kyrka i Hälsingland.
Dessa klockstaplar kännetecknas av det öppna balkongutrymmet under huven och av huven med svängda former och med lökkupoler i renässansstil. -
Klockstapeln vid Helige aposteln och evangelisten Markus kyrka i Čačak, Serbien.
Se även
redigeraReferenser
redigera- ^ [a b c d e] Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 15. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 572-73
Externa länkar
redigera- Wikimedia Commons har media som rör Klockstapel.