Kollektiva förhandlingar

Kollektiva förhandlingar är en förhandlingsprocess mellan å ena sidan organisationer som representerar de anställda och å den andra arbetsgivare eller deras organisationer, och som har som målsättning att uppnå en överenskommelse som reglerar arbetsförhållanden. De anställdas intressen representeras vanligtvis genom fackföreningar (t.ex. Landsorganisationen) och arbetsgivarna genom arbetsgivareföreningar (t.ex. Svenskt Näringsliv). Ännu under 1900-talets början gick framstående företagsledare in för personliga avtal med arbetarna till skillnad från kollektiva förhandlingar men de tvingades snart tänka om.^[1]

Kollektivavtalen som nås genom förhandlingarna innehåller i regel överenskommelser som reglerar löner, arbetstider, utbildning, försäkringar, övertid, arbetarrepresentation och deltagande på arbetsplatsen och i företagets ledning med mera.^[2]

År 2018 omfattades 90 procent av alla löntagare i Sverige av kollektivavtal, inom privat sektor 82-83 procent.^[3]

Referenser

^ Kjellberg, Anders (2002) "Ett nytt fackligt landskap - i Sverige och utomlands", Arkiv nr 86-87, s. 82-84
^ ”BLS Information”. Glossary. U.S. Bureau of Labor Statistics Division of Information Services. 28 februari 2008. http://www.bls.gov/bls/glossary.htm. Läst 5 maj 2009.
^ Kjellberg, Anders Kollektivavtalens täckningsgrad samt organisationsgraden hos arbetsgivarförbund och fackförbund Arkiverad 17 juni 2019 hämtat från the Wayback Machine., Department of Sociology, Lund University. Studies in Social Policy, Industrial Relations, Working Life and Mobility. Research Reports 2020:1

Vidare läsning

Kjellberg, Anders (2019) "Sweden: collective bargaining under the industry norm", i Torsten Müller & Kurt Vandaele & Jeremy Waddington (red.) Collective bargaining in Europe: towards an endgame, European Trade Union Institute (ETUI) Bryssel 2019. Volym III (sid. 583-604 + Appendix).
Kjellberg, Anders (2023) Kollektivavtalens täckningsgrad och vita fläckar". Stockholm: Arena Idé 2023. ISBN (elektroniskt) 978-91-985543-6-6

Se även

Konventionen angående föreningsfrihet och skydd för organisationsrätten

[1] Kjellberg, Anders (2002) "Ett nytt fackligt landskap - i Sverige och utomlands", Arkiv nr 86-87, s. 82-84

[uslabor-2] ”BLS Information”. Glossary. U.S. Bureau of Labor Statistics Division of Information Services. 28 februari 2008. http://www.bls.gov/bls/glossary.htm. Läst 5 maj 2009.

[3] Kjellberg, Anders Kollektivavtalens täckningsgrad samt organisationsgraden hos arbetsgivarförbund och fackförbund Arkiverad 17 juni 2019 hämtat från the Wayback Machine., Department of Sociology, Lund University. Studies in Social Policy, Industrial Relations, Working Life and Mobility. Research Reports 2020:1

[1]

[2]

[3]