Kinna
- För andra betydelser, se Kinna (olika betydelser).
Kinna är en tätort i Västergötland och centralort i Marks kommun, Västra Götalands län, belägen tre mil sydväst om Borås.
| Kinna | |
| Tätort Centralort | |
 Vy över stadsdelen Skene
| |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Västergötland |
| Län | Västra Götalands län |
| Kommun | Marks kommun |
| Höjdläge | 53 m ö.h. |
| Koordinater | 57°29′43″N 12°40′50″Ö / 57.49528°N 12.68056°Ö |
| Area | |
| - tätort | 1 941 hektar (2020)[3] |
| - kommun | 1 013,2 km² (2019)[1] |
| Folkmängd | |
| - tätort | 15 452 (2020)[3] |
| - kommun | 35 193 (2024)[2] |
| Befolkningstäthet | |
| - tätort | 8 inv./hektar |
| - kommun | 35 inv./km² |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Postort | Kinna Skene Örby |
| Postnummer | 511 XX |
| Riktnummer | 0320 |
| Tätortskod | T4912[4] |
| Beb.områdeskod | 1463TC107 (1960–)[5] |
| Geonames | 2700839 |
  Ortens läge i Västra Götalands län
| |
| Wikimedia Commons: Kinna | |
| SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata | |
Den nuvarande tätorten har uppstått genom att det ursprungliga Kinna har växt ihop med tätorterna Skene och Örby. Orten ligger i Viskadalen och räknas i likhet med resten av Marks kommun till Sjuhäradsbygden.
Historia
redigeraAdministrativa tillhörigheter
redigeraKinna var och är kyrkby i Kinna socken där Kinna landskommun inrättades vid kommunreformen 1862. I landskommunen inrättades 12 december 1924 Kinna municipalsamhälle för orten. 1947 ombildades landskommunen med sitt municipalsamhälle och bildade Kinna köping. 1971 uppgick köpingskommunen i Marks kommun med Kinna som centralort.[6] 1970 växte tätorten ihop med samhällena Skene och Örby som därefter är en del av tätorten.
I kyrkligt hänseende har Kinna alltid hört till Kinna församling. Efter sammanväxten 1970 tillhör även delar Örby-Skene församling (före 1997 benämnt Örby församling)[7]
Judiciellt har orten ingått i samma tingslag och tingsrätter som Kinna socken.
Befolkningsutveckling
redigera| Befolkningsutvecklingen i Kinna 1960–2020[8] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1960 | 6 083 | |||
| 1965 | 6 811 | |||
| 1970 | 12 467 | |||
| 1975 | 13 676 | |||
| 1980 | 14 128 | |||
| 1990 | 14 482 | 1 374 | ||
| 1995 | 14 618 | 1 397 | ||
| 2000 | 14 364 | 1 403 | ||
| 2005 | 14 555 | 1 411 | ||
| 2010 | 14 776 | 1 424 | ||
| 2015 | 15 019 | 1 863 | ||
| 2020 | 15 452 | 1 941 | ||
Anm.: Sammanvuxen med tätorterna Skene och Örby 1970 samt småorterna Krok och Västergården 2015. Harpebo och Kinnahult utbrutna 2015, Kinnahult åter del av tätorten 220
| ||||
Industrier
redigeraStor industri på orten är Kasthalls mattfabrik som etablerades 1889 av entreprenören och formgivaren Ludvig Anderson. Företaget sysselsätter idag ett 100-tal medarbetare. I Kinna finns också textilföretaget Ludvig Svensson som grundades 1887 och har 207 anställda.
Föreningar
redigeraBland föreningarna i Kinna märks bland annat
- Kinna IF – fotboll, gymnastik
- Basketklubben Marbo – basket
- Kinna AK – brottning, haft flera svenska mästare bland juniorer
- Markbygdens OK – orientering
- Kinnaströms SK – orientering, skidåkning, friidrott
- Kinna Motorklubb – trial, har arrangerat flera VM-deltävlingar samt lag-VM i trial, vunnit lag-SM flera gånger. Klubbens förare har varit både svenska och nordiska mästare i trial.
- Spirit fight center – thaiboxning, MMA och aikido
Kända personer med anknytning till Kinna
redigera- Se även Personer från Kinna
- John Ericsson i Kinna, "Kinna-Ericsson", politiker och tidigare statsråd (s), uppväxt och verksam i Kinna. [9]
- Nina Flack, bowlingspelare, VM-guld 2007 i tremannabowling, uppväxt och verksam i Kinna. [9]
- Jonas Jerebko, basketspelare, förste svensk som blivit draftad till National Basketball Association (NBA), uppväxt i Kinna. [9]
- Claes Västerteg, politiker, tidigare riksdagsledamot (Centerpartiet), uppväxt och verksam i Örby. [9]
- Johan Larsson, fotbollsspelare i IF Elfsborg, uppväxt och verksam i Kinna. [9]
- Gabriella Quevedo, gitarrist, uppväxt i Kinna och verksam internationellt. [9]
- Mor Kerstin i Stämmemand-Kinna, förgrundsgestalt inom svensk bomullsindustri i början av 1800-talet
Se även
redigeraNoter
redigera- ^ Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2024, SCB, 12 november 2024, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 3 april 2014.[källa från Wikidata]
- ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013.
- ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
- ^ [a b c d e f] Enligt personartikeln