Kalls socken

	Kalls socken; Socken
	Kalls kyrka;
Land	Sverige
Landskap	Jämtland
Kommun	Åre kommun
Bildad	medeltiden
Area	2 655 kvadratkilometer
Upphov till	Kalls kommun; Kalls församling
Motsvarar	Kalls distrikt
Tingslag	Jämtlands västra domsagas tingslag (1940-01-01–1970-12-31); Undersåkers och Offerdals tingslag (1916-08-25–1939-12-31); Undersåkers tingslag (–1916-08-24)
Karta
	Kalls sockens läge i Jämtlands län. Kalls sockens läge i Jämtlands län.
Koordinater	63°28′19″N 13°13′54″Ö / 63.47194444°N 13.23166667°Ö
	; Socknen i häradet/länet.
Koder, länkar
Sockenkod	2540
Namn (ISOF)	lista
Kulturnav	länk
Hembygds-; portalen	Kalls distrikt
	Redigera Wikidata

Kalls socken ligger i Jämtland, ingår sedan 1974 i Åre kommun och motsvarar från 2016 Kalls distrikt.

Socknens areal är 2 655,00 kvadratkilometer, varav 2 225,15 land.^[1] År 2000 fanns här 651 invånare.^[2]

Administrativ historik

Kalls socken har medeltida ursprung.

Vid kommunreformen 1862 överfördes ansvaret för de kyrkliga frågorna till Kalls församling och för de borgerliga frågorna till Kalls landskommun. Landskommunen uppgick 1974 i Åre kommun.^[2]

1 januari 2016 inrättades distriktet Kall, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Jämtland. De indelta soldaterna tillhörde Jämtlands fältjägarregemente.^[3]

Geografi

Kalls socken ligger i Jämtlands fjällområde kring sjöar i Indalsälvens vattensystem som Kallsjön, Juvuln, Torrön samt Anjan. Socknen har strandbygder vid sjöarna och vattendragen och är i övrigt en fjällbygd med höjder som i Sösjöfjällen når 1 246 meter över havet och i Skäckerfjällen 1 230.^[4]^[5]^[1]

Socknen genomkorsas av länsväg 336 (Järpen-Kalls kyrkby-Kallsedet-Åbo).

Kalls socken gränsar mot Verdals, Snåsa samt Lierne kommuner i Trøndelag fylke i Norge samt i sydväst mot Åre socken, i söder mot Undersåkers socken och i sydost respektive i öster mot Alsens socken och Offerdals socken.

Byar/orter

Ort	Invånare	Koordinater	Övrig information	Bild
Kall	95 ⁽²⁰⁰⁵⁾	63°28′26″N 13°14′02″Ö / 63.47389°N 13.23389°Ö / 63.47389; 13.23389	Kall är en samlad administrativ beteckning för gårdarna Hårdlund, Mo, Nedgård, Prästbolet, Skogsbyn (Lilläng) och Västgård vid den nordvästra stranden av Kallsjön. Byns gamla kyrka härstammar från medeltiden. Den äldre kyrkan uppges ha varit en rektangulär salkyrka från 1300- eller 1400-talet som övergavs på 1860-talet när Kalls nya kyrka byggdes.^[6] Förutom kyrkan fanns skola skolhem, affär, post och pensionat.	Kalls folkskola äldsta delen

Ort	Byskylt vid väg	Koordinater	Övrig information	Bild
			Dessa orter är de som människor blivit kyrkoskrivna på sedan 1600-talet och som finns beskrivna i forskningsrapporten KALL 4 SEKEL. Andra geografiska benämningar bör samlas under annan rubrik såsom fäbodvallar etc.	Åren 1996-2008 fotograferades minst en kvarstående byggnad i respektive by.
Anjehem				Dammen vid Anjehem
Back	Vägskylt	63°28′56″N 13°11′46″Ö / 63.48222°N 13.19611°Ö / 63.48222; 13.19611	Back/Backe/Backen är tre olika benämningar i kyrkoböckerna på byn vid den nordvästra stranden av den södra delena av Kallsjön. Grannbyar är Västgård och Grötom.	Back Edhsgården
Baksjönäset			Numera benämnt Anjan Även kallat Kuckre	De sista fast boende Byggdes innan det fanns vägförbindelse 1937 Annexet till Fjällstationen
Beljom	Vägskylt	63°40′06″N 13°03′02″Ö / 63.66833°N 13.05056°Ö / 63.66833; 13.05056	Även stavat Bäljom, är en gård/by vid Kallsjöns nordöstra strand. Grannby är Böle.	Beljom
Berge			Även Bergom	Berge gamla vägen mellan husen
Bergsjöedet	Vägskylt	63°42′08″N 13°18′05″Ö / 63.70222°N 13.30139°Ö / 63.70222; 13.30139	Bergsjöedet är en gård/by vid den östra delen av sjön Juvuln. Även benämnt Bergsjö avradsland i kyrkoböckerna.	Bergsjöedet bostadshus
Björkede	i.u.	64°02′32″N 12°56′18″Ö / 64.04222°N 12.93833°Ö / 64.04222; 12.93833	Björkede är en gård/by vid Järvströmmen strax innan utloppet i sjön Holdern vid norska gränsen. I området finns flera fångstgropsystem.	Bron över till byn
Blåmyran				Blåmyran hus på rad
Bonäset	Vägskylt	63°24′40″N 13°21′56″Ö / 63.41111°N 13.36556°Ö / 63.41111; 13.36556	Hamnen vid Bonäset är en by vid Kallsjöns utflöde i Järpströmmen. Benämns nu Bonäshamn	Utvalda bostadshus i Bonäshamn
Botten	Vägskylt			Botten bostadshus
Brattorpet
Brattäggen	Byskylt vid väg 336	63°26′20″N 13°23′0″Ö / 63.43889°N 13.38333°Ö / 63.43889; 13.38333	Även Bratteggen är en by vid den östra stranden av Kallsjöns södra delar.	Bratteggen vy över hus
Bränna			En gård vid infarten till Kolåsen. Nu fritidshus
Böle	Vägskylt	63°38′53″N 13°03′57″Ö / 63.64806°N 13.06583°Ö / 63.64806; 13.06583	Även stavat Böhle, är en by vid Kallsjöns nordöstra strand. Grannby är Beljom.	Böle fd skola
Digernäset	i.u.	63°37′22″N 12°55′01″Ö / 63.62278°N 12.91694°Ö / 63.62278; 12.91694	Digernäset, även kallat Digernäs, är en by vid Kallsjöns västra strand.	Digernäset
Djupsjön	i.u.	63°33′48″N 13°27′12″Ö / 63.56333°N 13.45333°Ö / 63.56333; 13.45333	Djupsjön är en by vid Djupsjöns norra strand, cirka 22 km norr om Järpen.	Djupsjön från tavla
Drygsundsviken
Edet Bränna			Nuvarande Torröedet	Torröedet
Edevik				Edevik äldsta huset
Fäviken	i.u.	63°26′07″N 13°17′32″Ö / 63.43528°N 13.29222°Ö / 63.43528; 13.29222	Fäviken även Feviken är en by vid Kallsjöns sydvästra strand, nära utloppet till Järpströmmen. 1994-2015 arrangerades här Fäviken Game Fair, en vildmarksmässa av brittisk modell som år 2007 lockade 30 000 besökare.	Fäviken efter renovering
Gerde
Granberg	Vägskylt		Även Granbergsfallet	Granberg
Grundsviken				Grundsviken
Gråsjön	Vägskylt	63°43′38″N 12°51′22″Ö / 63.72722°N 12.85611°Ö / 63.72722; 12.85611	Gråsjön är en numera övergiven fjällby vid sjön med samma namn. Sedan 1950-talet är byn övergiven och den är idag ett utflyktsmål. I närheten fanns ett skifferbrott och i byn finns bland annat tvåvåningsladugårdar med väggar uppförda i skiffer. På höjderna öster om sjön finns nyuppförda vindkraftverk.	Stenladugård
Gråvalen				Gråvalen bostadshus
Gråviken				Gråviken med sjön Anjan i bakgrunden
Grönås lappby			Byn överförs till Kalls församling enl Kungl brev 1941-12-31
Grötom		63°29′56″N 13°10′04″Ö / 63.49889°N 13.16778°Ö / 63.49889; 13.16778	Grötom är en by vid södra Kallsjöns nordöstra strand. Namnet kommer från gryt som är ett äldre ord för sten. Det anses vara ett gammalt "hem-namn" där hem betyder samma sak som idag men med innebörden trakt. Ortens namn betyder alltså ungefär "Stenig trakt". Som andra namn av samma typ anses det härstamma från senast vikingatid. ^[7]	Grötom
Gåndalen	0	63°59′02″N 12°44′16″Ö / 63.98389°N 12.73778°Ö / 63.98389; 12.73778	Har skrivits som Gånelfen/Gånelven/Gånälven. Är en gammal övergiven gård/by vid sjön Torröns nordvästra strand, alldeles intill norska gränsen och älven Gaunan (Gånälven). Byn uppfördes av svenska nybyggare 1646.
Hamborg	i.u.	63°39′25″N 12°53′01″Ö / 63.65694°N 12.88361°Ö / 63.65694; 12.88361	Hamborg, även stavat Hamburg, är en gård/by vid Kallsjöns nordvästra strand, nära Sundsströmmens utlopp till sjön.	Hamborg äldre hus
Harrå Kvarn			Härrå vid åns utlopp i Kallsjön
Hoberg	i.u.	63°50′24″N 12°58′19″Ö / 63.84000°N 12.97194°Ö / 63.84000; 12.97194	Hoberg är en gård/by på näset mellan Hoviken och Vissviken i de sydvästra delarna av sjön Torrön.
Huså	59 ⁽²⁰⁰²⁾	63°29′32″N 13°07′18″Ö / 63.49222°N 13.12167°Ö / 63.49222; 13.12167	Huså är en by på norra sidan av Åreskutan vid Kallsjön. Byn hade en storhetstid på 1700- och 1800-talen grundad på kopparbrytning vid närbelägna Bielkes gruva och Fröå gruva, och förädling av koppar vid Huså bruk. När byn var som störst hade den över 600 invånare och var Jämtlands största ort. Huså var påtänkt som Jämtlands stad men Östersund vid Storsjön valdes istället ut.	Husågubben
Hårdlund				Äldsta huset. Gården gått inom samma släkt sedan 1600-talet
Kallgården				Kallgården

Kallrör	Vägskylt	63°33′27″N 13°01′31″Ö / 63.55750°N 13.02528°Ö / 63.55750; 13.02528	Kall-Rör, även bara Rör, är en by nedanför Tempelberget vid Kallsjöns östra strand. Grannbyar är Vassbyn och Berge.	Kallrör fd Konsumaffär
Kallsedet	Vägskylt			Huset har inrymt Affär, Post och pensionat
Kastviken				Kastviken
Kilen			En gård mellan Sikås och Kjoland
Kjoland			Benämns även Kjola och Westerkjoland	Häbre har det varit
Kolåsen	i.u.	63°45′02″N 12°57′24″Ö / 63.75056°N 12.95667°Ö / 63.75056; 12.95667	Kolåsen, även stavat Kohlåsen, Kålåsen, är en by med kapell från 1847 vid Skäckerfjällen och sjön Äcklingens nordöstra strand. I byn ligger Kolåsens fjällstation. Externa länkar: http://www.kolåsen.se	Pensionatshus
Konäs	Vägskylt	63°35′38″N 13°04′26″Ö / 63.59389°N 13.07389°Ö / 63.59389; 13.07389	Konäs är en by vid Kallsjöns östra strand. Byn ligger vid foten av fjället Suljätten som enligt sägnen är en gammal besegrad jätte i profil.	Anders De Wahls sommarresidens. Nu museum
Krok	Byskylt	63°27′09″N 13°22′18″Ö / 63.45250°N 13.37167°Ö / 63.45250; 13.37167	Krok är en by vid den nordöstra stranden av Kallsjöns södra del, till byn kan även omkringliggande Ringsta och Dalen räknas. Grannby är Bratteggen.	Bostadshus
Kyrkslätten
Kålåsböle				Kolåsböle
Kälen	i.u.	63°41′17″N 13°26′0″Ö / 63.68806°N 13.43333°Ö / 63.68806; 13.43333	Kälen är en ensligt liggande gård/by vid Kälpannsjöns västra strand, cirka 34 km nordöst om Åre.
Lilläng/Skogsbyn
Lillnäset
Löfsta				Lövsta bostadshus
Malnäset	Vägskylt			Bostadshus
Melen	Vägskylt			Melen
Mo				Mo
Nedgård			Även stavat Nedergård, Negård	Nedgård
Nordbyn
Nästjärn
Ottsjö lappby			Byn överförs till Kalls församling enl Kungl brev 1941-12-31	Ottsjö solpanelsmark
Prestbordet			Även Kyrkbyn	Kyrkbyns gamla och nya affär
Rannomsböle			Även Rannomen	Rannomen bostadshus
Ringsta	Byskylt			Ringsta
Rislägden				Rislägden bostadshus
Sandnäset			Även som Esingen, Ässingen och Äsingen	Sandnäset bostadshus
Sandviken	i.u.	63°53′15″N 13°01′27″Ö / 63.88750°N 13.02417°Ö / 63.88750; 13.02417	Sandviken/Sösjö är en by strax nedanför Grönfjället vid den östra stranden av sjön Torrön.	Sandvikens äldsta hus
Segerdalen	Vägskylt		Nu Sundet. Tidigare Sigerdalen och Sunne Även Fallet	Sundets Fjällgård från 1800-talet
Sellsved	Vägskylt	63°28′10″N 13°17′08″Ö / 63.46944°N 13.28556°Ö / 63.46944; 13.28556	Sölvsved/Sölfsved är en by intill Kall vid den nordöstra stranden av Kallsjöns södra del. Från Sölvsved har ett härbre från 1589-1591 hämtats till museet Jamtli i Östersund.	Sellsved bostadshus
Sikås	i.u.	63°31′04″N 13°02′23″Ö / 63.51778°N 13.03972°Ö / 63.51778; 13.03972	Sikås är en gård/by nedanför Åreskutan vid den sydvästra stranden av Kallsjön.	Sikås bostadshus
Skagen				Skagen
Skogsbyn			Pensionärshemmet
Slätte	Vägskylt	63°38′02″N 13°06′21″Ö / 63.63389°N 13.10583°Ö / 63.63389; 13.10583	Slätte är en by vid stranden av Sulviken i den nordöstra delen av Kallsjön. Grannbyar är Böle och Sulviken.	Slåtte
Smedjeviken	i.u.	63°32′28″N 12°57′56″Ö / 63.54111°N 12.96556°Ö / 63.54111; 12.96556	Smedjeviken är en by nedanför Hästfjället vid den västra stranden av Kallsjön. I området finns flera fångstgropar.	Smedjeviken
Storhögen
Strådalen
Sulviken	Vägskylt	63°37′02″N 13°10′39″Ö / 63.61722°N 13.17750°Ö / 63.61722; 13.17750	Sulviken är en by vid Sulvikens strand i den nordöstra delen av Kallsjön.	Sulviken
Sågen	i.u.	63°43′47″N 12°33′15″Ö / 63.72972°N 12.55417°Ö / 63.72972; 12.55417	Sågen/Anjesågen är en gård/by vid sjön Anjans norra strand intill Skäckerfjällen.	Bostadshus i Anjesågen
Tjerntorpet	i.u.	63°24′44″N 13°16′16″Ö / 63.41222°N 13.27111°Ö / 63.41222; 13.27111	Även Tjärntorpet är en gård som ligger intill ett antal småtjärnar cirka 9 km öst om Åre.
Tjernåsen			Även Tjärnåsen
Tjourens lappby			Byn överförs till Kalls församling enl Kungl brev 1941-12-31
Trehörningsnäset
Tullen
Tvärådalen
Uppmark				Uppmark
Vassnäs	Vägskylt	63°34′12″N 13°01′07″Ö / 63.57000°N 13.01861°Ö / 63.57000; 13.01861	Även Hvassnäs är en by vid Kallsjöns östra strand. Grannbyar är Kallrör och Konäs.	Vassnäs välanvänt hus
Westgård				Westgård
Västavik				Västavik över Bällevika
Ytteräng				Ytteräng ovan lägden
Åbränna	i.u.	63°49′13″N 13°06′29″Ö / 63.82028°N 13.10806°Ö / 63.82028; 13.10806	Åbränna är en by vid sjön Torröns östra strand intill Sösjöfjällen.	Åbränna bostadshus
Åkroken	i.u.	i.u.	Byn ligger längs vägen mellan Frankrike i Offerdals socken och Ytteräng. Åkroken präglas av den sydsamiska kulturen och ligger inom Njaarke sameby (Sösjö sameby).	Åkroken bostadshus
Äcklingsedet				Äcklingsedet väl vuxet
Äng			Även Eng Öfveräng resp Överäng	Överäng vy över bostadshus

Fornlämningar

Inom Kalls socken har man funnit cirka 65 fornlämningar. De härstammar från fångstkultur en i området under stenåldern och framåt. Stenåldern märks genom förekomsten av boplatser. Hällmålningar finns vid Hästskotjärn och vid Juvuln finns ett mindre gravfält. Förutom detta finns omkring 200 fångstgropar inom socknen, som även är starkt präglad av samisk bosättning genom tiderna. Norra och nordöstra delen av socknen ligger inom Njaarke sameby. Den nordvästra delen ligger inom Kalls sameby. Från nyare tid finns några ödegårdar. Vid Huså finns lämningar av gruvor samt bruksindustri. I socknen finns vid Kallströmmens utlopp ur sjön Juvuln lämningar av Kallströms skans, som uppfördes 1659 på uppdrag av guvernören Claes Stiernskiöld och åter befästes 1700 och 1710, men under frihetstiden lämnades att förfalla^[4]^[5]^[8]^[9]

Kallbygden

1991 startade de sex byalagen runt Kallsjön Kallbygdens Intresseförening, för att driva lokala utvecklingsfrågor.^[10] Byalagen är Huså byalag, Kalls Södra byalag, Kallrör-Vassnäs byalag, Konäs byalag, Sölvsved-Kall-Backs byalag och Västra Kalls byalag^[11] Alla byalagen hör till Kalls socken.

Namnet

Namnet (1344 Karl) innehåller karl, 'man' syftande på Åreskutan, vid vars norra sluttning huvudbygden i socknen är belägen.^[12]^[5]

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Kalls socken 1750–1990

År			Folkmängd
1750			567
1760			579
1769			746
1780			820
1790			899
1800			869
1810			1 005
1820			1 115
1830			1 249
1840			1 477
1850			1 799
1860			2 006
1870			2 077
1880			2 129
1890			2 107
1900			2 227
1910			1 810
1920			1 700
1930			1 656
1940			1 655
1950			1 441
1960			1 280
1970			968
1980			772
1990			727
Anm: Källor: Umeå universitet - Tabellverket 1749-1859, Demografiska databasen, CEDAR, Umeå universitet.

Se även

Referenser

Noter

^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Kall socken
^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8
^ Administrativ historik för Kall socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
^ [a b] Sjögren, Otto (1935). Sverige geografisk beskrivning del 5 Örebro, Västmanlands, Kopparbergs län och Norrlandslänen. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9942
^ [a b c] Nationalencyklopedin
^ ”Kall”. Jamthistoria.se. Arkiverad från originalet den 13 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100813000624/http://www.jamthistoria.se/Kyrkor/kyrkor.htm. Läst 2 maj 2008.
^ ”Orter”. Jamthistoria.se. Arkiverad från originalet den 13 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100813000108/http://www.jamthistoria.se/Orter/orter.htm. Läst 2 maj 2008.
^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Kalls socken
^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Kalls socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
^ Jan Lundhag. ”Jan Lundhags text i Kallendarium”. Arkiverad från originalet den 26 februari 2015. https://web.archive.org/web/20150226110957/http://www.linux.kallbygden.com/wordpress/bygdeinfo/text-av-jan-lundhag/. Läst 26 februari 2015.
^ ”Byalag (kontaktlista)”. Arkiverad från originalet den 26 februari 2015. https://web.archive.org/web/20150226102530/http://www.linux.kallbygden.com/wordpress/bygdeinfo/byalag/. Läst 26 februari 2015.
^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf

Vidare läsning

Andersson, Karl (1978). Där jätten föll : ur en fjällsockens historia. Örebro: Libris. Libris 7619490. ISBN 9171941576
Kallbygden : utgiven till Ullbergsjubiléet 10 juli 1994 / [redaktör: Anders Borgström]. Järpen: Kalls församling. 1994. Libris 1917680
Ljungdahl, Ewa (2007). Njaarke : renskötsel i tre årtusenden. Östersund: Gaaltije. Libris 10380159. ISBN 9789197521239
Monvall, Donald (2007). En historisk resa genom Kalls församling CD : hur jag söker : byfoton : födelseböcker 1695-1991 : dödböcker 1688-1991 : vigselböcker 1718-1949 : personer, släkter, gårdar i Kall 1685-1991 : kommunla beslut 1888-1973 : lokala händelser 1877-1997 : domar mot Kallbor 1910-1973 : befolkningsutveckling.
Ullberg, Gösta (1950). Kolåsens kapell. Jämtlands kyrkor, 99-0159213-5 ; 3. Östersund: Heimbygdas förl. Libris 1417012
Ullberg, Gösta (1949). ”Kolåsens kapell : några anteckningar med anledning av kapellets 100-åriga tillvaro”. Jämten (1906-) 1949,: sid. 73-92 : ill. 0348-9825. ISSN 0348-9825. Libris 8427154
Ullberg, Gösta (1967), Huså bruks historia, AB Wisénska Bokhandelns Förlag, Östersund. 738 sidor.
Ullberg, Gösta (1969), En bok om Kall; Gränsbygd i Jämtland, AB Wisénska Bokhandelns Förlag, Östersund. 432 sidor.

Externa länkar

Arkiv relaterade till Kalls socken. Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
Föremål från Kalls socken. Källa: Digitalt Museum, Nordiska museet m.fl.
Bilder från Kalls socken. Källa: Jämtlands läns museum
Kallbygden (lokal webbportal)

[Svensk_uppslagsbok-1] [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Kall socken

[Harlen-2] [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8

[3] Administrativ historik för Kall socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.

[geogr-4] [a b] Sjögren, Otto (1935). Sverige geografisk beskrivning del 5 Örebro, Västmanlands, Kopparbergs län och Norrlandslänen. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9942

[NE-5] [a b c] Nationalencyklopedin

[6] ”Kall”. Jamthistoria.se. Arkiverad från originalet den 13 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100813000624/http://www.jamthistoria.se/Kyrkor/kyrkor.htm. Läst 2 maj 2008.

[orter-7] ”Orter”. Jamthistoria.se. Arkiverad från originalet den 13 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100813000108/http://www.jamthistoria.se/Orter/orter.htm. Läst 2 maj 2008.

[8] Fornlämningar, Statens historiska museum: Kalls socken

[9] Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Kalls socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"

[10] Jan Lundhag. ”Jan Lundhags text i Kallendarium”. Arkiverad från originalet den 26 februari 2015. https://web.archive.org/web/20150226110957/http://www.linux.kallbygden.com/wordpress/bygdeinfo/text-av-jan-lundhag/. Läst 26 februari 2015.

[11] ”Byalag (kontaktlista)”. Arkiverad från originalet den 26 februari 2015. https://web.archive.org/web/20150226102530/http://www.linux.kallbygden.com/wordpress/bygdeinfo/byalag/. Läst 26 februari 2015.

[12] Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

Karta
Kalls socken Socken
Kalls kyrka
Land	Sverige
Landskap	Jämtland
Kommun	Åre kommun
Bildad	medeltiden
Area	2 655 kvadratkilometer
Upphov till	Kalls kommun Kalls församling
Motsvarar	Kalls distrikt
Tingslag	Jämtlands västra domsagas tingslag (1940-01-01–1970-12-31) Undersåkers och Offerdals tingslag (1916-08-25–1939-12-31) Undersåkers tingslag (–1916-08-24)
Kalls sockens läge i Jämtlands län. Kalls sockens läge i Jämtlands län.
Koordinater	63°28′19″N 13°13′54″Ö / 63.47194444°N 13.23166667°Ö / 63.47194444; 13.23166667
Socknen i häradet/länet.
Koder, länkar
Sockenkod	2540
Namn (ISOF)	lista
Kulturnav	länk
Hembygds- portalen	Kalls distrikt
Redigera Wikidata