Kanjon
Geologisk naturformation
En kanjon (av engelska canyon, från spanska cañón ’ravin’, ’rör’[1]) är en djup dalgång mellan höga klippväggar som skurits ut ur fast berggrund av ett vattendrag varigenom jord eller bergarter bryts ned och transporteras från en plats till en annan. Nedbrytningsprodukterna forslas bort genom luft, vatten och is i rörelse. Nivåskillnaderna i en kanjon kan uppgå till hundratals meter.
Kanjoner är vanliga i västra Nordamerika, där berggrunden ofta består av sedimentära bergarter som är lätteroderade. I Sverige finns bland annat Abiskojåkkas kanjon, Evagraven (Evig- eller Evengraven) och Hällingsåfallets kanjon, Sveriges längsta kanjon.[2]
Kända kanjoner
redigeraSe även
redigeraReferenser
redigera- ^ kanjon i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 11 oktober 2017.
- ^ ”Hällingsåfallet”. Länsstyrelsen Jämtlands län. Arkiverad från originalet den 20 juni 2015. https://web.archive.org/web/20150620120601/http://www.lansstyrelsen.se/jamtland/Sv/djur-och-natur/skyddad-natur/naturreservat/stromsund/hallingsafallet/Pages/index.aspx. Läst 31 maj 2015.
Externa länkar
redigeraWikimedia Commons har media som rör Kanjon.