Köpkraftsparitet

När man jämför BNP mellan länder används oftast amerikansk dollar som valuta. PPP kan då användas som mått för att överföra priser från lokal valuta till dollar för att länderna ska kunna jämföras. Som exempel kan vi ta växlingskursen mellan amerikanska dollar och azeriska manat som kan sägas vara 100. En dollar är hundra manat. Man sammanställer en varukorg med motsvarande varor i båda länderna och noterar priset för respektive varukorg i lokal valuta. Utifrån dessa priser kan en ny fiktiv växlingskurs räknas ut:

${\displaystyle \mathrm {PPP} =\left({\frac {\mathrm {Lokal\ varukorgs\ pris\ i\ inhemsk\ valuta} }{\mathrm {Amerikansk\ varukorgs\ pris\ i\ dollar} }}\right)}$ 

Den azeriska varukorgen kanske kostade 75 000 manat, medan den amerikanska kostade 1 500 dollar. Enligt formeln ovan ges att 75000/1500=50. Den köpkraftsjusterade växelkursen föreslår att en dollar nu bara är 50 manat. Azerbajdzjans BNP/capita skulle enligt det här exemplet vara mycket högre än om man använt marknadens växlingskurs. För exempel med riktiga siffror se statistiken till höger.

I Sverige deltar Statistiska centralbyrån i ett samarbete mellan 37 europeiska länder som syftar till att löpande skatta köpkraftspariteter för deltagarländerna. Samordnare är Eurostat, som även publicerar resultaten på sin hemsida. Vart femte år genomförs även en global köpkraftsparitetsundersökning under ledning av Världsbanken.

Jämförelser över tid eller mellan valutaområden som använder sig av varukorgar dras ständigt med problematiken om vilka varukorgar som är adekvata. Utformningen av varukorgar för prisjämförelse kan vara svår, till exempel då konsumtionsmönstren i två länder skiljer sig åt. Den fiktiva växlingskursen mellan två valutor som skapas med hjälp av varukorgarna kan förskjutas när man ändrar varukorgens innehåll. Vad som faktiskt är en genomsnittlig varukorg bara för ett land kan vara nog svårt att bestämma. I Sverige sätter SCB (Statistiska Centralbyrån) ihop varukorgar för bland annat KPI (Konsumentprisindex) som bygger på en varukorg för konsumtionsvaror. I varukorgarna för vissa prisindex ingår kostnader för räntor, men i andra nettoprisindex (som till exempel UND1X) gör de det inte. PPP:s beroende av utformningen av de varukorgar som används för köpkraftsjusteringen kan ses som en av måttets svagheter.

• Lista över länder efter BNP (PPP)
• Lista över länder efter BNP (PPP) per capita

• 1956-, Fregert, Klas, (2005). Makroekonomi : teori, politik och institutioner (2., uppdaterade och rev. uppl). Studentlitteratur. ISBN 9144039735. OCLC 185732990. https://www.worldcat.org/oclc/185732990 
• OECD in figures : statistics on the member countries (2005 ed). Organisation for Economic Co-operation and Development. 2005. ISBN 9264013059. OCLC 646760071. https://www.worldcat.org/oclc/646760071 

• OECDs statistikportal (engelska)
• Köpkraftsparitetsundersökningen - Statistiska Centralbyrån
• Purchasing power parities – Eurostat