Jules Sylvain

Stig Hansson var son till skådespelaren Axel Hansson och skådespelaren och pedagogen Valborg Hansson. Han började som 11-åring på Lundsbergs skola men rymde därifrån efter fyra år. Han studerade i pianoklassen vid Musikaliska Akademien 1918–1920 och fortsatte sedan studierna vid Musikhögskolan i Weimar 1920–1922.

Han fick sina första inkomster 1918 som kafépianist i Stockholm. Därefter tillbringade han några år som musiker i Tyskland. Vid hemkomsten 1924 fick han sin första stora succé med melodin Det är den dagliga dosisen som gör'et med text av Svasse Bergqvist och framförd av Kirre Lindholm i Bergqvists sommarrevy på Mosebacketeatern.^[1] Han fick kontakt med Ernst Rolf och komponerade en del för denne. Under 1925–1928 var Hansson anställd som kapellmästare hos Karl Gerhard och komponerade under åren en rad av dennes kuplettvisor.

Så snart ljudfilmen blivit etablerad började Hansson komponera filmmusik, den första melodin var Säg det i toner 1929 och han var under flera år musikalisk rådgivare åt Svensk Filmindustri.

Hansson har efterlämnat omkring 500 nedtecknade melodier, varav åtminstone 100 har blivit en evergreen. Vid sidan av sina anställningar drev han musikförlaget Edition Sylvain i Stockholm 1926–1951, som då såldes till Thore Ehrling. Samma år grundade han A.B. Skandinaviska Musikförlaget.

Under sin period i Wien på 1930-talet lärde han känna den unge medicinstuderanden Hans Monath, som han hjälpte till Sverige vid krigsutbrottet och sedermera adopterade. Han flyttade 1947 till Söderhavsöarna, där han bland annat startade en bananplantage på Fiji. Efter att den hade förstörts av en orkan återvände Hansson till Sverige 1951.

1959 flyttade han åter utomlands och nu till byn Randa på Mallorca. Han bedrev där fram till 1966 underhållning för turister, men flyttade då först till Kanarieöarna och därefter till Castiglione della Pescaia i Italien, där han avled 1968 och ligger begravd. Hansson förblev ogift och fick aldrig några biologiska barn.

Jules Sylvain komponerade även flera operetter, varav den mest kända är Zorina som hade premiär på Stockholmsoperan 1943 med Thor Modeen och Isa Quensel i huvudrollerna. 2013 sattes operetten upp på Kölner Philharmonie efter en omfattande forskningsinsats av den svenske chefsdirigenten Niklas Willén. Hansson omarbetade även musiken till operetten Glada änkan inför dess nypremiär 1931 i regi av Gösta Ekman den äldre.

Under det tidiga 2000-talet upptäcktes outgivna melodier i en koffert på Mallorca. Dessa kopierades av STIM och framfördes våren 2007 vid en konsert på Nybrokajen 11. Samma melodier låg till grund för musikalen Skyll på Sylvain med texter av Wille Crafoord, som gavs på Stockholms Stadsteater 2010.

Det är inte helt klart när och varför Stig Hansson förvandlades till Jules Sylvain någon gång i mitten på 1920-talet. En teori är att det var Ernst Rolf som tyckte att ingen framgångsrik kompositör kunde heta något så vanligt som Stig Hansson. Det är inte helt klarlagt varför det blev just Jules Sylvain. En teori är att Hansson i ett lexikon fått syn på en fransk konstnär vid namn Sylvain och sedan kombinerat det med förnamnet på sin ungdoms favoritförfattare, Jules Verne. En annan är att Hansson beundrade den franske schlagerkompositören Maurice Yvain och därför ville ha ett efternamn som liknade detta.

Utöver Jules Sylvain använde han ytterligare 25–30 olika pseudonymer bland andra Einar Björke, Willy Bramsen, Broby-Pelle, Brown & Ehrlich, Bengt Carlberg, J Enrico, Stig Hammar, Sigurd Hannel, Otto Herrman, Jack Jonson, Sven Landahl, Jean Larento, Larsson i Hult, Peter Lebedjeff, Lee, Frank Louis, Jim Mc Coy, Ted Mc Louis, Edvard Reimer, Emil Segnitz, Stephen Sinclair, Thompson & Bright, Eugen Widman, Vaclav Zerol.

Bor du hemma hos din mamma (1926), Jag är ute när gumman min är inne (1926), Anna du kan väl stanna (1927), Får jag låna nyckeln, Ann-Marie (1929), Titta in i min lilla kajuta (1930), Beate-Christine (1931), Ett litet svärmeri (1931), Tangokavaljeren (1932), När tvenne hjärtan slå samma slag (1933), Vintergatan (1936), Klart till drabbning (1937), Med en enkel tulipan (1938), Det kommer en vår (1940), Jag vet ett litet hotell (1940), Vi har så mycket att säga varandra (1940), Löjtnantshjärtan (1942), Räkna de lyckliga stunderna blott (1944), Sång om syrsor (1961) och De stora elefanternas dans (1966).

För Karl Gerhard: Hans lilla handarbete (1931), Då ska vi vara snälla (1935), Tack ska du ha (1938) och Ett bedårande barn av sin tid (1938).

• 1941 – Bara en kvinna
• 1942 – Sexlingar (En otroligt sann historia)
• 1944 – Räkna de lyckliga stunderna blott

• Myggans nöjeslexikon : ett uppslagsverk om underhållning. 13, Rundr-Tall. Höganäs: Bra böcker. 1993. sid. 235-236. Libris 7665091. ISBN 91-7752-271-0 
• Sylvain, Jules (2000). Med en enkel tulipan : Jules Sylvain 100 år/. STIM/Svensk Musik. Libris 11848475  - 2 CD + kommentarhäfte.

• Lindaryd, Christina (2017). Boken om Jules Sylvain. [Vadstena]: Tuvesson & Lindaryd. Libris 21872211. ISBN 978-91-983822-1-1 
• Nyquist, Bengt (2000). ”Jules Sylvain : en av SKAPs grundare och jubilarer”. SKAP-nytt (Stockholm  : Föreningen Svenska kompositörer av populärmusik, 1972-) 2000 :2,: sid. 10-11. ISSN 0347-1403. ISSN 0347-1403 ISSN 0347-1403.  Libris 8197224
• Nyquist, Bengt (2001). ”Vem var Jules Sylvain?”. Jazzgossen 2001(nr 14),: sid. 4-5, 8. ISSN 1402-8034. ISSN 1402-8034 ISSN 1402-8034.  Libris 8418581
• Sandberg, Sven-Olof (1969). Säg det i toner : Sven-Olof Sandberg berättar om Jules Sylvain. Stockholm: Sveriges radio. Libris 1344116 

• Jules Sylvain-sällskapet
• Jules Sylvain i Libris
• Jules Sylvain på Svensk Filmdatabas
• Jules Sylvain på Internet Movie Database (engelska)