Joseph von Eichendorff
Joseph von Eichendorff, född 10 mars 1788 i Schloß Lubowitz, Ratibor, död 26 november 1857 i Neisse, Oberschlesien, var en poet och romanförfattare i den tyska romantiken. Eichendorff räknas till de ledande lyrikerna i Tyskland under 1800-talet.
| Joseph von Eichendorff | |
 Joseph von Eichendorff, 1842. | |
| Född | Joseph Karl Benedikt von Eichendorff 10 mars 1788[1][2][3] Schloß Lubowitz[4][5][6] |
|---|---|
| Död | 26 november 1857[2][7][8] (69 år) Nysa[4][6] |
| Begravd | Nysa |
| Medborgare i | Konungariket Preussen |
| Utbildad vid | Martin-Luther-Universität Halle-Wittenberg, Wiens universitet Ruprecht-Karls-Universität Heidelberg Sankt Mattias katolska gymnasium  |
| Sysselsättning | Författare[9], dramatiker, dagboksskrivare, översättare, diktarjurist |
| Noterbara verk | Ur en dagdrivares levnad |
| Maka | Aloysia von Eichendorff (g. 1815–1855, makas/makes död) |
| Barn | Hermann Eichendorff (f. 1815) Therese von Eichendorff Besserer-Dahlfinger (f. 1817) Rudolf von Eichendorff (f. 1819) |
| Föräldrar | Adolph von Eichendorff Karoline von Eichendorff |
| Utmärkelser | |
| Maximiliansorden för konst och vetenskap (1853) | |
| Namnteckning | |
 | |
| Redigera Wikidata | |
Joseph Eichendorffs föräldrar var den preussiske officeren friherre Adolf von Eichendorf och Karoline Freiin von Kloche. Joseph Eichendorff studerade juridik i Halle (1805–1806) och i Heidelberg (1807–1808) och Wien (1812). Från 1813 till 1815 deltog han i kriget mot Napoleon Bonaparte.
År 1821 utnämndes han till borgarråd för utbildning och kyrkliga frågor i Danzig och 1824 Oberpräsidialrat i Königsberg. År 1831 flyttade han med sin familj till Berlin där han arbetade vid flera ministerier till sin pensionering 1844.
Flera av Eichendorffs dikter har blivit tonsatta av bland andra Robert Franz, Hugo Wolf, Richard Strauss och Robert Schumann.
Asteroiden 9413 Eichendorff är uppkallad efter honom.[10]
Viktigaste verk
redigeraRomaner
redigera- Die Zauberei im Herbst (1808)
- Oberschlesische Märchen und Sagen (1808-1810)
- Ahnung und Gegenwart (1815)
- Das Marmorbild (1819)
- Aus dem Leben eines Taugenichts (1826)
- Ur en dagdrivares levnad (översättning Alfred Victorin, Gernandt, 1899)
- Ur en dagdrivares levnad (översättning Caleb J. Anderson, Tiden, 1951)
- Dichter und ihre Gesellen (1833)
- Viel Lärmen um nichts (1833)
- Auch ich war in Arkadien (1834/1838)
- Die Meerfahrt (1835)
- Das Schloß Dürande (1837)
- Die Entführung (1839)
- Die Glücksritter (1841)
- Libertas und ihre Freier
Teaterstycken
redigera- Krieg den Philistern (1824)
- Ezzelin von Romano (1828)
- Meierbeths Glück und Ende (1828)
- Der letzte Held von Marienburg (1830)
- Die Freier (1833)
Dikter
redigera
|
|
|
I Världslitteraturen: de stora mästerverken. 30 (Bonnier, 1929) finns ett antal dikter i svensk tolkning.
Källor
redigera- ^ Eichendorff, Joseph, Freiherr von, Encyclopædia Britannica 1911.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Краткая литературная энциклопедия, Stora ryska encyklopedin, 1962, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Hermann Palm, Eichendorff, Joseph Freiherr von, vol. 5, Allgemeine Deutsche Biographie band 5, 1877, s. 723–728.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Краткая литературная энциклопедия, Stora ryska encyklopedin, 1962, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Hermann Palm, Eichendorff, Joseph Freiherr von, vol. 5, Allgemeine Deutsche Biographie band 5, 1877, s. 723–728.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Eichendorff, Joseph, Freiherr von, Encyclopædia Britannica 1911.[källa från Wikidata]
- ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w67t1w63, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Nationalencyklopedin, Nationalencyklopedin-ID: joseph-von-eichendorffnationalencyklopedin, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ ”Minor Planet Center 9413 Eichendorff” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=9413. Läst 12 juni 2023.