[go: up one dir, main page]

John Harryson

svensk skådespelare och sångare

John Edvard Harryson, född 17 april 1926 i Katrineholm i Stora Malms församling i Södermanlands län, död 28 november 2008 i Sankt Görans församling i Stockholm,[1] var en svensk skådespelare, röstskådespelare och vis- och kuplettsångare. Han var far till skådespelaren Peter Harryson och farfar till skådespelaren Oscar Harryson.

John Harryson
John Harryson, 1986.
John Harryson, 1986.
FöddJohn Edvard Harrysson
17 april 1926
Katrineholm, Sverige
Död28 november 2008 (82 år)
Sankt Görans församling, Stockholm, Sverige
Aktiva år1940–2002
IMDb SFDb

Biografi

redigera

Harryson föddes i Katrineholm, son till Harry Gustaf Karlsson, senare Harbring (1902–1982) och Elsa Maria Matilda f. Lundin (1902–1989). Han växte upp i Norrköping. Där scendebuterade han också som 14-åring på Arbisteatern. Senare flyttade han till Stockholm och studerade 19431944 vid Gösta Terserus teaterskola. Därefter begav han sig över till Finland och Lilla Teatern i Helsingfors innan han återvände till Sverige 1947 för att antas som elev vid Norrköping-Linköpings Stadsteaters elevskola. Efter slutförd utbildning 1950 stannade Harryson på denna teater ytterligare två år.

Sitt genombrott på scen fick han redan 1950 i Wolfgang Borcherts Utanför dörren. Harryson arbetade därefter på Riksteatern ett par år, men valde sedan att lägga skådespelaryrket åt sidan och började istället att arbeta på Finnboda Varv i Nacka. Anledningen var att han ville ha en mer regelbunden och trygg försörjning än teateryrket kunde erbjuda.

Redan 1955 var han dock tillbaka på scenen, och var sedan engagerad vid stadsteatrarna i Helsingborg 19551960 och Göteborg 1960–1967 samt Dramaten 19681984. Bland hans 21 roller på Dramaten kan nämnas poliskommissarie Brown i Tolvskillingsoperan 1969, broder Lorenzo i Romeo och Julia 1971 och bonden i Folkungasagan 1975. På 1990-talet spelade han bland annat senapsfabrikören i farsen Spanska FluganLisebergsteatern i Göteborg och Polonius i HamletÖstgötateatern.

Han filmdebuterade i Edvin Adolphsons långfilm Begär 1946 och medverkade i drygt 50 film- och TV-produktioner. Sin första större roll fick han dock som aggressiv rival i Ingmar Bergmans Sommaren med Monika 1953. Minnesvärda insatser gjorde han som kapten Jägerschiöld i TV-serien Raskens 1976, handelsmannen i TV-serien Hedebyborna 19781982 och som bokbindaren Ludde i TV-versionen av Gideon Wahlbergs folklustspel Grabbarna i 57:an 1978.

För många var han känd som röster till Joakim von Anka i Duck Tales, Doktor Snuggles, dystre åsnan I-or i Nalle Puh, Tjifen i Micke och Molle: Vänner när det gäller, sheriffen av Nottingham i Robin Hood, Geppetto i Pinocchio, Kloker i Snövit och de sju dvärgarna, kung Eiddileg i Taran och den magiska kitteln och kung Hubert i Törnrosa.

Han var också verksam som vissångare och har genom åren spelat in flera skivor, bl.a. Bondkomikernas visor 1971, Birger Sjöbergs Fridas visor 1978 och tonsatta dikter av Eino Leino 1981. John Harryson är gravsatt i minneslunden på Kungsholms kyrkogård.[2]

Haryson var 1947 till 1953 gift med Ulla-Britt Fagerberg (1926–2011), med vilken han fick två söner, den äldsta är Peter Harryson. Från 1955 var han gift med Kajsa Gunilla Hultare (1934–2003) med vilken han förblev gift till hustruns död och fick tre barn varav två är i livet.

Filmografi (i urval)

redigera

Roller (ej komplett)

redigera
År Roll Produktion Regi Teater
1947 Romeo och Julia
William Shakespeare
Johan Falck Norrköping-Linköping stadsteater
Född i går
Garson Kanin
Johan Falck Norrköping-Linköping stadsteater
Kungens paket
Staffan Tjerneld och Alf Henrikson
Hans Dahlin Norrköping-Linköping stadsteater
Den heliga familjen
Rudolf Värnlund
Gunnar Skoglund Norrköping-Linköping stadsteater
1948 Erik XIV
August Strindberg
Johan Falck Norrköping-Linköping stadsteater
Puck En midsommarnattsdröm
William Shakespeare
Stig Roland Norrköping-Linköping stadsteater
Strändernas svall
Eyvind Johnson
Johan Falck Norrköping-Linköping stadsteater
1949 Clownen Beppo
Else Fisher
Norrköping-Linköping stadsteater
Bruno Darvet-Stuart Edwards barn
Marc-Gilbert Sauvajon, Frederick J. Jackson och Roland Bottomley
Stig Roland Norrköping-Linköping stadsteater
Cæsar och Cleopatra
George Bernard Shaw
Johan Falck Norrköping-Linköping stadsteater
Radiobragden
Charlotte B Chorpenning
Pär-Edward Wahlgren Norrköping-Linköping stadsteater
1950 Beckmann Utanför dörren
Wolfgang Borchert
Johan Falck Norrköping-Linköping stadsteater
Sonen U39
Rudolf Värnlund
Gunnar Skoglund Norrköping-Linköping stadsteater
Tripp, Trapp, Troll
Josef Halfen
Pär-Edward Wahlgren Norrköping-Linköping stadsteater
Tjuvarnas paradis
Jacques Deval
Johan Falck Norrköping-Linköping stadsteater
Hans nåds testamente
Hjalmar Bergman
Johan Falck Norrköping-Linköping stadsteater
De rättrådiga
Albert Camus
Johan Falck Norrköping-Linköping stadsteater
Äventyr på Angantyr
Sune Bergström
Pär-Edward Wahlgren Norrköping-Linköping stadsteater
Hamlet
William Shakespeare
Johan Falck Norrköping-Linköping stadsteater
Drömflickan
Elmer Rice
Per Gerhard Norrköping-Linköping stadsteater
1951 Blodsbröllop
Federico García Lorca
Johan Falck Norrköping-Linköping stadsteater
Det gäller miljonen
Roger MacDougall
Gerda Wrede Norrköping-Linköping stadsteater
Rött månsken
Melchior Lengyel och Marc-Gilbert Sauvajon
Johan Falck Norrköping-Linköping stadsteater
Robespierre
Rudolf Värnlund
Johan Falck Norrköping-Linköping stadsteater
Jack Hunter Den tatuerade rosen
Tennessee Williams
Ingmar Bergman Norrköping-Linköping stadsteater[3]
Premiär nästa måndag
Philip King
Gunnar Skoglund Norrköping-Linköping stadsteater
1952 Drömresan
Gunnar Falk
Sture Ericson Norrköping-Linköping stadsteater
Pedersen, journalist Swedenhielms
Hjalmar Bergman
Johan Falck Norrköping-Linköping stadsteater
Trettondagsafton
William Shakespeare
Sandro Malmquist Skansens Frilufts Teater[4]
1956 Michel Gröna fracken
Gaston Arman de Caillavet och Robert de Flers
Johan Falck Helsingborgs stadsteater
Maupa Drottningen och rebellerna
Ugo Betti
Leo Golowin Helsingborgs stadsteater
Kommissarien Balladen om ingen
Johannes W. Klefisch
Johan Falck Helsingborgs stadsteater
1957 Christian Kärlekskvarett (Die hellgelben Handschuhe)
Willi Kollo
Åke Engfeldt Helsingborgs stadsteater
Figaro Barberaren i Sevilla
Pierre de Beaumarchais
Johan Falck Helsingborgs stadsteater[5]
Berggren Ett brott
Sigfrid Siwertz
Johan Falck Helsingborgs stadsteater
Elgin Spindelnätet
Agatha Christie
Eva Sköld Helsingborgs stadsteater
Rocket Dårskapens timme
Anna Bonacci
Åke Engfeldt Helsingborgs stadsteater
Kolieski Ut med narren!
J.B. Priestley
Johan Falck Helsingborgs stadsteater
Harry Lund Brott i sol
Staffan Tjerneld
Bertil Norström Helsingborgs stadsteater
Professor Borg Nationalmonumentet
Tor Hedberg
Rolf Carlsten Helsingborgs stadsteater
Leonidas Fadinard Pariserliv
Jacques Offenbach, Henri Meilhac och Ludovic Halévy
Soini Wallenius Helsingborgs stadsteater
1958 Dauphin Sankta Johanna
George Bernard Shaw
Johan Falck Helsingborgs stadsteater
Figaro Figaros bröllop eller Den uppochnervända dagen
Pierre de Beaumarchais
Johan Falck Helsingborgs stadsteater
Jakob Tolvskillingsoperan
Bertolt Brecht och Kurt Weill
Johan Falck Helsingborgs stadsteater
Claude Masure Bäddat för tre
Claude Magnier
Lennart Olsson Helsingborgs stadsteater
Ägget
Félicien Marceau
Lennart Olsson Helsingborgs stadsteater[6]
Auguste Roussel Auguste
Raymond Castans
Lennart Olsson Helsingborgs stadsteater
1959 Grumio Så tuktas en argbigga
William Shakespeare
Johan Falck
Edvin Adolphson
Helsingborgs stadsteater
Juryman 7 Tolv edsvurna män
Reginald Rose
Johan Falck Helsingborgs stadsteater
Edvin Fridas visor eller Oscars fyra bekymmer eller En vecka i Lilla Paris
Gösta Sjöberg
Frank Sundström Helsingborgs stadsteater
Ledadu Generalen på skolbänken
Jean Anouilh
Palle Granditsky Helsingborgs stadsteater[7]
Rodolpho Utsikt från en bro
Arthur Miller
Frank Sundström Helsingborgs stadsteater[8]
Proba, narr Som ni behagar
William Shakespeare
Frank Sundström Helsingborgs stadsteater[9]
1960 Inspicienten
Loriot
Lilla helgonet (Mam'zelle Nitouche)
Hervé, Henri Meilhac och Albert Millaud
Frank Sundström Helsingborgs stadsteater
Herr Dussel Anne Franks dagbok (The Diary of Anne Frank)
Frances Goodrich och Albert Hackett
Frank Sundström Helsingborgs stadsteater
1961 Paul Alltsedan Adam och Eva
Poul Sørensen och Erik Fiehn
Gunnar Ekström Folkteatern, Göteborg[10]
1969 Brown Tolvskillingsoperan
Kurt Weill och Bertolt Brecht
Alf Sjöberg Dramaten
Rosig Bröllopsfesten (Hochzeit)
Elias Canetti
Donya Feuer Dramaten
1979 Filostrat
Puck
En midsommarnattsdröm
William Shakespeare
Göran O. Eriksson Stockholms stadsteater
1981 Leopold Maria Csardasfurstinnan
Emmerich Kálmán, Leo Stein och Béla Jenbach
Ivo Cramér Oscarsteatern[11]

Radioteater

redigera
År Roll Produktion Regi
1952 Per Trångbodda
Ingeborg Solberg
Johan Falck[12]

Referenser

redigera
  1. ^ Sveriges dödbok 1830–2020, Version 8.01, Sveriges Släktforskarförbund: Harrysson, John Edvard
  2. ^ Gravar.se
  3. ^ ”Den tatuerade rosen”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/den-tatuerade-rosen. Läst 17 oktober 2015. 
  4. ^ ”Skansenteatern”. Leopolds antikvariat. Arkiverad från originalet den 28 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160328020221/http://www.abm.se/leopolds/Skansenteatern.html. Läst 19 mars 2016. 
  5. ^ Ingvar Holm (16 februari 1957). ”Barberaren i Sevilla”. Dagens Nyheter: s. 10. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1957-02-16/46/10. Läst 31 augusti 2015. 
  6. ^ Barbro Hähnel (7 november 1958). ”'Ägget' i skånsk upplaga”. Dagens Nyheter: s. 18. https://arkivet.dn.se/tidning/1958-11-07/302/18. Läst 25 december 2021. 
  7. ^ ”Anouilh i Hälsingborg”. Dagens Nyheter: s. 40. 4 oktober 1959. https://arkivet.dn.se/tidning/1959-10-04/269/40. Läst 26 maj 2018. 
  8. ^ Ingvar Holm (21 november 1959). ”Utsikt från en bro”. Dagens Nyheter: s. 11. https://arkivet.dn.se/tidning/1959-11-21/316/11. Läst 26 maj 2018. 
  9. ^ ”I korthet”. Dagens Nyheter: s. 18. 19 december 1959. https://arkivet.dn.se/tidning/1959-12-19/344/18. Läst 26 maj 2018. 
  10. ^ Barbro Hähnel (25 februari 1961). ”'Adam och Eva' på Folkteatern med Max Hansen”. Dagens Nyheter: s. 12. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1961-02-25/54/12. Läst 22 augusti 2015. 
  11. ^ ”Csardasfurstinnan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24807&pos=25. Läst 26 juni 2015. 
  12. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 18. 23 februari 1952. https://arkivet.dn.se/tidning/1952-02-23/53/18. Läst 19 december 2021. 

Källor

redigera