[go: up one dir, main page]

Herbert von Karajan

österrikisk dirigent och operaregissör

Herbert von Karajan, född 5 april 1908 i Salzburg, Österrike-Ungern, död 16 juli 1989 i Anif utanför Salzburg, Österrike, var en österrikisk dirigent och operaregissör av grekiskmakedonisk börd[11]. Vissa källor hävdar att släkten kom från en valakisk familj i Makedonien.[12] Karajans farfars farfar hette Georg Johann Karajoannes, och upphöjdes i adligt stånd av hertig Fredrik August I av Sachsen. Hans farfars far var Theodor von Karajan.

Herbert von Karajan
FöddHeribert Ritter von Karajan
5 april 1908[1][2][3]
Salzburg[4][5]
Död16 juli 1989[1][2][3] (81 år)
Anif[5] ​eller ​Salzburg[6]
BegravdSalzburg
Medborgare iÖsterrike[7]
Utbildad vidMozarteum
Universität für Musik und darstellende Kunst Wien
SysselsättningDirigent[8], teaterregissör, dirigent, filmregissör
Befattning
Dirigent, Theater Aachen (1935–1942)
Huvuddirigent, Wiener Symphoniker (1954–1989)
Dirigent, Wiener Staatsoper (1956–1964)
Dirigent, Orchestre de Paris (1969–1971)
Politiskt parti
Nationalsocialistiska tyska arbetarepartiet ()[9][6]
MakaElmy Holgerloef
(g. 1938–)
Anita von Karajan
(g. 1942–)
Eliette von Karajan
(g. 1958–1989, personens död)
BarnIsabel Karajan (f. 1960)
Arabel Karajan (f. 1964)
FöräldrarErnst von Karajan
Martha von Karajan
Utmärkelser
Österrikes hederskors för vetenskap och konst (1961)
Ernst von Siemens musikpris (1977)[10]
Royal Philharmonic Society Gold Medal (1984)
Hedersmedborgare i Berlin
Storofficer av Italienska republikens förtjänstorden
Förbundsrepubliken Tysklands förtjänstorden - stora kommendörskorset
Hans-von-Bülow-Medaille
Namnteckning
Webbplatskarajan.org/
Redigera Wikidata

Karajan betraktas som en av sin tids stora uttolkare av den senromantiska musiken, inte minst kompositörer som Johannes Brahms, Anton Bruckner, Pjotr Tjajkovskij, Giuseppe Verdi, Richard Strauss och Jean Sibelius. Hans tolkningar av wienklassicismens tonsättare, till exempel Mozart och Ludwig van Beethoven, är mer omdiskuterade. Karajans mjukt strömlinjeformade tolkningsideal, som är fullvärdiga tolkningar i sig, har man på många håll frångått till förmån för mera "tidstrogna" tolkningar.

Han debuterade som dirigent 1929 vid Städtisches Theater i Ulm i Tyskland. 1937 gjorde han sin dirigentdebut i Wien vid Wiener Staatsoper. 19471960 ledde han Wiener Symphoniker. 1954 utsågs von Karajan till chefsdirigent på livstid vid Berliner Philharmoniker och sedan följde slag i slag nya uppdrag, som han skötte samtidigt.

Herbert von Karajan ådrog sig kritik på grund av sitt medlemskap i Nationalsocialistiska tyska arbetarepartiet där han redan 1933 antogs med medlemsnummer 1607525. En rad kända judiska musiker vägrade spela med honom efter kriget. Frågan om han gick med av ideologisk övertygelse eller för att främja sin karriär har aldrig blivit klarlagd.[13]

Eftermäle

redigera

Asteroiden 6973 Karajan är uppkallad efter Herbert von Karajan.[14]

Skivinspelningar

redigera

Det var EMI-koncernen som genom sin producent Walter Legge år 1946 först lyckades kontraktera Karajan. Inom EMI-koncernen stannade han till 1960. Även senare gjorde han emellertid enstaka inspelningar för EMI. Inför Karajan-jubileet år 2008 gav EMI ut The Complete EMI Recordings i två boxar. Box 1 innehåller orkesterverk och omfattar 88 CD-skivor. Box 2 innehåller opera och vokalverk och omfattar 72 CD.

År 1959 kontrakterades Karajan vid Deutsche Grammophon, som han i princip förblev trogen intill sin död. Hans kompletta inspelningar för Deutsche Grammophon finns utgivna i Japan och omfattar 240 CD. Denna utgåva håller nu på att ges ut i Europa, fördelad på minst tre boxar. Karajan 60s utkom 2012 och Karajan 70s utkom 2013. De omfattar 82 CD vardera.

Diskografi (urval)

redigera

Källor

redigera
  • Roger Vaughan: Herbert von Karajan: ett porträtt, Norstedts 1987.
  • Richard Osborne: Herbert von Karajan - a life in music, Northestern University Press, Boston 1998.
  1. ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Herbert-von-Karajantopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6z89fsc, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Find a Grave, Find A Grave-ID: 4625, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Караян Герберт фон”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] arkiv Storico Ricordi, Archivio Storico Ricordi person-ID: 968, läst: 3 december 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b] Handbuch Deutsche Musiker 1933–1945, andra utgåvan, 2009, s. 3815.[källa från Wikidata]
  7. ^ Libris, Kungliga biblioteket, 26 mars 2018, Libris-URI: jgvxz6320rtzx3p, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
  8. ^ Archive of Fine Arts, abART person-ID: 79054, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
  9. ^ Der Mann, der zweimal in die NSDAP eintrat (på tyska), Die Welt, 21 januari 2008, läs online, läst: 6 januari 2019.[källa från Wikidata]
  10. ^ läs online, www.evs-musikstiftung.ch .[källa från Wikidata]
  11. ^ Richard Osborne: Herbert von Karajan – a Life in Music, s. 8. Northeastern University Press 1998
  12. ^ Binder, David. "Vlachs, A Peaceful Balkan People" in Mediterranean Quarterly, Volume 15, Number 4, Fall 2004, pp. 115–124. http://muse.jhu.edu/journals/mediterranean_quarterly/v015/15.4binder.html 2010-10-12
  13. ^ Karsten Kammholz (not quite with the accuracy of Prieberg: Der Mann, der zweimal in die NSDAP eintrat; in: Die Welt, January 26, 2008.
  14. ^ ”Minor Planet Center 6973 Karajan” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=6973. Läst 2 juli 2023.