Hällnäsmodellen
Hällnäsmodellen är en typ av järnvägsstationshus ritat av chefsarkitekten vid Statens Järnvägars arkitektkontor Adolf W. Edelsvärd. Modellen uppfördes vid 43 stationer, bland annat i Hällnäs i Västerbotten.
Modellen har sin grund i den station som uppfördes i Åshammar utanför Storvik 1876 och som enligt Edelsvärd själv nådde sin fulländning genom bygget av stationen i Hällnäs 1892. Modellen fick sin främsta spridning längs Stambanan genom övre Norrland och Mittbanan. Stationen i Hällnäs kom senare att något att avvika från modellen genom att byggnaden försågs med frontespis och balkong.[1]
Modellen har flera drag gemensamma med Boxholmsmodellen, exempelvis den rektangulära formen med två våningar, vindsvåning samt skärmtak mot järnvägen. Skillnaden är att Hällnäsmodellen har sadeltak, liggande fasadpanel på botten- och övervåning samt stående fasadpanel på vindsvåningens kortsida. Fasaden på vindsvåningen delades in i fält som åtskildes av listverk. Listverken och fönsteromfattningarna var målade i mörk färg.[2]
Stationer (urval)
redigeraNedan angiven lista över stationer byggda enligt modellen är inte komplett. Årtal för anläggning kommer från Järnvägsmusei Vänners webbplats,[3] uppgifter om rivning från Banvakt.se.
- Alby, anlagd 1895, riven[4]
- Anundsjö, anlagd 1888-1889, riven 1971[4]
- Arbrå, anlagd 1880, riven efter brand 2003[4]
- Bispgården, anlagd 1884, riven[4]
- Björna, anlagd 1892, riven 2006 [5]
- Dockmyr, anlagd 1882, riven senast 1980[4]
- Duved, anlagd 1891, riven efter brand 1950[4]
- Enafors, anlagd 1880, byggnadsminnesförklarad[4][6]
- Erikslund, anlagd 1887, riven senast 1980-tal[4]
- Gottne, anlagd 1892, riven 1980- eller 1990-tal[4]
- Graninge, anlagd 1886, riven senast 1980[4]
- Gällö, anlagd 1879[4]
- Hennan, anlagd 1880, flyttad till Sveriges Järnvägsmuseum i Gävle 2006[4]
- Hybo, anlagd 1887[5], byggnadsminnesförklarad 1987[7]
- Håsjö station (vid Valla), troligen anlagd 1883, riven 1982[4]
- Hällnäs, anlagd 1892[1]
- Hörnsjö, anlagd 1889, riven senast 1970-tal[8]
- Karsjö[4]
- Krokom, anlagd 1882[9]
- Kälarne, anlagd 1883, riven 2007[4]
- Landafors, anlagd 1885[4]
- Lingbo, anlagd 1880, riven 1973[4]
- Långsele, anlagd 1884-1886[4]
- Malmberget, riven[4]
- Mellansjö, anlagd 1880, riven 1972[4]
- Mörsil, anlagd 1880[4]
- Nyhem, anlagd 1882, riven före 1980[4]
- Nyåker, anlagd 1892[10]
- Näsviken, anlagd 1887[4]
- Pilgrimstad, anlagd 1879, riven 1980[4]
- Ramsjö, anlagd 1880, riven tidigt 1970-tal[4]
- Selsjön, anlagd 1889, riven 1961[4]
- Skorped, anlagd 1889[4]
- Stavre, anlagd 1879, riven 1980[4]
- Trehörningsjö, anlagd 1892, riven 1981 efter brand[4]
- Täng, anlagd 1892, riven 1973[4]
- Undersåker, anlagd 1878[4]
- Ytterån, anlagd 1878, riven 1981[4]
- Vindeln, anlagd 1892, riven omkring 1965, ersatt med nytt stationshus[10]
- Ånn, anlagd 1891[4]
- Åre, anlagd 1880, byggnadsminnesförklarad[11][12]
- Åshammar, anlagd 1876[4]
- Östavall, riven 1986[4]
Bilder
redigera-
Undersåkers station
-
Krokoms station
-
Hennans järnvägsstation, numera på Sveriges järnvägsmuseum i Gävle
Källor
redigeraTryckta källor
redigera- Gunilla Linde (1989). Stationshus 1855-1895. A.W. Edelsvärd som järnvägsarkitekt. Svenska Järnvägsklubben. sid. 52-55. ISBN 9185098477
Fotnoter
redigera- ^ [a b] Linde (1989), s. 52
- ^ Linde (1989), s. 52-53
- ^ Jvmv.se: Sveriges järnvägsstationer Arkiverad 10 december 2010 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y z aa ab ac ad ae af ag ah ai] Katarina Ryckenberg. ”Åre järnvägsstation”. Nabo: s. 23. nummer 1, 2004. Arkiverad från originalet den 15 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100815031035/http://www.r-write.se/Nabo-tidn/Nabo_1-04.
- ^ [a b] Linde (1989), s. 55
- ^ Länsstyrelsen i Jämtlands län Arkiverad 11 december 2007 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Ann Christin Gagge: Byggda minnen, 1998, sid. 34-35 ISBN 91-86244-65-5
- ^ banvakt.se
- ^ Katarina Ryckenberg. ”Krokoms järnvägsstation”. Nabo: s. 20. nummer 2, 2003. Arkiverad från originalet den 15 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100815031055/http://www.r-write.se/Nabo-tidn/Nabo_2-03.pdf.
- ^ [a b] banvakt.se
- ^ Linde (1989), s. 108
- ^ Länsstyrelsen i Jämtlands län Arkiverad 11 december 2007 hämtat från the Wayback Machine.