[go: up one dir, main page]

Frustuna församling

församling i Strängnäs stift

Frustuna församling är en församling i Domprosteriet i Strängnäs stift. Församlingen ligger i Gnesta kommun i Södermanlands län. Församlingen utgör ett eget pastorat.

Frustuna församling
Församling
LandSverige
KommunGnesta kommun
TrossamfundSvenska kyrkan
StiftSträngnäs stift
Bildadmedeltiden
Avskild frånFrustuna socken (1863)
InförlivatKattnäs församling (1959)
Torsåkers församling (1992)
Medlemmar4 669 (59 %) ()[1]
Folkmängd7 870 ()[1]
Upphov tillFrustuna distrikt
Karta
Frustuna församlings läge i Södermanlands län.
Frustuna församlings läge
i Södermanlands län.
Frustuna församlings läge
i Södermanlands län.
Koordinat59°03′30″N 17°18′29″Ö / 59.058416666667°N 17.308066666667°Ö / 59.058416666667; 17.308066666667
UtsträckningSCB:s kartsök
Koder, länkar
Församlingskod041001 ()
046101 ()
046100 ()
046101 ()
048029 ()
046101 (–)
Pastoratskod040107
KyrkoarkivSE/ULA/10283
Redigera Wikidata

Administrativ historik

redigera

Församlingen har medeltida ursprung och skrevs Frötuna på 1300-talet, och har sitt namn efter guden Frej. Frustuna by låg på kullen väster om kyrkan där några av byns hus ännu finns kvar, bland annat en parstuga från 1700-talet. Prästgården ligger i Frönäs bredvid kyrkan, nuvarande boningshus är från 1875 och fungerar nu som prästgård. En arrendatorsbostad uppfördes 1915 längre söder om kyrkan.[2]

Under perioden 1959 till 1992 var församlingens namn Frustuna-Kattnäs församling efter att Kattnäs församling införlivats.

Församlingen var till 1959 moderförsamling i pastoratet Frustuna och Kattnäs för att därefter efter sammanslagning utgöra ett eget pastorat. Från 1976 till 1980 moderförsamling i pastoratet Frustuna-Kattnäs, Lästringe, Torsåker, Sättersta och Bogsta. Från 1980 till 1992 Frustuna-Kattnäs och Lästringe.[3]

Den 1 januari 1992, samtidigt som Gnesta kommun utbröts ur Nyköpings kommun, överfördes ett område med 122 personer, motsvarande Torsåkers församling, till Frustuna-Kattnäs församling från Lästringe församling.[4]

Series pastorum

redigera
  • Jöns Ragvaldsson 1404
  • Johan 1456
  • Tomas Laurentii 1587-1593
  • Nicolaus Erici Smolandus 1617-1628
  • Johannes Mathiae 1630-1649
  • Johannes Brigeri 1650-1667
  • Johannes Jerling 1669-1689
  • Johannes Tavänius 1690-1693
  • Tomas Benedicti Carelius 1695-1730
  • Johan Adolf Luuth 1730-1748
  • Abraham Graffman 1748-1760
  • Wiberg (avled före tillträde) 1762
  • Lars Barvander 1763-1771
  • Johannes Svenonis Flodman 1772-1777
  • Hans Graffman 1778-1795
  • Carl Gustaf Ljungqvist 1795-1817
  • Erik Adolf Enhörning 1818-1830
  • Daniel Erenfrid 1832-1849
  • Carl Sandstedt 1852-1878
  • Petrus Agrell 1875-1911
  • Carl Persson 1913-1947
  • Sigurd Håkansson 1948-1956
  • Folke Tyrbjörn 1957-1973
  • Eric Åkerberg 1973-1980
  • Leif Tiström 1980-1986
  • Sigrid Evstedt 1986-1990
  • Lennart Ankartun 1990-2002
  • Katariina Sjöblom -2012

Se även

redigera

Källor

redigera
  1. ^ [a b] Medlemmar i Svenska kyrkan i förhållande till folkmängd den 31.12.2019 per församling, kommun och län samt riket, Svenska kyrkan, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Kulturhistoriskt värdefulla miljöer i Södermanland, artikel i Sörmlandsbygden 1988:2
  3. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  4. ^ Statistiska centralbyrån: Befolkningsstatistik 1991 Del 1 Folkmängden och dess förändringar i kommuner och församlingar m m Arkiverad 2 april 2015 hämtat från the Wayback Machine. Bilaga 2, avdelning b, sida 185 (Läst 25 mars 2015)

Externa länkar

redigera