Fröjels socken
Fröjels socken ingick i Gotlands södra härad, Hejde ting, ingår sedan 1971 i Gotlands kommun och motsvarar från 2016 Fröjels distrikt.
| Fröjels socken Socken | |
 | |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Landskap | Gotland |
| Härad | Gotlands södra härad |
| Kommun | Region Gotland |
| Bildad | medeltiden |
| Area | 43 kvadratkilometer |
| Upphov till | Fröjels landskommun Fröjels församling |
| Motsvarar | Fröjels distrikt |
| Tingslag | Gotlands domsagas tingslag (–) Gotlands södra tingslag (–) |
| Karta | |
  Fröjels sockens läge i Gotlands län. | |
| Koordinater | 57°20′00″N 18°11′00″Ö / 57.33333333°N 18.18333333°Ö |
| Koder, länkar | |
| Sockenkod | 0919 |
| Namn (ISOF) | lista |
| Kulturnav | länk |
| Hembygds- portalen | Fröjels distrikt |
| Redigera Wikidata | |
Socknens areal är 43,22 kvadratkilometer, allt land.[1] År 2020 fanns här 371 invånare.[2] Sockenkyrkan Fröjels kyrka ligger i socknen.
Administrativ historik
redigeraFröjels socken har medeltida ursprung. Socknen tillhörde Hejde ting som i sin tur ingick i Hejde setting i Medeltredingen.
Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Fröjels församling och för de borgerliga frågorna bildades Fröjels landskommun. Landskommunen inkorporerades 1952 i Klintehamns landskommun och ingår sedan 1971 i Gotlands kommun.[3]
1 januari 2016 inrättades distriktet Fröjel, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.
Socknen har tillhört samma fögderier och domsagor som Gotlands södra härad. De indelta båtsmännen tillhörde Gotlands andra båtsmanskompani.[4][5]
Geografi
redigeraFröjels socken ligger vid Gotlands västkust, söder om Klintehamn. Socknen är mest kuperad skogsbygd med ett odlingsstråk vid kusten.[6][7][1] Klintar har utbildats av såväl Ancylussjön som Littorinahavet. Kyrkan och kyrkogården har ett anslående läge på landborgen och kyrktornet har tidigare varit ett viktigt landmärke för sjöfarare.
Bebyggelsen är koncentrerad dels till kusten (Nedre Fröjel), dels till landsvägen mellan Klinte och Hemse (Övre Fröjel).
Vid Kaupe i Övre Fröjel fanns en hållplats på Sydvästra Gotlands järnväg, invigd 1924. Persontrafiken upphörde 1953 och banan revs 1958.
Gårdsnamn
redigeraAlstäde, Annexen, Ansarve, Bockes, Bofride, Bosarve, Bottarve, Däpps, Gannarve, Göstavs, Hajdes Lilla, Hajdes Stora, Hallgårds, Kaupe, Mulde, Nymans, Puser, Robsarve, Rovide, Sigdarve, Solbjärge Lilla, Solbjärge Stora, Stenstugu, Sälle.
Fornlämningar
redigeraSliprännestenar[8] finns inom socknen. Från bronsåldern finns några gravrösen och skeppssättningar. Känd är Gannarve skeppssättning. Från järnåldern finns 15 gravfält, stensträngar och två fornborgar, där området Vallhagar är väl känt. Två runristningar och en bildsten är kända.[6][7][9][10]
På kyrkogården ses en stensatt labyrint, en så kallad trojaborg. Strax väster om denna finns spår av vad som möjligen kan vara ytterligare en, som delvis täcks av kyrkans kor från omkring år 1300. Norr om kyrkan står ruinen av en kastal på klinten.
Nedanför kyrkan och kastalen har ett stort boplats- och hamnområde från vikingatid och tidig medeltid varit föremål för arkeologiska undersökningar under en följd av år. Till de intressantare fynden hör en äldre kristen kyrkogård från 1000-talet nordväst om den nuvarande, nedanför Litorinavallen.
Namnet
redigeraNamnet (1300-talet Fröale) kan sammanhänga med gudinnan Fröja, men är inte säkert tolkat.[11][7]
Befolkningsutveckling
redigera| Befolkningsutvecklingen i Fröjels socken 1750–2020 | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | |||
| 1750 | 274 | |||
| 1760 | 265 | |||
| 1769 | 265 | |||
| 1780 | 355 | |||
| 1790 | 355 | |||
| 1800 | 425 | |||
| 1810 | 413 | |||
| 1820 | 490 | |||
| 1830 | 529 | |||
| 1840 | 551 | |||
| 1850 | 586 | |||
| 1860 | 648 | |||
| 1870 | 643 | |||
| 1880 | 634 | |||
| 1890 | 591 | |||
| 1900 | 576 | |||
| 1910 | 534 | |||
| 1920 | 539 | |||
| 1930 | 540 | |||
| 1940 | 500 | |||
| 1950 | 432 | |||
| 1960 | 382 | |||
| 1970 | 306 | |||
| 1980 | 289 | |||
| 1990 | 322 | |||
| 2000 | 293 | |||
| 2010 | 340 | |||
| 2020 | 371 | |||
| Anm: Källor: Umeå universitet - Tabellverket 1749-1859, Demografiska databasen, CEDAR, Umeå universitet, Befolkningsutvecklingen i Gotlands socknar 2000 - 2010, Befolkning per församling, Folkmängden per distrikt, landskap, landsdel eller riket efter kön. År 2015 - 2022. | ||||
Se även
redigeraReferenser
redigeraNoter
redigera- ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Fröjel socken
- ^ ”Folkmängden per distrikt, landskap, landsdel eller riket efter kön. År 2015 - 2022”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/FolkmangdDistrikt/. Läst 23 april 2023.
- ^ Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8
- ^ Administrativ historik för Fröjel socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- ^ Om Gotlands båtsmanskompani
- ^ [a b] Sjögren, Otto (1931). Sverige geografisk beskrivning del 2 Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar och Gotlands län. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9939
- ^ [a b c] Nationalencyklopedin
- ^ Förteckning över slipskåror
- ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Fröjels socken
- ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Fröjels socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
- ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf
Tryckta källor
redigera- Fröjel : en gotländsk strandsocken / Hans von Heijne. Utgiven av Fröjel hembygdsförening 2008. ISBN 978-91-85925-52-0 libris
Externa länkar
redigeraWikimedia Commons har media som rör Fröjels socken.
- Arkiv relaterade till Fröjels socken. Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- Föremål från Fröjels socken. Källa: Digitalt Museum, Nordiska museet m.fl.
- Fröjel socken på en karta med sevärdheter och utflyktsmål