Einar Axelsson

Axelsson var son till skådespelarparet Konstantin och Amelie Axelsson ^[2] och gjorde sina första skådespelarinsatser vid Svenska teatern 1912–1913. Efter att ha spelat på Folkteatern 1913–1914 knöts han till Karin Swanströms teatersällskap där han gjorde sig känd som en betydande skådespelare genom sina roller som Armand i Kameliadamen och Alexei Csorny i Katarina II. Han var därefter anställd vid Albert Ranfts dramatiska landsortssällskap 1917–1918, vid Lorensbergsteatern 1918–1919 och hos Hjalmar Selander 1919–1921. På hösten 1921 återkom han till Svenska teatern. 1925–1941 var Axelsson ett av de främsta namnen inom Ernst Eklunds olika teaterföretag. Han anställdes 1941 vid Dramatiska teatern. Bland hans roller märks Jacques i Den fångna, Gregers Werle i Vildanden, von Nieppberg i Madame Sans-Gêne, Mikkel Borgen i I begynnelsen var Ordet och Andreas Blek af Nosen Trettondagsafton.^[3]

Han gifte sig 1920 med skådespelaren Maja Ljunggren (1878–1921), som förut var gift med Nils Arehn, därefter 1926–1938 med skådespelaren Doris Göhle (1903–1978) och slutligen 1938 med skådespelaren Alli Halling (1907–1966). Einar Axelsson var bror till journalisten George Axelsson (1898–1966), verksam på New York Times under 1940-talet, och kusin till journalisten Ingvar Axelsson.^{[källa behövs]}

Einar Axelsson är begravd på Danderyds kyrkogård.^[4]

• 1963 - Ett drömspel

• Einar Axelsson i Dramatens rollbok