Diskussion:Lödning

Jag tycker att texten är mycket bra skriven så jag törs inte in och göra någon stor förändring men konstaterar samtidigt att hela texten egentligen behöver en total omskrivning om den ska vara aktuell. ROHS-direktivet har fått stor inverkan så användning av blylod är i princip helt borta idag. I texten står mycket om 60/40 och andra bly legering vilket var aktuellt fram till 2013 men idag är det olagligt och därför förlegat. Visst, det finns en liten notis om ROHS men hela stycket om mjuklödning hör egentligen till historien.

Blylod har i stort sett bara försvunnit från tillverkningsindustrin. För hobbylödning är blylod fortfarande dominerade. /ℇsquilo 12 augusti 2015 kl. 07.57 (CEST)Svara

Slaglod är en bättre beteckning än hårdlod eftersom man t.ex. inom silversmide har att tillgå lod med olika smältpunkter tex extra vekt, vekt, normalt, hårt och extrahårt som dock alla är slaglod. Det veka kallas ev mjukt ibland men vekt är bättre för att undvika hopblandning med tennlödning. Det extrahårda går ibland under beteckningen emaljlod (svårsmält nog för att kunna användas på grejer som ska emaljeras) och det extraveka för solskenslod. Paljelod kanske förekommer men är en tveksam beteckning eftersom en lodpalja helt enkelt är en liten lodbit avsedd att läggas direkt vid lödfogen för fyllning av fogen med en eller flera sådana paljor till skillnad från lödning där hantverkaren tillför lodet som en trådpinne och drar undan pinnen då lagom mängd lod fyllt fogen. Rimligen borde paljelod alltså helt enkelt vara en beredningsform. Vid lödning med paljor är det extra fördelaktigt med eutektiska lod och beteckningen paljelod skulle, förutom beredningsformen, möjligen kunna avse kvaliteter som är särskilt väl ägnade för denna typ av lödning.