[go: up one dir, main page]
Wikipedia

Clas Theodor Odhner

svensk historiker och Sveriges riksarkivarie

Clas Jonas Theodor Odhner, född 17 juni 1836 i Alingsås socken, död 11 juni 1904 i Stockholm,[10] var en svensk historiker och Sveriges riksarkivarie. Han var svärson till Anders Erik Knös och far till Teodor Odhner.

Clas Theodor Odhner
Född17 juni 1836[1][2][3]
Alingsås landsförsamling[1][2], Sverige
Död11 juni 1904[1][4][3] (67 år)
Hedvig Eleonora församling[1][4][3], Sverige
BegravdNorra begravningsplatsen[5]
kartor
Medborgare iSverige
Utbildad vidUppsala universitet[3]
SysselsättningHistoriker[1], arkivarie
Befattning
Stol nummer 11 i Svenska Akademien (1885–1904)[6]
Riksarkivarie (1887–1901)[7][3]
Andrakammarledamot (1894–1897)[3]
ArbetsgivareLunds universitet
Akademiska Föreningen
Uppsala universitet
Politiskt parti
borgmästarepartiet (–)[3]
nya centern (partigrupp 1895-1896) (–)[3]
politisk vilde (–)[3]
MakaEmma Hedvig Charlotta Knös
(g. 1866–1904)[1][3]
BarnTeodor Odhner (f. 1879)[8][7][3]
FöräldrarClaes Odhner[9][3]
Utmärkelser
Hedersdoktor vid Lunds universitet
Redigera Wikidata
Clas Theodor Odhners gravvård på Norra begravningsplatsen i Solna kommun.

Biografi

redigera

Clas Theodor Odhners farfar Jonas Odhner var prost och kyrkoherde i Lyrestads socken och farmodern en dotterdotterdotter till Tomas Polus. Fadern Claes Odhner var prost och kyrkoherde i Medelplana socken. Modern Anna Carolina Ericson var syster till Nils Ericson och John Ericsson.

Odhner blev 1851 student vid Uppsala universitet, där han 1859 avlade filosofie kandidatexamen samt disputerade 1860 med Bidrag till svenska städernas och borgarståndets historia före 1633, promoverad till filosofie magister som primus. Avhandlingen belönades med Geijers historiska pris.[11]

1860 blev Odhner även docent i allmän historia vid Uppsala universitet, 1865 adjunkt vid Lunds universitet och efterträdde 1871 Niklas Tengberg som professor i historia. Åren 1887–1901 var han riksarkivarie.

Under hans chefstid fullbordades 1890 den av företrädaren Carl Gustaf Malmström i juli 1887 påbörjade nya riksarkivbyggnaden, som kom att användas till 1968. Odhner ledde 1891 flyttningen av arkivalierna från den gamla till den nya byggnaden samt uppgjorde planen för deras uppställning där. Det var även Odhner som fick göra början till en organisation av landsarkiv med Landsarkivet i Vadstena som det första 1899.

Odhner togs i anspråk för olika utredningsuppdrag: 1867–1868 års kommitté för granskning av läroböcker i historia och geografi (sekreterare), kommittén för den praktiska lärarbildningens ordnande (1873 ordförande), kommittén för revision av 1859 års läroverksstadga (1874), kommittén för ordnandet av examens- och studieväsendet inom filosofiska fakulteten (1888–1889), kommittén för granskning av inskriptionerna på arméns fanor och standar (1892–1893) samt kommittén för almanackans reformering. 1870–1876 (ordföranden). Han var 1886 censor vid mogenhetsexamina, och var i åtskilliga år ledamot av direktionerna för Stockholms stads undervisningsverk (sedan 1892) och för Högre lärarinneseminariet (sedan 1895) samt i styrelsen för Stockholms högskola.

Odhner deltog även i det politiska livet. Sedan studenttiden var han en anhängare av skandinavism, och även sådan han blivit professor engagerade han sig i studenternas aktiviteter som ordförande för Lunds studentår (1868) och för Akademiska Föreningen (1872–1882). Under åren 1893–1897 ledamot av riksdagens Andra kammare för Stockholms stad där han intog företrädesvis frihandelsvänliga och politiskt moderata åsikter.

Odhner invaldes 1862 till ledamot av Kungl. Samfundet för utgivandet av handskrifter rörande Skandinaviens historia, samt var även ledamot av Vitterhetsakademien (1872), Vetenskaps- och vitterhetssamhället i Göteborg (1879, hedersledamot 1890), Vetenskaps-Societeten i Uppsala (1882), Svenska Akademien (1885) och Vetenskapsakademien (1888). År 1882 tilldelade Svenska Akademien honom Karl Johanspriset, och 1900 blev han juris hedersdoktor vid Lunds universitet. Makarna Odhner är begravda på Norra begravningsplatsen utanför Stockholm.

Läroböcker

redigera

Få av 1800-talets svenska fackhistoriker bestämde som Odhner så många svenska generationers historiesyn genom sina läroböcker i historia för den svenska folkskolan och realskolan. De utkom i många upplagor, och några ända in på 1950-talet.[12]

Den första utgåvan i hans läroboksserie var Lärobok i Sveriges, Norges och Danmarks historia för skolans högre klasser (1869).[13] En mer kortfattad version av denna utgavs som Lärobok i fäderneslandets historia samt grunddragen af Norges och Danmarks historia för skolans lägre klasser (1870), och den sista i serien var Lärobok i fäderneslandets historia (1872), avsedd för folkskolan.[14] Många av Odhners formuleringar i dessa läroböcker har blivit mycket kända bevingade ord.[15]

Bibliografi över digitaliserade verk

redigera

Källor

redigera

Noter

redigera
  1. ^ [a b c d e f] Herman Schück, Clas J Theodor Odhner, s. 67, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 7648, läst: 19 juni 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Alingsås landsförsamlings kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/GLA/13005/C/5 (1815-1849), bildid: C0042858_00158, sida 286, läs online, läst: 10 maj 2019, ”17,20, Claes Jon Theodor”.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d e f g h i j k l] Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 1, 1985, s. 154, Svenskt porträttarkiv: sj9PGLAlnmUAAAAAABfNJg, läst: 21 februari 2022.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Hedvig Eleonora kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, SE/SSA/0006/F I/19 (1904-1906), bildid: 00012489_00039, sida 36, död- och begravningsbok, läs onlineläs online, läst: 10 maj 2019, ”355,Juni,11,1,,Odhner Claes Teodor”.[källa från Wikidata]
  5. ^ Odhner, CLAES THEODOR, Svenskagravar.se, läs online, läst: 18 april 2017.[källa från Wikidata]
  6. ^ Svenska Akademin ledamotsregister: odhner-clas-theodor, läst: 10 juli 2020.[källa från Wikidata]
  7. ^ [a b] Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1890, Riksarkivet, läs onlineläs online, läst: 2 april 2018.[källa från Wikidata]
  8. ^ Nordisk familjebok, 1876, läs online.[källa från Wikidata]
  9. ^ Odhner, släkt, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 7645, läst: 17 oktober 2021.[källa från Wikidata]
  10. ^ Sveriges dödbok 1901–2009, DVD‐ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010): Odhner, Claes Theodor (18360617) Rote 9?
  11. ^ Uppsala universitet: Geijers historiska pris, läst 22 januari 2023
  12. ^ Lärobok i fäderneslandets historia för realskolan (32 upplagan). Stockholm: Norstedts förlag. 1956. Libris 1161383 
  13. ^ Lärobok i Sveriges, Norges och Danmarks historia för skolans högre klasser. Stockholm. 1869. Libris 1312192 
  14. ^ Lärobok i fäderneslandets historia: under författarens ledning bearbetad för folkskolan (2. uppl.). Stockholm: Norstedt & söner. 1873. Libris 1928037 
  15. ^ Tore Hartung: "Odhner - Historikern från Medelplana" Nya Lidköpings-Tidningen april 2000

Vidare läsning

redigera
  • Hildebrand, Emil (1920). Clas Theodor Odhner: minnesteckning. Uppsala: Almqvist & Wiksell. Libris 1653365 
  • Levnadsteckningar över Kungl. Svenska vetenskapsakademiens ledamöter. Band 5. H.2, 89. Jacob Georg Agardh ; 90. Carl Gustaf Santesson ; 91. Fabian Jacob Wrede ; 92. Johan Oscar Backlund ; 93. Clas Theodor Odhner. Levnadsteckningar över Kungl. Svenska vetenskapsakademiens ledamöter ; 5:2. Stockholm: Almqvist & Wiksell. 1915. Libris 10332510 
  • Lilja, Sven (1997). ”Städerna och den unge Odhner”. Scandia (Lund) (Lund : Scandia, 1928-) 1997 (63),: sid. [77]-91, [157]. ISSN 0036-5483. ISSN 0036-5483 ISSN 0036-5483.  Libris 2344628
  • Schück, Herman (2009). ”Statsidealist och läromästare”. Svenska historiker : från medeltid till våra dagar (2009): sid. [219]-227.  Libris 11749230
  • Tingsten, Herbert (1969). Gud och fosterlandet: studier i hundra års skolpropaganda. Stockholm: Norstedt. Libris 1166225 

Externa länkar

redigera
Företrädare:
Carl Olbers 		Inspektor för Göteborgs nation
1886–1888 		Efterträdare:
Seved Ribbing


Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Clas_Theodor_Odhner&oldid=55412696”