Cesare Baronius
Cesare Baronius, född 30 augusti 1538 i Sora, död 30 juni 1607 i Rom, var en italiensk romersk-katolsk kardinal, bibliotekarie vid Vatikanen och kyrkohistoriker. Baronius tillhörde Sankt Filip Neris oratorium.
| Vördnadsvärde Cesare Baronius | |
 | |
| Kardinal i Katolska kyrkan | |
|---|---|
| Född | 30 augusti 1538 Sora, Hertigdömet Sora |
| Död | 30 juni 1607 (68 år) Rom, Kyrkostaten |
| Biskopsstol | ej biskopsvigd |
| Kardinalstitel | Kardinalpräst av Santi Nereo e Achilleo |
| Upphöjd | 5 juni 1596 av påve Clemens VIII |
| Begravningsplats | Santa Maria in Vallicella i Rom |
| Se även: Kardinal ⋅ Titulus ⋅ Konsistorium | |
Baronius gjorde sin största insats i den polemik mellan evangelisk-luthersk och romersk-katolsk kyrkohistorisk uppfattning, som inletts genom de under Matthias Flacius Illyricus ledning författade Magdeburgcenturierna. Mot den i dessa utformade lutherska bilden av kyrkohistorien vände sig Baronius i sitt 12-bandsverk Annales ecclesiastici a Christo nato ad annum 1198, utgivna 1598–1607. Han tog här även fram ett rikt material ur litteraturen och fogade därtill mycket ur Vatikanstatens hemliga arkiv.
Baronius, som utsågs till kardinal 1596, utnämndes till bibliotekarie vid Vatikanstatens bibliotek 1597.
Annales Ecclesiastici
redigeraAnnales Ecclesiastici publicerades första gången 1588–1607. Verket fungerade som en officiell respons gentemot lutherska Historia Ecclesiae Christi ("Kristna kyrkans historia"). I Magdeburgcenturierna framställs Romersk-katolska kyrkan som Antikrist, som hade avfallit från den tidiga kristendomens tro och lära. Annales Ecclesiastici, däremot, stödde påvens anspråk på att leda den "enda sanna kyrkan".[1]
Innan Baronius utnämndes till bibliotekarie vid Vatikanbiblioteket 1597, hade han tillgång till tidigare oanvänt eller opublicerat material och källor i dess arkiv som han använde i sitt arbete; därav dokumentationens ryktbarhet i Annales Ecclesiastici. Lord Acton kallade verket "det största kyrkohistoriska verket någonsin."[2] Baronius verk fortsattes senare av Odericus Raynaldus och Augustin Theiner, med flera.
Cesare Baronius är begravd i Santa Maria in Vallicella i Rom.[3]
Baronius blev förklarad som vördnadsvärd av påve Benedictus XIV den 12 januari 1745.
Referenser
redigeraNoter
redigera- ^ Robert Benedetto; James O. Duke (13 August 2008). The New Westminster Dictionary of Church History: The early, medieval, and Reformation eras. Westminster John Knox Press. sid. 73. ISBN 978-0-664-22416-5. http://books.google.com/books?id=g46euaF7HAsC&pg=PA73. Läst 10 september 2012
- ^ Lord Acton (1906). Lectures on Modern History, "The Counter-Reformation".
- ^ ”Baronio, Cesare” (på tyska). Requiem – Die römischen Papst- und Kardinalsgrabmäler der frühen Neuzeit. Arkiverad från originalet den 9 januari 2018. https://archive.is/20180109150933/http://requiem-projekt.de/db/suche.php?function=b_ausgabe&grabmalID=14. Läst 9 januari 2018.
Webbkällor
redigera- ”BARONIO, Orat., Cesare (1538–1607)” (på engelska). The Cardinals of the Holy Roman Church. Salvador Miranda. Arkiverad från originalet den 9 januari 2018. https://archive.today/20180109150454/http://www2.fiu.edu/~mirandas/bios1596.htm%23Baronio#Baronio. Läst 9 januari 2018.
- ”Cesare Cardinal Baronio, C.O.” (på engelska). Catholic Hierarchy. Arkiverad från originalet den 9 januari 2018. https://archive.today/20180109150039/http://www.catholic-hierarchy.org/bishop/bbaronio.html. Läst 9 januari 2018.
Tryckta källor
redigera- Svensk uppslagsbok. Malmö 1939.
Externa länkar
redigeraWikimedia Commons har media som rör Cesare Baronius.