[go: up one dir, main page]

Alfred Hauge född 1915, död 1986, var en norsk författare och journalist från Finnøy kommun i Ryfylke i Rogaland.

Alfred Hauge
Född17 oktober 1915[1]
Finnøy, Norge
Död31 oktober 1986[1] (71 år)
Stavangers kommun
Medborgare iNorge[2]
SysselsättningJournalist, författare, poet
Utmärkelser
Gyldendals legat (1955)
Stavanger Aftenblads kulturpris (1959)
Sokneprest Alfred Andersson-Ryssts fond (1974)
Nynorsk litteraturpris (1984)
Redigera Wikidata

Alfred Hauge växte upp på ön Kyrkjøy. På Kyrkjøy står Sjernarøy kyrkje, en långkyrka i trä från 1636. Vid kyrkan är det rest ett minnesmärke över Alfred Hauge. Hauge var speciellt intresserad av den norska utvandringen till Amerika. Han skrev bland annat en trilogi om utvandrarpionjären Cleng Peerson. För denna belönades han med Kritikerpriset 1965.Alfred Hauge skrev både på nynorska och bokmål. Författaren Kolbjørn Hauge var en yngre bror till Alfred Hauge.

Bibliografi (utgivet på svenska)

redigera
  • En Guds vandringsman: Hans Nielsen Hauge (översättning Gösta Aldener, Svenska missionsförbundet, 1947)
  • Storm över Siglarholmen: roman (Storm over Siglarholmen) (översättning Ruth Göthberg, Diakonistyrelsen, 1948)
  • Året har ingen vår: roman (Året har ingen vår) (översättning Paul Terning, Gummesson, 1949)
  • Forsen och bålet: roman (Fossen og bålet) (översättning Paul Terning, Gummesson, 1950)
  • Septemberfrost (Septemberfrost) (okänd översättare, Gummesson, 1952)
  • Ur djupen ropar jag: roman (Ingen kjenner dagen) (översättning Olov Gunnarsson, Gummesson, 1955)
  • Kvinnor på galgbacken: roman (Kvinner på Galgebakken) (översättning Olov Gunnarsson, Gummesson, 1958)
  • Bäcken och ängen (Bekken og enga) (översättning Olov Gunnarsson, Gummesson, 1959)
  • Blodet ropar (Ropet) (översättning Olov Gunnarsson, Gummesson, 1960)
  • Mysterium (Mysterium) (översättning Sven Stolpe, Verbum, 1968)

Priser och utmärkelser

redigera

Fotnoter

redigera
  1. ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Alfred-Haugetopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ Libris, Kungliga biblioteket, 23 oktober 2012, Libris-URI: khwz11b305wsw3q, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]