Agda Östlund
Agda Maria Östlund (i riksdagen kallad Östlund i Stockholm), född Lundgren den 3 april 1870 i Köping, död 26 juni 1942 i Stockholm,[8] var en svensk socialdemokratisk politiker. Hon var en av de fem[9] första kvinnorna i Sverige (jämte Nelly Thüring, Bertha Wellin, Elisabeth Tamm och Kerstin Hesselgren[10]) som valdes in i Sveriges riksdag (fyra i riksdagens andra kammare,[11][12] en i dess första[13]) efter den kvinnliga rösträttens införande. Östlund var ordförande i Allmänna Kvinnoklubben 1904–1905, ingick i Kvinnokongressens AU 1908–1920, ledamot av fattigvårdsstyrelsen i Matteus församling i Stockholm 1916–1932, ledamot av Socialdemokratiska Kvinnoförbundets styrelse 1920–1936, och riksdagsledamot i riksdagens andra kammare 1921–1940.[14]
| Agda Östlund | |
 | |
| Född | 3 april 1870[1][2][3] Köpings stadsförsamling[1][2][3], Sverige |
|---|---|
| Död | 26 juni 1942 (72 år) Sankt Matteus församling[1][3][4], Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Politiker[4] |
| Befattning | |
| Andrakammarledamot, Stockholms kommuns valkrets (1922–1940)[5][6][4] | |
| Känd för | socialdemokratisk politiker |
| Politiskt parti | |
| Socialdemokraterna[1][7][4] | |
| Namnteckning | |
 | |
| Redigera Wikidata | |
Biografi
redigeraTidiga år
redigeraAgda Östlund föddes som dotter till arbetaren Per Lundgren och Ulrika Andersdotter i Köping. I barndomshemmet uppmuntrades hon till politiskt engagemang. Vid 14 års ålder började hon arbeta som sömmerska och försörjde sig som vuxen som sömmerska i Stockholm, dit hon flyttade 1896.[15] Där byggde hon på egen hand upp en syateljé med flera anställda.
Äktenskap
redigeraÖstlund var gift med järnarbetaren Anders Östlund och fick i äktenskapet en dotter.
Politisk karriär
redigeraTidigt politiskt engagemang
redigeraÖstlund gick med i Stockholms allmänna kvinnoklubb 1903, där hon även var ordförande. Hon reste på många agitationsresor genom landet där hon talade för kvinnlig rösträtt. Hon var även aktiv i Socialdemokratiska kvinnoförbundet, bland annat som ordförande i dess verkställande utskott 1911–1917.
Riksdagsledamot
redigeraÅr 1921 blev sömmerskan Agda Östlund och fotografen Nelly Thüring de första socialdemokratiska kvinnorna i riksdagen. De valdes in i riksdagen i samband med nyvalet, efter det att kvinnorna i Sverige fått rösträtt. De invaldes i kammaren samtidigt som högerpartisten Bertha Wellin och Liberala samlingspartiets Elisabeth Tamm. Agda Östlund satt i riksdagens andra kammare mellan åren 1921 och 1940. I riksdagen blev hon den första kvinna som yttrade sig i riksdagens andra kammare. Hon blev också som första kvinna som valdes till ledamot i lagutskottet, som representant för socialdemokraterna. Agda Östlund engagerade sig i hustrumisshandel, kvinnors rätt till pension och förbättrad vård åt kvinnor och barn[16][17]. Då hon försökte diskutera rätten till abort, reste sig många riksdagsmän och gick ut ur salen.
Eftermäle
redigeraÖstlund har bland annat förlänats en minnesskylt i Stockholm av Arbetarnas kulturhistoriska sällskap.[18]
Se även
redigeraReferenser
redigeraNoter
redigera- ^ [a b c d] Agda Maria Östlund 1870-04-03 — 1942-06-26 Facklig och politisk pionjär, riksdagsledamot, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon-id: AgdaOstlund, läst: 12 september 2020.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Köpings stadsförsamlings kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/ULA/10695/C/8 (1861-1872), bildid: A0016400_00104, födelse- och dopbok, läs onlineläs online, läst: 12 september 2020.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Sveriges dödbok 1860–2017, sjunde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, november 2018, läst: 12 september 2021.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 1, 1985, s. 198, Svenskt porträttarkiv: sj9PGLAlnmUAAAAAABfNQQ, läst: 10 januari 2022.[källa från Wikidata]
- ^ Vem är det 1939, 1939, s. 951, läs onlineläs online, läst: 14 september 2021.[källa från Wikidata]
- ^ Rösträttskvinnan Agda Östlund var en av de första kvinnorna i Sveriges riksdag, Stockholmskällan, läs online, läst: 14 september 2021.[källa från Wikidata]
- ^ Sveriges riksdag 1924 : porträttalbum, 1925, s. 70, läs onlineläs online, läst: 14 september 2021.[källa från Wikidata]
- ^ Sveriges dödbok 1901–2009, DVD‐ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010): Östlund f. Lundgren, Agda Maria
- ^ Riksdagsförvaltningen. ”Uppmärksamma de kvinnliga pionjärerna till demokratins 100-årsdag Motion 2017/18:492 av Robert Hannah (L) - Riksdagen”. www.riksdagen.se. http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/_H502492. Läst 30 juni 2018.
- ^ ”I dag för 100 år sen tog de plats i riksdagen”. Allehanda.se. https://www.allehanda.se/2022-01-10/i-dag-for-100-ar-sen-tog-de-plats-i-riksdagen. Läst 10 januari 2022.
- ^ ”Agda Östlund”. ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/agda-%C3%B6stlund. Läst 30 juni 2018.
- ^ Karlsson, Gunnel. ”Agda Maria Östlund”. skbl.se. https://skbl.se/sv/artikel/AgdaOstlund. Läst 30 juni 2018.
- ^ ”Innehåll-tidslinje”. ub.gu.se. http://www.ub.gu.se/kvinn/portaler/rostratt/tidslinje/tidsinnehall.html. Läst 30 juni 2018.
- ^ Anne-Marie Lindgren & Marika Lindgren Åsbrink: Systrar kamrater! Arbetarrörelsens kvinnliga pionjärer. Stockholm 2007
- ^ Kvinnofronten.nu
- ^
Riksdagsdokument DL2O327 /
- Motion 1924:327 Andra kammaren , 29 januari 1924 - Av fru Östlund m. fl., om skrivelse till Kungl. Maj:t i fråga om beredande av bättre vård i vissa fall åt barnsångskvinnor och nyfödda barn
- ^ Riksdagsdokument DZ2O208 /
- ^ ”Agda Östlund har fått en minnesskylt”. Aktuellt i Politiken. https://aip.nu/agda-ostlund-har-fatt-minnesskylt/. Läst 16 januari 2022.
Tryckta källor
redigeraVidare läsning
redigera- Gunnel Karlsson: Agda Maria Östlund i Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (1 mars 2018) CC-BY