[go: up one dir, main page]

Hoppa till innehållet

Vera Zasulitj

Från Wikipedia
Vera Zasulitj
Född27 juli 1849[1], 8 augusti 1849[2][3] ​eller ​27 juli 1849 (g.s.)[3]
Michajlovka
Död8 maj 1919[4][5][6] ​eller ​1919[7]
Sankt Petersburg[8]
BegravdLiteratorskije mostki
Andra namnА. Булыгина[3]
Medborgare iKejsardömet Ryssland och Ryska SFSR
SysselsättningFörfattare, publicist, litteraturkritiker, redaktör[2], journalist, politiker, revolutionär[9]
Politiskt parti
Rysslands socialdemokratiska arbetareparti
Redigera Wikidata

Vera Ivanovna Zasulitj (ryska: Вера Ивановна Засулич), född 8 oktober (gamla stilen: 27 september) 1849 i byn Michajlovka i Gzjatskij ujezd i guvernementet Smolensk, död 8 maj 1919 i Petrograd, var en rysk revolutionär.

Zasulitj anslöt sig redan som ung flicka till den ryska revolutionära rörelsen och häktades första gången 1869 i samband med processen mot revolutionären Sergej Netjajev. Stort uppseende väckte hon genom sitt revolverattentat den 5 februari 1878 mot stadsprefekten i Sankt Petersburg general Fjodor Trepov, vilken väckt hennes indignation genom att han låtit piska en fången revolutionär student, Aleksej Boguljubov, som ej tagit av mössan vid polisgeneralens besök i fängelset. Hon frikändes av juryn den 11 april, lyckades därefter undkomma polisens efterspaningar samt emigrerade omkring 1880 till Schweiz. Där deltog hon på 1880-talet tillsammans med Georgij Plechanov i grundläggandet av den första ryska socialdemokratiska organisationen "Arbetets frigörelse" (Osvodozjdenije truda).

Tillsammans med Plechanov och Vladimir Lenin tillhörde Zasulitj i början av 1900-talet redaktionen för den i Rysslands revolutionära rörelse inflytelserika tidningen Iskra och för tidskriften Zorja. Efter det ryska socialdemokratiska partiets klyvning i London 1903 anslöt hon sig till mensjevikerna. Hon återvände till Ryssland efter revolutionen 1917, men spelade där ej någon framträdande roll. På grund av hennes insats i den ryska revolutionsrörelsen hedrade sovjetregeringen henne med högtidlig begravning på statens bekostnad.

  1. ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, id-nummer i Frankrikes nationalbiblioteks katalog: 10721464c, läst: 10 oktober 2015.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] WeChangEd, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c] Olga Bogdanova (red.), Литераторы Санкт-Петербурга. ХХ век, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Засулич Вера Ивановна”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 27 september 2015.[källa från Wikidata]
  5. ^ Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Vera-Ivanovna-Zasulichtopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  6. ^ FemBios databas, FemBio-ID: 24181, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  7. ^ läs online, www.biografiasyvidas.com .[källa från Wikidata]
  8. ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Засулич Вера Ивановна”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
  9. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: js2015869611, läst: 16 december 2022.[källa från Wikidata]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]