[go: up one dir, main page]

Hoppa till innehållet

Ventlinge kyrka

Ventlinge kyrka
Kyrka
Ventlinge kyrka
Ventlinge kyrka
Land Sverige Sverige
Län Kalmar län
Ort Ventlinge
Trossamfund Svenska kyrkan
Stift Växjö stift
Församling Sydölands församling
Koordinater 56°17′2″N 16°24′29″Ö / 56.28389°N 16.40806°Ö / 56.28389; 16.40806
Webbplats: Svenska kyrkan på södra Öland

Ventlinge kyrka är en kyrkobyggnad mitt i Ventlinge, Ventlinge socken och Sydölands församlingÖland. Den ligger 45 kilometer söder om Färjestaden och tillhör Växjö stift.

Kyrkobyggnad

[redigera | redigera wikitext]
Interiör
Kyrkan från söder.

Ventlinge kyrka, nära Ölands sydspets, på sluttningen av västra landborgen, består av ett rektangulärt kyrkorum med kor och utbyggd sakristia i öster och torn, av samma bredd som långhuset, i väster. Vapenhuset ansluter till långhusets sydvägg; väster om detta finns en markerad portal vilken sägs vara av samma ålderdomliga slag som nordportalen i Resmo kyrka. I Ventlinge finns också två fint skulpterade stenskivor från 1200- eller 1300-talet, den ena inmurad i östra gaveln, den andra placerad på tornvinden. Dessa kan ha ingått i ett par gravmonument.

Genom vapenhuset och tornet i väster når man det tunnvälvda kyrkorummet, som belyses av stora segmentbågefönster. Östväggen upptas av en altarpredikstol med målning av N. J. Jonsson. Det finns även en äldre altartavla, troligen målad 1743 av Eckhoff. På norra långväggen en kalkmålning från 1400-talet, föreställande ett skepp - möjligen är det fråga om Sankt Olofs seglats.

Kalkmålning

Ventlinge kyrka, helgad åt Sankt Laurentius, uppfördes under 1100-talets förra hälft och var då en liten tornlös absidkyrka i romansk stil. Till denna fogades omkring år 1200, helt på egen grund, ett försvarstorn med flera välvda rum och murtrappor. I nedre delen av trappan gjordes stegen trekantiga, så att det skulle vara lätt att snubbla. Över trappans ingång i vapenhuset finns ett kastschakt rakt upp genom muren. Kyrkans försvarare kunde på så sätt stå på tornets andra våning och slänga stenbumlingar på ovälkomna besökare. Över denna kammare har tornet ytterligare två våningar.

Hur den medeltida kyrkan såg ut framgår bland annat av en teckning från 1634 av Johannes Haquini Rhezelius.[1]

Även en okänd konstnär från 1600-talets slut samt Petrus Frigelius år 1753 har avbildat kyrkan. År 1763 murades en portal igen på kyrkans södra sida.

År 1812 reparerades och tillbyggdes kyrkan, så att dess medeltidsprägel gick förlorad. Byggmästare var L. Pettersson. Den omvandlades till salkyrka, varvid det ursprungliga absidkoret revs, långhuset förlängdes österut och en sakristia fogades till östgaveln. Något senare byggdes tornets övre del om och kröntes 1825 med en lanternin. Läktaren uppsattes 1828. Predikstolen förfärdigades 1870 av snickaren N. J. Jonsson från Glömminge och inköptes 1879. År 1880 tillkom på södra sidan ett vapenhus, ritat av arkitekt Otto August Mankell.

Efter en renovering som pågått i åtta år återöppnades kyrkan i adventstiden 2014. Kyrkans interiör har omgestaltats så tillvida att nytt golv lagts in, de slutna kyrkbänkarna har ersatts av stolar och altarringen tagits bort. I koret som på detta sätt frilagts finns plats för körsångare. I dess mitt står ett nytt murat altare.

Altarpredikstolen

Inredning och inventarier

[redigera | redigera wikitext]
Det nya altaret
  • Murat altare invigt 2014.
  • Altartavla, föreställande Jesu korsfästelse, troligen målad av Eckhoff 1743. Enligt en annan källa är altartavlan utförd av snickaren Anders Sylvester och inköpt 1741.
  • Altarpredikstol förfärdigad 1870 av snickaren N. J. Jonsson, Glömminge.
  • Dopfunt tillverkad 1969 av Malcom Åkerberg.
  • Modell av briggen Erik byggd på 1920-talet.
  • Primklocka skänkt till kyrkan 1969.
  • Stolsinredning från 2014 som ersätter de slutna bänkarna.
  • Storklockan gjuten 1841 av P & J Mörck.
  • Lillklockan gjuten 1684 av Michel Bader.
Läktarorgeln

Disposition (1952/1956):[2][3]

Huvudverk I Svällverk II Pedal Koppel Kombinationer
Gedackt 8’ Rörflöjt 8’ Subbas 16’ II/I En fast
Principal 4' Flöjt 4’ 4' I/I
Mixtur II-III chor Svegel 2’ 16' II/II
Kvinta 1 1/3’ I/P
Tremulant II/P
Crescendosvällare
  • Nuvarande digitalorgel med tre manualer och pedal installerades i samband med renoveringen 2014.
  1. ^ Teckning av Rhezelius, 1634
  2. ^ [a b c] Tore Johansson, red (1988). Inventarium över svenska orglar: 1988:II, Växjö stift. Tostared: Förlag Svenska orglar. Libris 4108784 
  3. ^ [a b] Sten L. Carlsson (1973). Sveriges kyrkorglar. Lund: Håkan Ohlssons förlag. ISBN 91-7114-046-8 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]